Liberal jämställdhetspolitik

Motion 1998/99:A811 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
Inledning
Att få forma sitt liv och växa som människa oavsett kön, det
är jämställdhet. Efter 131 års liberalt jämställdhetspolitiskt
arbete har mycket förändrats. Kvinnor är myndiga, har
rösträtt, rätt att arbeta även som gifta och kan välja vilket
yrke som helst. Män har rätt till föräldraledighet. Men ändå
återstår så mycket att göra.
Kvinnor och män har inte samma möjligheter vare sig till makten,
pengarna eller barnen. Kvinnor och män har inte möjlighet att forma sina
egna liv efter egna önskemål och drömmar utan hindras ständigt av fördomar
och förväntningar på grund av vilket kön de tillhör.
Jämställdhet handlar mycket om makten över det egna livet. Kvinnor har
mindre makt över sina liv själva än vad män har. Den liberala jämställdhets-
utmaningen gäller därför att se till att kvinnor får mer makt över sina egna
liv. Detta liberala arbete kommer i hög grad att ske i konfrontation mot dem
som anser att kvinnans frigörelse går genom mer av makt åt staten och
samhällsapparaten snarare än genom mer makt åt kvinnan själv.
Feminism i sin grundläggande bemärkelse handlar just om detta, att se att
kvinnor har mindre makt och vilja göra något åt detta. Det är liberal
feminism.
Rättvis lön - oavsett kön
Kvinnor lönediskrimineras fortfarande. Det är sannolikt den
mest uppenbara och spridda formen av könsdiskriminering
som lever kvar. Att avskaffa de löneskillnader som bara kan
förklaras av kön framstår därför, vid sidan av insatser för att
radikalt minska våldet mot kvinnor, som den viktigaste
uppgiften i jämställdhetspolitiken.
Löneskillnadsutredningen kom för några år sedan. Den lämnade ett bra
faktaunderlag för debatt och politiska beslut. Inget tyder på att utredningens
slutsatser blivit inaktuella sedan de presenterades. Det är därför hög tid att
dra slutsatser av utredningens viktigaste besked, att mellan 1 % och 8 % av
löneskillnaderna mellan män och kvinnor inte kan förklaras på något annat
sätt än att kvinnor diskrimineras, trots att lagstiftning sedan länge förbjuder
könsdiskriminering.
Också några av de faktorer som med denna uppdelning hänförs till sakligt
berättigade löneskillnader behöver analyseras och förändras. Om kvinnor
exempelvis väljer att gå ner på deltid är det en saklig grund att ge dem lägre
lön och kanske också att gå förbi dem när högre tjänster ska besättas. Men
det faktum att kvinnor i högre grad än män väljer deltid är självfallet ett
uttryck för traditionella könsroller. Därför är frågor om pappaledighet och
möjlighet att köpa hushållstjänster av mycket stor betydelse för att utjämna
mäns och kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden.
Flerårsplan för bättre löneutveckling
Det blir allt svårare att rekrytera kvalificerad personal till de
viktiga uppgifterna i offentlig sektor. Det märks redan tydligt
på lärarområdet. De som kan få bättre betalda jobb på annat
håll hoppar av och det är svårt att locka de bästa studenterna
till lärarutbildningen. Också från den är avhoppen många.
Folkpartiet har gjort klart, också inom Kommunförbundet,
att vi arbetar för höjda lärarlöner och att vi är beredda att se
på andra kvalificerade yrkeskategorier inom offentliga
sektorn på samma sätt. Att utbilda sig till t ex sjuksköterska
eller lärare måste löna sig bättre.
Folkpartiet vill att staten tillsammans med Landstingsförbundet och
Kommunförbundet utformar en flerårsplan för att lösa det strukturproblem
som utgörs av att de kvinnodominerade yrkena i offentlig sektor är sämre
betalda än jämförbara yrken i den privata sektorn. Det kommer naturligtvis
att medföra ökade kostnader för de offentliga arbetsgivarna. Därför är det
svårt att klara detta i en avtalsrörelse. Men kursomläggningen, den nya in-
riktningen, måste läggas fast. Särskilt yrken med stort eget ansvar och krav
på akademisk utbildning, som sjuksköterskor och lärare, behöver få en bättre
löneutveckling.
