Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1989/90:118 Tillsyn enligt djurskyddslagen, m.m.

Motion 1989/90:Jo36 av Karl Erik Olsson m.fl. (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1989/90:118
Tilldelat
Jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
1990-04-17
Bordläggning
1990-04-18
Hänvisning
1990-04-19

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo36

av Karl Erik Olsson m.fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90:118 Tillsyn enligt
djurskyddslagen, m.m.

Samspelet mellan människa och djur är en av de viktigaste förutsättningarna
för att djuren skall trivas och bidra till människans välfärd. Djur skall hållas
och skötas i en så god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras
hälsa och ger dem möjlighet att så långt som möjligt bete sig naturligt. En
fortlöpande diskussion om etik i djurskötseln är viktig. Intensitetsfrågorna
hör hemma här. På kort sikt gäller det hur husdjurens välbefinnande påverkas
av skötsel och utfodring för maximal produktion, t.ex. i ben och skelett
och i immunförsvar. På längre sikt gäller intensitetsfrågorna vilka de etiska
gränserna är i avelsarbetet.

Även på andra områden än inom jordbruket utnyttjas djuren i människans
tjänst. Inom det medicinska verksamhetsområdet utnyttjas djuren
som försöksdjur. Det gäller även inom den kemiska industrin. I den nya biotekniken
kommer djur i allt större utsträckning att utnyttjas för läkemedelsframställning
och som ”analysinstrument”. Djurförädlingen kommer att utnyttja
biotekniken för att förändra djurens genuppsättning, för att förbättra
näringstillförsel och tillväxten hos djur. Centern har i en särskild motion under
allmänna motionstiden tagit upp dessa frågor.

För att skapa regler till djurens bästa infördes djurskyddslagen. I samband
med behandlingen av propositionen om den nya djurskyddslagen 1987/88:93
underströk centern i sin motion att det är viktigt att se till djurens totala miljö
för att åstadkomma ett bra djurskydd.

En särskild arbetsgrupp tillsattes för att utreda hur tillsynen skulle ordnas
och förstärkas. Ett och ett halvt år efter att gruppen har redovisat sina synpunkter
lägger regeringen fram förslag till organisation. Regeringens förslag
innebär endast smärre förändringar av verksamheten.

Arbetsgruppen konstaterar att ambitionsnivån och kvaliteten på tillsynen
varierar avsevärt mellan olika kommuner. Det är otillfredsställande att djurskyddet
på sina håll sätts på undantag.

Vi anser att det är riktigt att tillsynen i huvudsak sköts av kommunerna,
men självklart måste djurskyddet vara likvärdigt i hela landet. En mellankommunal
samverkan kan vara en lämplig väg att försäkra sig om en god
tillsyn även i kommuner med knappa resurser. Vi tror däremot inte att regeringens
försök till detaljreglering kommer att förbättra situationen, som
t.ex. att ange att nämnderna bör ”ha register över tillsynsobjekten”.

För att förbättra tillsynen anser vi att det är viktigt att den kunskap och

erfarenhet av djurens hälsa som finns inom distriktsveterinärkåren tas till- Mot. 1989/90

vara. Det måste finnas en naturlig koppling mellan distriktsveterinärerna Jo36

och miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Vi anser i likhet med regeringen att
veterinärerna bör anlitas som rådgivare.

Olika lantbruksorganisationer har under senare år tagit initiativ till djurskydds-
och djuromsorgsprogram. Dessa program berörs varken i rapporten
eller i propositionen. Vi anser att det är värdefulla initiativ som tagits för att
förbättra djurskyddet. Dessa kan leda till att djurskyddsfrågorna integreras
i den allmänna rådgivningen. Det är viktigt att det blir ett förtroendefullt
samarbete mellan tillsynsmyndigheten och branschernas organ för djurskyddsfrågor.

En stor brist i propositionen är att regeringen inte lägger fram något förslag
till hur utbildningen i djurskydd skall förbättras. Utbildningen är underdimensionerad,
vilket också riksdagens utbildningsutskott har påtalat. Det
gäller såväl grundutbildning som vidareutbildning. Denna fråga var också
uppe i anslutning till att den nya djurskyddslagen behandlades och beslutades
i riksdagen - då utgick man från att utbildningen skulle utökas. Det är
anmärkningsvärt att regeringen inte nu har ett färdigt förslag att presentera
riksdagen utan endast konstaterar det som riksdagen redan för två år sedan
hade klart för sig. Vi anser att riksdagen bör slå fast att utbildningen av miljö-
och hälsoskyddsinspektörer måste utökas. Regeringen bör snarast återkomma
med förslag till riksdagen om den totala utbildningen i djurskyddsfrågor.

Regeringen föreslår att kommunerna skall få ta ut avgifter för all tillsyn
enligt djurskyddslagen. Lantbruksstyrelsen har i sitt förslag utgått ifrån att
endast tillsynen av djurförsök och cirkusdjur skulle avgiftsbeläggas. Att tillsynen
enligt djurskyddslagen blir en ytterligare påfrestning på den kommunala
ekonomin är klart. Regeringen har en viss vana i att ge kommunerna
nya kostnader. Detta är så mycket allvarligare nu som man samtidigt avser
att förbjuda höjningar av kommunalskatten. De avgifter som kan bli aktuella
måste samordnas så att det inte blir för stora skillnader mellan de olika
kommunerna. Vi anser i likhet med lantbruksstyrelsen att tillsynen av djurförsök
och av cirkusdjur bör avgiftsbeläggas. I de fall då besiktningen påvisar
missförhållanden skall djurägaren bekosta tillsynen. Övrig tillsyn bör vara
avgiftsfri och finansieras via medel från handelsgödsels- och bekämpningsmedelsavgifter.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samverkan mellan distriktsveterinärer och miljöoch
hälsoskyddsnämnderna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utbildningen
av miljö- och hälsoskyddsinspektörer skall utökas,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättrad utbildning
i djurskydd.

9

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90
tionen anförts om tillsynsavgifter. Jo36

Stockholm den 17 april 1990

Karl Erik Olsson (c)

Lennart Brunander (c)

Stina Gustavsson (c)

Marianne Jönsson (c)

Birgitta Hambraeus (c)

Karin Starrin (c)

Sven-Olof Petersson (c)
Göran Engström (c)

10

Yrkanden (8)

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan mellan distriktsveterinärer och miljö- och hälsoskyddsnämnderna
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan mellan distriktsveterinärer och miljö- och hälsoskyddsnämnderna
    Behandlas i
  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utbildningen av miljö- och hälsoskyddsinspektörer skall utökas
    Behandlas i
  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utbildningen av miljö- och hälsoskyddsinspektörer skall utökas
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättrad utbildning i djurskydd
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättrad utbildning i djurskydd
    Behandlas i
  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsynsavgifter.
    Behandlas i
  8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsynsavgifter.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.