med anledning av prop. 1987/88:93

Motion 1987/88:Jo50 av Karl Erik Olsson m. fl. (c)

av Karl Erik Olsson m. fl. (c)
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo50

av Karl Erik Olsson m. fl. (c)
med anledning av prop. 1987/88:93
om djurskyddslag, m. m.

Under århundraden, ja till och med årtusenden, har människan utnyttjat
djuren i sin tjänst. Samspelet mellan människan och djuren är en av de viktigaste
förutsättningarna för att djuren skall trivas och bidra till människans
välfärd. Den djurskötande bonden har varit tvungen att anpassa sin djurhållning
till djurens behov och krav och inte tvärtom. Under senare tid har
ekonomiska intressen blivit viktigare än biologiska, något som, när det
kom, mötte starkt motstånd hos både djurägare och veterinärer. Stordriftstankarna
drev fram ett ”biologiskt okänsligt” jordbruk.

För att möta detta skapades regler för att kunna se till djurens bästa.
Djurskyddslag, föreskrifter för djurhållning m. m. blev ett instrument för
att komma till rätta med de största problemen som stordriftssystemet och
rationaliseringskraven i prisförhandlingarna skapat.

Förprövningskravet i djurstallkungörelsen för ny teknik i djurhållningen
slopades 1982 av den socialdemokratiska regeringen. Detta har försämrat
den biologiska kvaliteten på djurstallarna, vilket har medfört att kraven på
den nya tekniken har avtagit. Centerpartiet anser att förprövningskravet
bör återinföras.

Även på andra områden än jordbruket kom de ekonomiska intressena att
spela en allt större roll. Inom läkemedels-, hygienprodukt-, kemiska och
kosmetikaindustrin blev tester med djur för försöksverksamhet allt vanligare.
För att skydda djuren från oetiska försök tillsattes etiska nämnder
för prövning av den verksamhet som skulle bedrivas där djurförsök ingick.

Under senare tid har en kraftig utveckling av den genetiska forskningen
skett. Därmed finns risken för en ökad oetisk användning.

I den av regeringen föreslagna propositionen behandlas de ovannämnda
områdena och den lagstiftning som ligger inom dessa områden.

Djurhälsa och djurmiljö

Regeringen föreslår i sin proposition att inom husdjursskötseln skall uppställas
sådana krav att djur skall hållas och skötas i en så god djurmiljö som
möjligt och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet
att bete sig naturligt. Både för djur, för produktion och för sällskapsdjur
så har i dag inskränkningar i djurens frihet gjorts. Inskränkningarna i djurens
frihet kan exempelvis beskrivas så att vi föder upp djur för avlivning för
att få kött, pälsar eller andra produkter. Men det kan också gälla sällskapsdjur
i städer, miljöer som inte kan ses som främjande av något naturligt be

teende. Men där har vi, precis som i jordbruket, under lång tid framavlat Mot. 1987/88
och vant djur för dessa ändamål. Jo50

I samma stycke i propositionen behandlas också användningen av genteknik
på djur och tillförsel av hormoner som kan påverka djur.

Det är av största vikt att regeringen, som har ett övergripande ansvar för
dessa frågor, kan behålla kontrollen över gentekniken och hormontillförseln.

På detta område behövs en kontinuerlig kontroll för att den tekniska utvecklingen
inte skall bli okontrollerbar. Rent oetiska och meningslösa experiment
med djur inom detta område får inte förekomma.

En förutsättning för den framtida djurhållningen måste var att djuren
föds upp i en god miljö och att man ser till djurhälsan. Sjukliga förändringar
på djurkroppar som upptäcks vid slakt bör leda till prisavdrag. Pristillägg
bör utgå till besättning som levererar friska djur.

Både konsumenter och producenter har länge krävt att betalning för en
vara skall utgå efter dess kvalitet. Bra matkvalitet måste få kosta. Vi finner
det positivt att regeringen ännu en gång har tagit fasta på gamla centerpartikrav
och nu framför dem som sina egna i propositionen.