Det som här anförts om en flerårsplan för att höja löneläget för kvinno-
dominerade yrkeskollektiv med längre utbildning bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Främja rekrytering av fler män till
vård och skola
Det är ett problem inom skolan, förskolan, äldrevården och
sjukvården att andelen män i personalen är så litet. Det har
inte varit lönebildningsaspekten som varit den avgörande för
Folkpartiet när vi föreslagit åtgärder för att öka andelen. Men
historiskt verkar det finnas ett samband mellan hög andel
kvinnor inom ett yrkesområde och svag löneutveckling. Vår
förhoppning är att den processen också fungerar åt motsatt
håll. Det kan diskuteras vad som kommer först: hönan eller
ägget? Många menar att det är nödvändigt att först höja
lönerna för att på det sättet locka fler manliga sökanden.
Andra hoppas på att fler män i yrkeskollektiv och
fackföreningar underlättar positiva förhandlingsutfall.
Det som här anförts om vikten av fler män inom vården och skolan bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Fler arbetsgivare i den
skattefinansierade tjänstesektorn
I praktiken råder det en monopolsituation inom stora delar av
den offentligt finansierade sektorn. Det resulterar i ett slags
näringsförbud i de sektorer där traditionellt kvinnor har
erfarenhet och kompetens. Ska lönerna bli mer rättvisande
krävs att anställda i vård och skola får ta del av den dynamik
som ligger i att de får fler arbetsgivare att välja mellan.
Ett exempel på att denna dynamik fungerar är fallet med flygvapnets
Viggen-piloter som för några år sedan lyckades förhandla till sig rejäla löne-
lyft först sedan hotet att de annars skulle söka sig till en annan arbetsgivare,
SAS, var reellt. Kanske ser vi ett embryo till en liknande effekt nu när bristen
på sjuksköterskor i kombination med sjuksköterskeflykt till Norge och
framväxten av privata sjuksköterskepooler pressar upp sjuksköterskelönerna.
Folkpartiet vill bryta de offentliga de facto-monopolen och göra det
möjligt för fler arbetsgivare att utföra offentligt finansierade tjänster inom
bl a vård och skola.
Sysselsatta kvinnor i offentlig sektor
Källa: SCB:s AKU-undersökningar
Kvinnors arbetsmarknad skulle bli betydligt tryggare om de,
inom de yrken där de är överrepresenterade, tilläts
förverkliga sina idéer. Släpps kvinnlig skaparkraft loss leder
det till bättre kvalitet för barn, sjuka och gamla genom att
dessa kan välja den typ av service, omsorg eller utbildning
som passar dem själva bäst. Det leder till lägre kostnader för
skattebetalarna och det utvecklar den offentligt finansierade
servicen. Det leder dessutom - vilket är mycket viktigt både
för tryggheten och dessa yrkens status - till att kvinnor som
arbetar inom dessa sektorer får fler arbetsgivare att välja
mellan och att de därmed inte är utelämnade till en enda
arbetsgivare. Och det leder givetvis också till möjligheter för
avknoppning eller expansion till en rent kommersiell
servicesektor.
Att det är viktigt att öka kvinnors trygghet på arbetsmarknaden illustreras
av Socialdemokraternas löftessvek mot anställda i vård och skola. Social-
demokraterna vann valet 1994 på att inga skulle sägas upp i vården och
omsorgen. Löftet sveks och förlorare blev framförallt kvinnorna. Under den
socialdemokratiska regeringsperioden har 67.000 kvinnor i offentlig sektor
förlorat sina jobb. Tredje kvartalet 1994 arbetade 1 005 000 kvinnor i
offentlig sektor. Första kvartalet 1998 var antalet 938 000.
En av de viktigaste jämställdhetsreformerna handlar därför om att refor-
mera den offentliga sektorn. Om kvinnor startade företag i samma utsträck-
ning som män tidigare har gjort, och anställer var sin person, så skulle detta
ge ca 400.000 nya jobb. Så länge kvinnor inom vård, omsorg, utbildning och
service till människor inte ges möjlighet att förverkliga sina idéer utanför de
offentliga monopolen hämmas mycket av kvinnlig skaparkraft. Det är inte
bara jämställdhetsfientligt, det är också ett gigantiskt resursslöseri.
Det som här anförts om avskaffandet av de facto-monopolen inom den
offentliga sektorn bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Stimulera ett stort utbud av
hushållstjänster
Skatteändringar behöver göras för att möjliggöra ett rikt
utbud av hushållstjänster, dels för att många arbetslösa män
och kvinnor ska få jobb så de får lön, dels för att familjer där
båda makarna har krävande arbeten ska kunna fungera utan
att någon behöver ge upp sina yrkesambitioner. Vi vet ju
alltför väl att det ofta är kvinnan som gör det, om familjelivet
kräver att någon är hemma.
