med anledning av förs. 2002/03:RR18 Riksdagens revisorers förslag angående Försvarsmaktens avveckling av överskottsmateriel

Motion 2003/04:Fö6 av Allan Widman m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om revisorernas förslag vad gäller kommunernas möjlighet att överta överskottsmateriel.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om revisorernas förslag vad gäller Försvarsmaktens hemliga intäkter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om revisorernas förslag vad gäller uppdrag till Riksantikvarieämbetet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen återkommer med ett från ekonomisk och försvarspolitisk synpunkt fullgott beslutsunderlag.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör återkomma med förslag till ny tidsplan för fortsatt avveckling.

Motivering

I samband med försvarsutskottets behandling av statsbudgeten anfördes i betänkande 2002/03:FöU1 att ekonomiska resurser inte bör bindas upp i en tillväxtplanering som inte är motiverad. Med hänvisning till proposition 2001/02:10 bedömde utskottet vidare att om en avveckling av försvarsmateriel är motiverad får regeringen återkomma till riksdagen med förslag om ändrade operativa krav och förbandsutveckling. Därefter har regeringen, i skrivelse 2002/03:48, tagit upp frågan om Försvarsmaktens förslag om avveckling av delar av det nuvarande innehållet i de materiella mobiliseringsenheterna, vilken har behandlats av riksdagen. Riksdagens revisorer har också belyst frågan och redovisar detta i sitt förslag angående Försvarsmaktens avveckling av överskottsmateriel (2002/03:RR18). Denna skrivelse bygger på revisorernas rapport av den 6 mars 2003, Skänka, slänga eller sälja (rapport 2002/03:8). Här understryks att avvecklingen har karaktäriserats av brådska, osäkerhet och godtycklighet.

Frågan om Försvarsmaktens anpassningsförmåga har varit central alltsedan försvarsbeslutet 1996. Som en följd av en radikalt förändrad hotbild med kalla krigets slut, de baltiska staternas självständighet och Sovjetväldets upplösning framstod det som helt otänkbart att försvaret skulle bibehålla en omfattning som skulle möjliggöra att möta ett angrepp till följd av en framtida, nu icke förutsebar, försämring av vårt säkerhetspolitiska läge. Samma bedömning gjordes runtom i Europa.

Förmågan till anpassning till en annan framtida hotbild bygger på att förmågor bibehålls och/eller vidareutvecklas. Försvarsutskottet har vid upprepade tillfällen alltsedan sitt betänkande 1995/96:FöU1 framhållit vikten av att förmågan till långsiktig anpassning säkerställs och att regeringen håller riksdagen underrättad om hur arbetet drivs fortsättningsvis.

I takt med att den för Sverige och vårt närområde fortsatt gynnsamma säkerhetspolitiska utvecklingen framskrider – senast framhävt av Försvarsberedningen i dess säkerhetspolitiska rapport den 4 mars i år – skapas förutsättningar för och framhävs behovet av att Försvarsmaktens resurser i ökad utsträckning kan komma till användning i nödvändiga internationella insatser för krishantering. De behoven kan snarast komma att öka ytterligare. Men just denna positiva utveckling i vårt säkerhetspolitiska närområde gör att risken är betydande att fokus alltmer riktas mot närtida behov. Förmågan till långsiktig anpassning riskerar att framstå som allt mindre angelägen att ägna tid och resurser i närtid. Vi menar att just detta förhållande motiverar en ökad uppmärksamhet på frågor som rör förmågan till långsiktig anpassning.

I skrivelsen från Riksdagens revisorer presenteras vissa åtgärder kopplat till Försvarsmaktens avveckling av överskottsmaterial. Här lyfts bland annat frågan om överskottsmateriel till kommunerna. Folkpartiet liberalerna ställer sig positiva till kommuners möjligheter att överta överskottsmateriel. Det stärker kommunerna i krishanteringshänseende. När det gäller eventuella risker för snedvridning av konkurrensen vid överlåtelse av materiel till kommunerna vill vi påpeka att en sådan prövning bör göras i varje enskilt fall. Frågan om konkurrensfördelar får emellertid inte bli ett generellt hinder för kommuners möjligheter att förvärva överskottsmateriel.