Användningen av antibiotika för att bota sjukdomar måste få fortsätta.

Att använda antibiotika i förebyggande syfte, exempelvis i foder, skall dock
ej få förekomma. Centerpartiet har tidigare föreslagit dessa åtgärder inom
området användning av antibiotika, och vi ser nu positivt på att regeringen
har tagit upp dessa våra krav i sin proposition.

Inför den utredning som lantbruksstyrelsen skall göra vill centerpartiet
framhålla vikten av att den kunskap och expertis som finns inom distriktsveterinärkåren
tas tillvara för den framtida utformningen av bl. a. djurtillsynen.
Det gör att det finns en naturlig koppling mellan distriktsveterinärer
och den kommunala myndighet som skall behandla ärenden i dessa frågor.

Djurtäthet i stallar

Frågan om djurtäthet i stallar behandlas också i propositionen. En reglering
på detta område bör utformas så att det ges möjligheter för producenten att
under en övergångstid klara de framtida kraven. Centerpartiet har tidigare
sagt att de största djurfabrikerna inte har något existensberättigande, och vi
återupprepar nu detta.

För nötkreatur bör tillgång till utevistelse finnas. Detta bör tillgodoses på
bästa möjliga sätt efter de lokala betingelser som finns på platsen, exempelvis
variationer i klimat och tillgång till betesmark. Där särskilda problem
föreligger bör möjligheten finnas för utfärdande av dispenser.

Man talar i propositionen om att en integrerad djurproduktion kan leda
till bättre djurhållning och även bättre djurhälsa. Denna effekt kan enligt
vår mening främst uppstå i besättningar av nötkreatur. Upprepade ändringar
i samhällets attityd till dj urproduktionen kan leda till förnyade krav på
storleksrationalisering. Så kan det bli genom att gödsvinsproducenter känner
ett behov av att bygga suggstallar och att mjölkproducenter i samma utsträckning
behöver utöka sina stallar för uppfödning av ungnöt och kalvar.

Centerpartiet motsätter sig en sådan utveckling som gör att stora anlägg
ningar blir ännu större.

Fixering av suggor måste upphöra. Detta beskrivs också i propositionen
Det är inte god djurhållning att suggor under en längre tid hålls bundna.

Burhållning av höns

Burhållning av höns har debatterats intensivt. Samtidigt som man bör minska
användandet av burar för höns så måste man se till djurhälsan innan nya
system införs. Nya system måste garantera att en god djurhållning och en
god djurhälsa behålles. Att på detta område sätta upp tidsgränser för en total
avveckling är ej lämpligt. Forskning på detta område har under senare
tid knappt förekommit. Alternativa system som uppfyller kraven på den goda
djurhållningen och djurhälsan finns ej. Risker kan förekomma att nya system
som inte fungerar helt perfekt medför en ökad användning av mediciner
och antibiotika, något som centerpartiet inte kan acceptera. Regeringen
har här ett ansvar för den framtida utvecklingen inom detta område för att
konsumenter, producenter och djur skall klara en omställning. Vi anser att
målsättningen skall vara att burhållningen skall avvecklas omkring sekelskiftet,
under de förutsättningar för djurhälsa som vi ovan anfört.

Livsmedelsimporten

Livsmedelsimporten berörs i propositionen. Centerpartiet har i tidigare motioner
anfört sina ståndpunkter vad gäller livsmedelskvalitet och import av
livsmedel. I dessa motioner har vi bl. a. föreslagit att livsmedel som framställts
med hjälp av bekämpningsmedel och fodertillsatser som ej är tillåtna
i Sverige inte skall importeras. I motionerna sades också att den svenska
livsmedelskontrollen skall tillämpas på importerade livsmedel och att möjlighet
skall ges att kvarhålla partier av importerade livsmedel tills analysresultaten
är fastställda. Bestrålning av livsmedel skall förbjudas som konserveringsmetod.
Detta skall gälla för såväl svenska som importerade livsmedel.
Livsmedel skall också ha datummärkning och tillverkningsmärkning.