En skatteändring som öppnar möjligheter för fler hushållstjänster skulle
också innebära att diskrimineringen i tjänstesektorn bryts. Det är svårt att
förstå varför ROT-avdrag som underlättar för köp av traditionellt manliga
servicearbeten kan accepteras men inte ett "RUT-avdrag" som underlättar
köp av servicearbete inom traditionellt kvinnligt dominerade yrkesområden.
Förra jämställdhetsministern Marita Ulvskog tycker att varje kvinna ska
putsa sina fönster själv men ser gärna att skattesubventioner används för att
män ska anställa andra män att måla samma fönster (som alltså inte får
putsas!). För oss liberaler går inte detta ihop.
Ett viktigt skäl att kvinnor släpar efter lönemässigt är "förvärvsavbrotten",
alltså det faktum att kvinnor stannar hemma under något eller några år för att
vårda barn. Här gäller det alltså inte den 1-8 procent "oförklarliga" löneskill-
naden utan skillnader som beror på att kvinnorna har färre tjänsteår eller har
missat en befordran p g a av föräldraledighet el dyl. Samma effekt har det
faktum att kvinnor ofta väljer att gå ner i arbetstid. Det är för att möta
förete-
elser som dessa som ett rikt utbud av hushållstjänster är så viktigt.
Ett ytterligare argument är att skapandet av en ny servicesektor med
hushållsnära tjänster ger kvinnor möjligheter att starta eget och ägna sig åt
entreprenörskap som är likvärdiga med vad män inom den traditionellt
manligt dominerade servicesektorn har.
I SCB:s branschstatistik för förvärvsarbetande i hushåll redovisades förra
året två anställda som arbetar med hushållstjänster i hem. Det är ju dock inte
hela sanningen. En stor grupp arbetar svart med samma typ av tjänster - utan
pensions- eller sjukpenningrättigheter. Det här är inte acceptabelt.
Politiker kan varken skapa eller förutse var de framtida jobben finns.
Mycket tyder dock på att en expansion av den vita tjänstesektorn är både
nödvändig och önskvärd. För att få igång en sådan utveckling krävs enligt
vår mening kraftigt minskade skattekilar.
Vi vet att många jobb kan skapas inom tjänstesektorn och utvecklar detta
mer detaljerat i en särskild motion.
Det som här anförts om ändrade skatteregler för ett rikt utbud av
hushållstjänster bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Uppmuntra män att dela på ansvaret
för barnen
Sedan regeringen sänkte ersättningen i föräldraförsäkringen
har andelen män som tar vara på sin föräldraledighet
minskat. Vi vet att det ojämna uttaget av ledighet i
föräldraförsäkringen är en av huvudförklaringarna till att
kvinnor halkar efter lönemässigt. Detta, och det faktum att
många män gärna skulle vilja vara hemma med barnen om
familjen hade råd med det, visar hur viktigt det är att inte
urholka ersättningen i föräldraförsäkringen.
Folkpartiet föreslår att ersättningen i pappa- och mammamånaden höjs till
90 % .
Mäns andel av nettodagar med föräldrapenning, %
Källa: Riksförsäkringsverket
Pappornas utnyttjande av föräldraledigheten faller. På
försäkringskasseförbundet har man noterat en vikande trend
för hela landet. Nedgången varierar förstås i storlek mellan
länen. Sämst i landet på att utnyttja föräldraledigheten är
männen i Sölvesborg där uttaget halverats till blygsamma 6,4
procent av tiden.
Vad beror minskningen på? Enligt Britt-Marie Winnberg på Riksför-
säkringsverkets statistikenhet är förklaringen troligtvis att ersättningsnivån i
föräldraförsäkringen minskades från 80 till 75 procent 1 januari 1997.
Folkpartiet återkommer om detta i vår finanspolitiska motion.
Det som här anförts om höjd ersättningsnivå i mamma- och pappamånaden
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Opinionsbildning och
föräldraledighet
Folkpartiet är bekymrat över att utvecklingen går åt fel håll.
Det är ingen hemlighet att grunden för ett jämställt samhälle
läggs i unga år. Ska pojkar och flickor ges en uppväxt som
lägger en trygg grund för deras manliga respektive kvinnliga
identitet är det viktigt att både män och kvinnor ingår i deras
vardagliga omgivning. Män måste ges möjlighet att mera
aktivt delta i barnens utvecklingsprocess.
Socialdemokraternas brist på insikt avslöjas då man inte inser vilken
strategisk betydelse som en jämnare fördelning av uttaget av föräldra-
ledigheten har för jämställdhetsutvecklingen på lång sikt. Att regeringen
valde att ta bort den högre ersättningen i mamma- och pappamånaden var ett
trist bakslag för jämställdheten. Folkpartiet har i  sitt budgetalternativ
reserverat medel för att höja ersättningen till den tidigare högre nivån.