Riksdagens revisorer aktualiserar även frågan om Försvarsmaktens hemliga intäkter. Folkpartiet liberalerna menar att det är mycket angeläget att få kunskap om vilka intäkter Försvarets materielverk erhållit genom försäljning av överskottsmateriel. Dessa siffror hålls hemliga och ingår inte i de belopp som Försvarsmakten i sin årsredovisning redovisat som intäkter av försäljningar av överskottsmateriel för 2002. I förlängningen innebär det att varken riksdag eller allmänhet får fullständig information om hur mycket försvaret kostar, eftersom Försvarsmaktens totala intäkter och utgifter inte görs offentliga. Vi stödjer därför revisorernas förslag på detta område.

Folkpartiet liberalerna vill emellertid invända mot revisorernas förslag om att till Krisberedskapsmyndigheten ge i uppdrag att följa materielavvecklingen och att informera kommuner, landsting, länsstyrelser och centrala myndigheter om pågående och framtida avvecklingar. Vi anser istället att detta uppdrag fortsatt skall åläggas Försvarsmakten, men att Försvarsmakten måste sköta uppgiften bättre än man gjort hittills.

Ytterligare ett förslag från revisorerna ger Riksantikvarieämbetet i uppdrag att överta några kompletta mobiliseringsförråd. Detta för att förråden och utrustningen däri anses vara av kulturhistoriskt värde. I detta instämmer Folkpartiet liberalerna. Emellertid vill vi påpeka att det ekonomiska ansvaret och ansvaret för framtida underhåll av de aktuella mobiliseringsförråden skall åläggas den konserverande myndigheten, i detta fall Riksantikvarieämbetet.

Folkpartiet liberalerna yrkar att riksdagen ger regeringen till känna vad revisorerna anfört vad gäller kommunernas möjlighet att överta överskottsmateriel samt Försvarsmaktens hemliga intäkter samt uppdrag till Riksantikvarieämbetet, under kapitel 5.

Folkpartiet liberalerna anser fortsatt att den pågående påskyndade materielavvecklingen inom Försvarsmakten reser ett antal frågor förutom de förslag från revisorerna som redan diskuterats. I Riksdagens revisorers rapport Skänka, slänga eller sälja uttrycks farhågor för att avvecklingen går så snabbt att den leder till slöseri med skattebetalarnas resurser. För det andra torde materielen också ha ett värde med hänsyn till vår försvarsförmåga både på kort sikt och som en del i en framtida omvärldsanpassning.

Att Försvarsmakten enligt årsredovisningen för 2002 haft kostnader för materielavveckling motsvarande 639 miljoner kronor är anmärkningsvärt. Den bild som revisorernas rapport tecknar av materielavvecklingen är sådan att en fortsatt avveckling bör förutsätta ett bättre beslutsunderlag. Folkpartiet liberalerna yrkar därför att riksdagen ger regeringen till känna att den skall återkomma till riksdagen med ett ur ekonomisk och försvarspolitisk synpunkt fullgott beslutsunderlag.

Mycket talar för att problemen med materielavvecklingen hänger samman med det pressade tidsschema som gäller för verksamheten. Revisorerna har påpekat att avvecklingsarbetet kommit igång sent och att tidsfristen, senast 2004, innebär en risk för att detta ej kan genomföras under ordnade och ekonomiskt effektiva former. Folkpartiet liberalerna yrkar därför att riksdagen ger regeringen till känna att den jämväl skall återkomma till riksdagen med förslag till ny tidsplan för fortsatt avveckling i enlighet med vad som getts till känna i motionen.

Stockholm den 18 september 2003
Allan Widman (fp)
Heli Berg (fp)	Eva Flyborg (fp)
Runar Patriksson (fp)