Etiska nämnder

De etiska nämnderna har en mycket viktig uppgift att fylla. Den prövning
som dessa nämnder genomför av försöksverksamhet som omfattar försök
med djur är viktig för att kunna upprätthålla en god etisk bedömning av försöken.
De etiska nämndernas s. k. tremannagrupper bör avskaffas. Alla tillståndsprövningar
samt allt beslutsfattande bör ske i en samlad etisk nämnd.

Det som kan kritiseras i detta fallet är sammansättningen av de etiska
nämnderna. Den sammansättning som de har i dag är inte till fylles. Inte
heller så är sammanträdesfrekvensen tillräcklig. Det måste till en sammanträdesfrekvens
som ger möjlighet till att oftare ompröva olika försöksverk

- Mot. 1987/88
Jo50

samheter där djurförsök ingår. Vi föreslår därför att de etiska nämnderna Mot. 1987/88

skall sammanträda minst 10 gånger per år, i stället för som nu en gång i Jo50

kvartalet.

LD-50-testerna berörs i propositionen. Regeringen har för ett antal år sedan
fått riksdagens uppdrag att komma med förslag till alternativa testmetoder
och förbud av LD-50. Det är beklämmande att detta inte har gjorts,
utan att man på ännu ett område måste vänta på ett konkret beslutsförfarande
som kan innebära att denna testmetod upphör.

Lagrådets kritik

Från lagrådet framkommer det kritik om att man bara kan ana hur den
framtida regleringen av djurskyddsförordningarna kommer att se ut. Lagrådet
finner att det bara kan granska en ramlagstiftning och i detta fall inte har
möjlighet att se på helheten i det tänkta förslaget. Vi citerar lagrådets syn på
det förslag som rådet fått till granskning: ”Lagrådets möjligheter är alltså
begränsade när det gäller att i allo överblicka konsekvenserna av en sådan
utpräglad ramlag som den nu ifrågavarande. Vad som möter läsaren i det remitterade
lagförslaget kan grovt karakteriseras dels som program- och målsättningsstadganden,
dels som gränsdragningsstadganden vilka i princip anger
vad som får resp. icke får företagas i förhållande till djuren; bestämmelserna
i sistnämnd del är i ej ringa mån försedda med förbehåll att de kan
sättas åsido genom i administrativ ordning meddelade undantagsföreskrifter.

Vad som nu anförts illustrerar att lagrådets granskning av endast den
grundläggande djurskyddslagen inte kan göra anspråk på att få någon strukturerande
inverkan på den framtida djurskyddsregleringen som helhet.”

Kritiken fäster uppmärksamhet på att det förslag som regeringen framlägger
som en ny djurskyddslag i egentlig mening inte visar på hur framtiden
skall se ut. Enligt vår mening lägger detta ett tungt ansvar på regeringen för
den framtida utformningen av djurhållningen och djurhälsan.

Hemställan

Med hänvisning till vad vi i motionen anfört hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förprövningskrav i djurstallskötseln för ny teknik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om genteknik och kontroll av denna teknik,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om djurhälsa och djurhållning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om matkvalitet och betalning av produkter efter kvalitet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om distriktsveterinärernas roll för djurskyddstillsynen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1987/88

tionen anförts om djurtäthet i stallar och lösdrift, Jo50

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om burhållning av höns,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om livsmedelsimport,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om etiska nämnder,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om LD-50-testerna,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ansvaret för den slutliga tillämpningen av djurskyddslagen
och dess föreskrifter.

Stockholm den 5 april 1988

Karl Erik Olsson (c)

Bertil Jonasson (c) Kerstin Göthberg (c)

Karl-Anders Petersson (c) Lennart Brunander (c)

15

Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 1988-04-05 Bordläggning: 1988-04-06 Hänvisning: 1988-04-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.