med anledning av framst. 2004/05:RRS18 Riksrevsionens styrelses framställning angående regeringens styrning av statliga bolag

Motion 2004/05:N20 av Eva Flyborg m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen överger nuvarande förvaltningsmodell vid Näringsdepartementet vilken innebär att bolagsförvaltare vid departementet samtidigt är styrelseledamot i det förvaltade bolaget.

2. Riksdagen begär att regeringen i riktlinjer förtydligar under vilka omständigheter anställda vid Regeringskansliet skall kunna ingå i styrelser för statliga bolag.

3. Riksdagen begär att regeringen lever upp till intentionerna i 7 kap. 5 § regeringsformen och beslutar om styrelsenomineringar i de statliga bolagen.

4. Riksdagen begär att regeringen fastställer för departementen gemensamma riktlinjer för förfarandet vid nominering av styrelseledamöter.

5. Riksdagen begär att regeringen använder bolagsstämman för styrning av bolag samt, för att få en otvetydig aktiebolagsrättslig giltighet, alltid för till stämmobeslut s.k. ägardirektiv för det aktuella bolaget och sådana regeringsbeslut som är avsedda att följas av alla statliga bolag.

6. Riksdagen begär att regeringen som ägarföreträdare skall besluta att bolagsstämmorna i normalfallet skall vara öppna för allmänheten.

Motivering

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av statliga bolag. Där har framkommit att det finns betydande brister i regeringens ägarstyrning av bolagen. Riksrevisionens styrelse har i framställningen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten lämnat två förslag. För det första begär riksdagen att regeringen utvecklar formerna för regeringens ägarstyrning av de statliga bolagen vad avser bolagsstämmans roll, regeringens ansvar för styrningen samt gemensamma riktlinjer för ägarförvaltningen. För det andra begär riksdagen att regeringen återkommer till riksdagen med en ingående beskrivning av de åtgärder som vidtagits i syfte att utveckla formerna för ägarstyrning i de statliga bolagen. Återrapporteringen bör ingå i den skrivelse om de statliga bolagen som regeringen ska redovisa för riksdagen under år 2006.

Vi vill till att börja med instämma i Riksrevisionens styrelses förslag till riksdagsbeslut. Vi vill dessutom i de avgörande punkterna föreslå att riksdagen begär att regeringen skärper åtgärderna.

Riksrevisionen konstaterar att så kallad formlös styrning existerar i de statliga bolagen. Detta innebär att beslut och överläggningar inte dokumenteras i vederbörlig ordning och därför inte kan följas upp och dokumenteras i efterhand. Den demokratiska kontrollen och möjligheten att utkräva ansvar sätts ur spel.

Riksrevisionen kritiserar i granskningen av de sex statliga bolagen att det är vanligt förekommande att topptjänstemän i Regeringskansliet ocksåär ledamöter i statliga bolags styrelser. För bolagen i Näringsdepartementet har Riksrevisionen funnit att bolagsförvaltaren samtidigt är styrelseledamot i det bolag som han eller hon är satt att förvalta. Detta medför att de personer som samtidigt är bolagsförvaltare och styrelseledamöter deltar i sin tjänstemannaroll i såväl utvärderingen av styrelsen som i beredningen av frågan om att lämna förslag till den styrelse i vilken de själva ingår. Det här är en dålig modell eftersom det uppstår dubbla lojaliteter. I dessa fall är det omöjligt att inte hysa objektivt berättigat tvivel på en statlig tjänstemans opartiskhet. Vi delar Riksrevisionens oerhört starka kritik mot denna sammanblandning av roller och föreslår riksdagen besluta att regeringen överger denna förvaltningsmodell. Det är angeläget att regeringen i grunden ser över denna problematik och förtydligar under vilka omständigheter anställda vid Regeringskansliet ska kunna ingå i styrelser för statliga bolag.

Regeringens kollektiva ansvar och strävan att undvika ministerstyre är grundläggande i regeringsformen. Förordnandet att, enligt 7 kap. 5 §, föredra ett ärende vid regeringssammanträde kan inte anses innebära en befogenhet att ensam fatta beslut i ärendet. Riksrevisionen har, efter grundligt utredande med hjälp av juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, kommit fram till att regeringen bryter mot regeringsformen. I stället fastställer näringsministern ensam vilka personer som ska nomineras till styrelser i de statliga bolag som sorterar under Näringsdepartementet. Det är således inte regeringen som fattar detta beslut. Näringsministerns paragraf 5-förordnande innebär inte annat än att regeringen fortfarande ska fatta det slutliga beslutet i ärendet.

Riksrevisionens granskningsrapport visar att det finns skillnader i nomineringsförfarandet inom och mellan de olika departementen. Vi delar Riksrevisionens uppfattning och anser att det finns ett överordnat värde i att ha gemensamma riktlinjer för förfarandet vid nominering av styrelseledamöter.

Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman ett bolags högsta beslutande organ. Detta gäller naturligtvis även de statliga aktiebolagen. Riksrevisionens granskningsrapport visar däremot att regeringens styrning av bolagen endast i ringa grad sker via bolagsstämmorna. Ägardirektiv och riktlinjer för de statliga bolagen ska fastställas på bolagsstämman. Men granskningsrapporten visar att till exempel regeringens riktlinjer för anställningsvillkor i statligt ägda företag och regeringens riktlinjer för den externa ekonomiska rapporteringen, har överlämnats till bolagen utan att formellt fastställas på bolagsstämmorna. Det betyder att riktlinjerna saknar otvetydig aktiebolagsrättslig giltighet. Det föreligger därför risk att bolagen självständigt prövar i vad mån och när de ska följa riktlinjerna. Granskningen visar vidare att frågor om bolagens strategiska inriktning inte beslutats på bolagsstämmorna.

Riksrevisionen konstaterar att bolagsstämmorna blivit mera öppna för allmänheten de senaste åren men att möjligheten till reell insyn i väsentliga frågor av flera orsaker har varit begränsad. Riksrevisionens bedömning är att ett aktivt användande av bolagsstämman för ägarföreträdarnas styrning i kombination med öppna stämmor väsentligt skulle förbättra möjligheten till information om bolagens strategiska inriktning samt insyn i hur regeringen som ägarföreträdare faktiskt styr bolagen. Vi föreslår därför att riksdagen begär av regeringen att bolagsstämmorna i normalfallet ska vara öppna för allmänheten.

Stockholm den 31 mars 2005
Eva Flyborg (fp)
Nyamko Sabuni (fp)	Yvonne Ångström (fp)