med anledning av prop. 1988/89:116 om vissa dammsäkerhets- och vattenkraftsfrågor, m.m.

Motion 1988/89:Jo29 av Åsa Domeij och Hans Lindforss (båda mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo29

av Åsa Domeij och Hans Lindforss (båda mp)

med anledning av prop. 1988/89:116 om vissa
dammsäkerhets- och vattenkraftsfrågor, m.m.

Översvämningar

Enligt propositionen har det inte kunnat fastställas att skogsbruksmetoder
som kalavverkning och dikning kan leda till större problem med översvämningar.
Vi menar att de här skogsbruksmetoderna ökar vattenavrinningen
och att det därför är sannolikt att vattenflödet i vattendrag påverkas så att
översvämningar blir kraftigare.

Kalavverkning och skogsdikning är dessutom negativa ur naturvårdssynpunkt
och leder till ökade förluster av växtnäring.

Det finns alltså flera skäl till att begränsa kalavverkning och skogsdikning.
I dag är skyddsdikningen i skogen inte ens tillståndspliktig. Vi föreslår
att hyggesstorleken begränsas till 1 —5 ha med siktet inställt på den nedre
gränsen och att skogsdikning stoppas temporärt tills vi har mer kunskap om
metodens miljöeffekter. Länsstyrelsen bör ges en restriktiv möjlighet att
lämna dispens för skogsdikning om det finns särskilda skäl och det är små
risker för negativa effekter av dikningen.

Hydrologisk kunskap

I en partimotion, inlämnad under allmänna motionstiden, har vi föreslagit
ökade resurser till SMH1 för bl.a. uppbyggnad av kunskap i hydrologi och
prognos- och varningstjänst. Det är svårt att förstå att regeringen ytterligare
vill utreda SMHLs förslag till prognos- och varningstjänst i större vattendrag
(älvcentraler). Förslaget är redan utrett! Vi anser att det är dags att
fatta beslut om älvcentralerna nu. Vi stöder SMHLs förslag att kraftföretagen
ska finansiera älvcentralerna i utbyggda älvar.

Sverige är ett land med omfattande skogsbruk. Trots detta har forskningen
inom skogshydrologi inte prioriterats. Kunskaperna om vattnets rörelse i
skogsmark är dålig, vilket också framgår av propositionen. För att säkra
kompetensen inom landet och utveckla forskningen föreslår vi att en professur
i skogshydrologi inrättas.

Utbyggnadsnivå

Den planerade utbyggnadsnivå som anges i propositionen är troligen för
högt räknad. Många projekt är mycket kontroversiella ur naturvårdssynpunkt.
När det gäller de små vattenkraftverken leder både kategorin ”nyan- I

Mot.
1988/89
Jo29—41

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Jo29—41

läggning" och "ny station vid befintlig damm” ofta till stora skador i förhållande
till den möjliga kraftproduktionen.

Nyanläggning vid befintlig damm kan innebära stora förändringar genom
dämningar och torrläggningar och genom att fallhöjder ökas. En utbyggnad
kan alltså innebära mycket stora ingrepp även om det redan finns
en damm.

SNF och Älvräddarna

Enligt propositionen har Sveriges Energiföreningars Riksorganisation tagit
kontakt med Älvräddarna och Sveriges naturskyddsförening för att "närmare
klarlägga förutsättningarna för fortsatt utbyggnad av mindre kraftverk.”
Eftersom de här organisationerna har stor kunskap i naturvårdsfrågor
anser vi att ingen ytterligare utbyggnad skall ske förrän föreningarna
har lämnat sina synpunkter.

Energiverket, PBL och naturreservaten

Det är tydligt att statens energiverk avser lägga sig i kommunernas översiktsplanering
och länsstyrelsernas arbete med att inrätta naturreservat för
att "diskutera riksintressena inom vattenkraftsplanen”. Vi anser att statens
energiverk inte skall lägga sig i det regionala och lokala naturvårdsarbetet i
syfte att öka utbyggnaden. Det är oacceptabelt att ett statligt verk går in för
att bygga vattenkraft i naturreservat.

Dessutom bör kommunerna ges vetorätt mot utbyggnad av vattenkraft i
den egna kommunen. Det finns stor risk att centrala exploateringsintressen
dödar ett lokalt naturvårdsengagemang, som i stället borde uppmuntras,
genom att köra över lokala bevarandeintressen.

Avvägningsregeln i vattenlagen

Enligt vattenlagen får inget vattenföretag utföras om nyttan inte överstiger
kostnaden. 1 den nya vattenlagen skall allmänna intressen som t.ex miljöintressen
tas in i avvägningen. Trots detta gärdet inte alltid till så i praktiken. I
vattendomstolens yttande över vattenföretaget i Ammerån har bara ekonomiska
intressen räknats in. För att förtydliga lagen bör det därför uttryckligen
skrivas in i lagtexten att även värden som inte kan mätas i pengar skall
tas med i avvägningen.

Sysselsättningen

I propositionen sägs att hänsyn skall tas till lokalt intresse av sysselsättning
när det gäller planering av vattenkraftsutbyggnad. Vi anser att det är viktigt
att sysselsättningsargument inte är skäl för utbyggnad av vattenkraft. 2

Mot. 1988/89

Jo29

Orörda älvar

En stor del av Sveriges vattendrag har exploaterats för att generera elenergi

De få orörda älvar och biflöden som finns kvar bevaras för sin stora bety

delse för växt- och djurlivet och för framtida generationer.

Hemställan

Vi hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1. vad i motionen anförts om sambandet mellan skogsbruksmetoder
och översvämmningar,

2. att kalavverkning och skogsdikning begränsas i enlighet med
vad som anförts i motionen,

3. att SMHI:s förslag till hydrologisk prognos- och varningstjänst
förverkligas i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att en professur inrättas i skogshydrologi med anknytning till
SLU:s skogsforskning,

5. att statens energiverks bedömning av den utbyggnad av vattenkraften
som är möjlig när hänsyn tagits till motstående intressen med
all sannolikhet är för högt tilltagen,

6. att ingen utbyggnad av vattenkraften skall ske förrän SNF och
Älvräddarna har klarlagt förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad
av vattenkraften till Sveriges Energiföreningars Riksorganisation,

7. att statens energiverk inte skall arbeta för vattenkraftutbyggnad
i interrimistiska naturreservat eller där länsstyrelserna förbereder
permanenta naturreservat,

8. att kommunerna ges vetorätt mot utbyggnad av vattenkraft i
den egna kommunen,

9. att det uttryckligen skrivs in i vattenlagen att värden som inte
kan mätas i pengar skall tas in i den avvägning mellan kostnad och
nytta som skall göras enligt vattenlagen,

10. att sysselsättning inte skall vara ett skäl för att bygga ut vattenkraft,

11. att ingen utbyggnad av vattenkraft skall ske i orörda älvar och
biflöden.

Stockholm den 18 april 1989

Åsa Domeij (mp) Hans Lindforss (mp)

Mot. 1988/89

Jo29

I* Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Jo29—41