Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1989/90:118 Tillsyn enligt djurskyddslagen, m.m.

Motion 1989/90:Jo40 av Margareta Fogelberg (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1989/90:118
Tilldelat
Jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
1990-04-17
Bordläggning
1990-04-18
Hänvisning
1990-04-19

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo40

av Margareta Fogelberg (fp)

med anledning av prop. 1989/90:118 Tillsyn enligt
djurskyddslagen, m.m.

1. Inledning

Regeringen föreslår i proposition 1989/90:118 åtgärder för att stärka djurskyddstillsynen.
Ett av förslagen innebär att kompetenskrav föreskrivs för
kommunala tjänstemän, ett annat att kommunerna får ta ut avgifter för tillsynen.
Jag menar att det första förslaget innebär inskränkningar i den kommunala
självbestämmanderätten. Det andra leder till krångliga regelsystem
och onödig byråkrati. I den här motionen avvisar jag därför dessa förslag och
utvecklar också andra tankegångar om djurskyddsfrågor.

2. Tillsynsmyndigheten

Här föreslås (24 §) att MHN ”skall ha tillgång till djurskyddsutbildad personal
i den omfattning som krävs för en tillfredsställande tillsyn”.

Det måste rimligen ankomma på kommunerna att själva avgöra vilken
kompetens tillsynspersonalen skall besitta. Inte i något hänseende föreskrivs
kompetenskrav för kommunala tjänstemän i övrigt. För övrigt kan noteras
att under protest från inspektörskåren togs tidigare kompetenskrav för miljö-
och hälsoskyddsinspektörer bort genom ikraftträdandet (1983) av den nu
gällande hälsoskyddslagen.

Det aktuella förslaget innebär att för bevakning av miljö- och hälsoskyddsförhållanden
som påverkar människor krävs i princip ingen formell
kompetens alls men för djurskyddet skulle det nu vara dags att införa särskilda
krav. För sju år sedan hävdades att kompetenskrav var otidsenliga och
rimmade illa med kommunernas självbestämmanderätt. Att nu förfäkta
kompetenskravens nödvändighet förefaller minst sagt inkonsekvent. Kommunförbundet
har också avvisat tanken.

Jag anser att det bör ankomma på varje enskild kommun att själv avgöra
vem man vill anställa eller vems tjänster man önskar ta i anspråk. Om det är
statens uppfattning att kommunerna saknar kompetens för den uppgiften
bör de inte heller anförtros ansvaret som tillsynsmyndighet!

3. Utbildning i djurskyddsfrågor

Det är bra med kursdagar och fortlöpande skriftlig information och övrigt
stöd till inspektionspersonalen. Det bör ankomma på staten att stå för kurs

avgifterna och kostnaderna för informationsmaterialet. Det är också värde- Mot. 1989/90

fullt att utbildningen i djurskydd vid Umeå universitet ökas på ordentligt i Jo40

samband med inspektörsutbildningen. Blivande inspektörer läser f.n. bara
en vecka djurskydd, vilket motsvarar en futtig studiepoäng, alldelse för litet.

Föredragande statsrådets förslag om 10 poäng är välkommet. I förhållande
till studietiden kanske en aning orealistiskt, men en viss omprioritering
borde vara möjlig.

4. Tillsynsverksamheten

Det borde vara självklart att varje kommun själv avgör om den vill och anser
sig behöva anlita veterinär och i vilken utsträckning den vill deltaga i tillsynsprojekt.
Tvingande bestämmelser måste anses otidsenliga för att inte säga
befängda. Projektformen kan vara utmärkt, men måste då planeras in i det
löpande arbetet, så att inte andra arbetsuppgifter blir lidande. För mig är
frivilligheten självklar.

5. Tillsynsavgifter

Min mening är att bara särskilt krävande tillsyn som i princip kräver specialkunskap
motiverar en avgiftsbeläggning. Som exempel har försöksdjur och
cirkusdjur nämnts.

Cirkusar borde slippa avgifter. De stannar bara kort tid i varje kommun
och har nuförtiden få djur, som dessutom är välskötta.

Tillsynsavgifter för försöksdjursanläggningar och yrkesmässig hästhållning
(trav- och galopphästar) och ridläger låter mera rimligt, liksom för
hundkennlar och hund/kattpensionat som yrkesmässigt tar emot djur för
vård, samt zoo-butiker. Dessa borde kunna orka med en rimlig avgift.

Att däremot avgiftsbelägga den projektinriktade tillsynen är svårt att motivera.
Varför skall kommunen ta betalt för att inspektera ett svinstall inom
ramen för ett tillsynsprojekt men låta det vara kostnadsfritt om det sker i
annat sammanhang? Jag kan i vart fall inte försvara det.

Om avgifter skall införas måste reglerna vara klara och otvetydiga - annars
får man låta bli. Vill man skona lantbrukarna från ytterligare pålagor
bör inte tankarna på avgifter fullföljas. Om kommunerna vill göra det lätt
för sig så skall man antingen ta betalt för all tillsyn (som i andra sammanhang)
eller så inga avgifter alls.

Djurskyddet är viktigt - inte minst av hänsyn till djuren - och därför borde
samhället ha råd att bjuda på kostnaden för den nödvändiga tillsynen. Det
blir bara ett ohanterligt kineseri om man försöker dela upp objekten i olika
tillsynsgrupper. Totalt sett är den summa pengar som man på denna väg
skramlar in i kommunens kassa försumbar. Även om varje enskild kommun
själv får bestämma om avgiftsuttaget, så är mitt förslag att avgifter inte införs
alls.

20

6. Överlåtelse av sällskapsdjur Mot. 1989/90

Det är välkommet att man vill ställa krav på att skötselråd skall lämnas vid
yrkesmässig försäljning av sällskapsdjur. Men skötselråden bör vara skriftliga,
muntlig information glöms lätt bort särskilt i uppståndelsen och förtjusningen
över ett "nytt litet djur”.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompetenskrav
och kommunernas självbestämmanderätt,

2. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar
att tillsynsavgifter ej får tas ut.

Stockholm den 17 april 1990

Margareta Fogelberg (fp)

21

gotab 96531, Stockholm 1990

Yrkanden (4)

  1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om kompetenskrav och kommunernas självbestämmanderätt
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  2. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om kompetenskrav och kommunernas självbestämmanderätt
    Behandlas i
  3. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att tillsynsavgifter ej får tas ut.
    Behandlas i
  4. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att tillsynsavgifter ej får tas ut.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.