Omfattande planerat tekniskt arbete

Under tisdagen pågår ett planerat tekniskt arbete på webbplatsen. Under arbetet genomförs olika testsändningar från kammaren. Det kommer även att publiceras sändningar i webb-tv-arkivet. Delar av det som visas i webbplatsens kalender för tisdag 24 maj är testinformation. Arbetet är ett led i att modernisera tekniken för webb-tv på riksdagen.se. Vid frågor kontakta riksdagsinformation på riksdagsinformation@riksdagen.se.

med anledning av förs. 1998/99:RFK3 Riksdagsledamöternas arvode

Motion 1998/99:K5 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

av Gudrun Schyman m.fl. (v)
Gösta Gunnarsson har på riksdagens uppdrag utvärderat den
nuvarande ordningen för fastställande av
riksdagsledamöternas arvode (1998/99:RFK3). Utredaren
föreslår, på grundval av en omfattande genomgång av
arvoderingens historik och analys av de olika skäl som kan
anföras för och emot olika modeller, att systemet med
särskild arvodesnämnd skall behållas. Vänsterpartiet delar
den bedömningen. Utredaren föreslår vidare att
arvodesnämnden i fortsättningen skall motivera sina förslag.
Även detta förslag instämmer Vänsterpartiet till fullo i.
Därutöver har utredaren övervägt riksdagsarvodets nivå och föreslår att
detta fastställs till 36 000 kronor per månad. En del av denna höjning, 2 000
kronor, utgörs av en växling från kostnadsersättning till arvode. Kostnads-
ersättningen sänks alltså till 3 460 kronor per månad. Den sammanlagda
ersättningen blir enligt förslaget således 39 460 kronor per månad.
Nuvarande villkor - traktamenten etc oräknade - innebär att en ledamot
har ett arvode på 30 300 kronor per månad och en kostnadsersättning på
5 460 kronor per månad, sammanlagt 35 760 kronor. Den föreslagna
förändringen innebär således en sammantagen ökning med 3 700 kronor per
månad.
Nivån på ledamöters arvoden kan diskuteras utifrån olika utgångspunkter.
I förslaget finns en bred dokumentation med olika jämförelser. I ett
internationellt perspektiv är de svenska riksdagsledamöternas arvoden
relativt modesta - låga enligt utredarens bedömning. Dessutom ligger de
lägre än ersättningen till ledande förtroendevalda inom kommuner och
landsting. Jämfört med inkomsterna för den absoluta merparten av väljarna,
d.v.s. de som riksdagsledamöterna förväntas representera, är dock arvodena
väl tilltagna.
Ser vi till löneutvecklingen totalt tillhör riksdagsledamöterna de grupper
som har haft den starkaste löneutvecklingen de senaste åren. De ekonomiska
villkoren har förbättrats väsentligt i reala termer de senaste åren.
I förslaget är ett huvudargument att "ett för lågt arvode kan få tilltänkta
kandidater att avstå från att bli riksdagsledamöter". Utredaren vill ha detta
antal så lågt som möjligt. Vi vill här dock påpeka, att arvodena placerar
riksdagsledamöterna bland de högre avlönade i landet och att det är en
relativt liten del av befolkningen som tjänar mer. Förslagets argument bör
därför vägas mot att det också får negativa följder om arvodena sätts för
högt, dvs. att för många kandidater/ledamöter kan ekonomiska skäl - snarare
än politiskt engagemang - komma att spela en roll när det gäller att kan-
didera till riksdagen eller att försöka få fortsatt förtroende.
Nivån på arvoden kan diskuteras utifrån olika utgångspunkter, men vi
anser att det nu är rimligt att nuvarande nivå på ersättningarna (i dag arvode
+ kostnadsersättning) i stort bibehålls, detta inte minst mot bakgrund av den
återhållsamhet som krävs av de stora grupperna på arbetsmarknaden.
Vi anser dock att systemet med kostnadsersättning bör avskaffas. Denna
ersättning är i praktiken en del av arvodet och ur beskattningssynpunkt lik-
ställd med arvodet. Uppdelningen arvode/kostnadsersättning medför att
riksdagsledamöternas totala arvodering framstår som lägre än den egentligen
är. De nya reglerna för reseersättning och den tekniska utrustning som nu-
mera kostnadsfritt ställs till ledamöternas förfogande, innebär att några tunga
skäl för en särskild kostnadsersättning inte längre föreligger. Vidare tycks
det, enligt utredaren, vara så att kostnadsersättningen inte bedöms lika vid
beskattningen. Ett enhetligt arvode utan särskild kostnadsersättning skulle i
viss mån kunna motverka denna olikhet i bedömningen.
Vi föreslår således att den nuvarande kostnadsersättningen avskaffas och
att riksdagsarvodet höjs med motsvarande belopp, dvs 5 460 kr, till 35 760
kronor per månad.
Utredaren föreslår att förändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1999,
men att de nya arvodena skall tillämpas redan från den 1 november 1998. För
denna anmärkningsvärda retroaktivitet i tillämpningen anförs i utredningen
inga skäl. Vänsterpartiet menar att de nya arvodesbestämmelserna, oavsett
vilka dessa blir, självklart skall tillämpas från samma datum som de träder i
kraft.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att kostnadsersättningen avskaffas samt att
riksdagsarvodet höjs med motsvarande belopp till 35 760 kr per månad,
2. att riksdagen beslutar att förändringarna träder i kraft den 1 januari 1999
och tillämpas fr.o.m. samma datum.

Stockholm den 11 november 1998
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)

Ingrid Burman (v)

Lars Bäckström (v)

Stig Eriksson (v)

Owe Hellberg (v)

Berit Jóhannesson (v)

Tanja Linderborg (v)

Maggi Mikaelsson (v)

Mats Einarsson (v)

Kenneth Kvist (v)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning: 1998-11-11 Bordläggning: 1998-11-12 Hänvisning: 1998-11-13

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (4)