Det är också viktigt att betona vilken betydelse det kan ha att män i
ledande position visar, inte minst arbetsgivare, att ett ansvarsfullt och tufft
arbete går utmärkt att förena med ett engagerat föräldraskap där pappaledig-
heten tas tillvara. Fler män i näringsliv, politik och samhälle måste uppmun-
tras att våga gå före och förena karriär med pappaansvaret.
Den sjunkande andelen pappor som tar ut föräldraledighet måste vändas
också genom aktiva informationsinsatser. Det är en brist att Socialdemokra-
terna, till skillnad från den borgerliga regeringen, varit så passiv på den här
fronten. En informationskampanj om föräldraledighet i allmänhet och pappa-
ledigheten i synnerhet bör inledas.
Det som här anförts om en opinionsbildande kampanj för föräldraledighet i
allmänhet och pappaledighet i synnerhet, bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Mäns andel av nettodagar med föräldrapenning, %
Källa: Riksförsäkringsverket
Försäkringskassorna i respektive län
Förbättra möjligheterna att driva
diskrimineringsmål i enskilda fall
Den juridiska vägen kan också användas för att komma åt en
orättvis lönestruktur. Vi är väl medvetna om den metodens
begränsningar i en ekonomi där lönerna sätts - och ska sättas
- på en marknad.
Diskriminering är ett brott och i ett rättssamhälle måste brott kunna
beivras. Å andra sidan är det uppenbart att utslag i domstol aldrig kan räcka
för att bli av med lönediskrimineringen.
Det har emellertid visat sig att de som tagit upp mål under åberopande av
förbudet mot lönediskriminering i flera fall har misslyckats. Bevissituationen
är ofta mycket komplicerad. Den arbetsvärdering som krävs tar betydande
resurser i anspråk. JämO har en nyckelroll i detta avseende, även om det
naturligtvis är önskvärt att också fackförbunden är aktiva. Folkpartiet är
positivt till de ökade resurser regeringen tillför JämO. De behövs för att säkra
att de rättsliga processerna förs med bästa möjliga underlag.
Det som här anförts om JämO:s nyckelroll när det gäller rättsliga processer
om lönediskriminering bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Tillsätt en ny
lönediskrimineringsutredning
Om Folkpartiets strategi för rättvisa löner, även för kvinnor,
genomförs med full kraft de närmaste åren är det sannolikt
att löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskar. Men
hur mycket? Räcker detta eller behövs det mer? Den som
arbetar med lönediskrimineringsfrågor blir snart medveten
om hur starka krafter i form av nedärvda mönster och
traditionella synsätt som hindrar resultat.
Vi tror därför att det skulle vara bra med ännu en statlig utredning med
uppgift att följa utvecklingen och eventuellt komma med förslag till
ytterligare åtgärder.
En idé som framförts på senare tid, bl a av folkpartisten Antonia Ax:son
Johnson, är att bygga in ett ekonomiskt incitament i skattesystemet för en ur
könssynvinkel bra lönestruktur i företag och förvaltningar. Folkpartiet har
inte på detta stadium någon klar uppfattning om den idén håller. Vi  tror på
marknadsekonomi och vet att ekonomiska styrmedel ofta är effektivare än
diktat och regleringar. Det är också lätt att hitta tekniska invändningar som
skulle göra det svårt att i praktiken avgöra vilka arbetsgivare som skulle
komma i åtnjutande av skatterabatten.
En annan fråga som behöver analyseras vidare är jämställdhetsplanernas
betydelse i lönebildningen. Mycket tyder på att dessa planer, som är obliga-
toriska på arbetsplatser med fler än tio anställda, inte fått den positiva
effekt
på lönebildningen man skulle önska. Kanske bör planerna utformas annor-
lunda, så att principerna för företagets eller förvaltningens lönepolicy går att
utläsa ur planen. Med en tydlig och nedpräntad policy hur lönen baseras,
exempelvis utbildning och arbetslivserfarenhet, och vilket som väger tyngst
vid lönesättning blir en eventuell lönsdiskriminering lättare att påvisa. Även
det bör en ny utredning analysera och ta ställning till.
Det som här anförts om tillsättandet av en ny lönediskrimineringsutredning
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Fler kvinnliga företagare
I dag är bara var fjärde företagare en kvinna. Samtidigt visar
en SKOP-undersökning, som utförts på uppdrag av
Folkpartiet, att potentialen för fler kvinnliga företagare är
stor. I undersökningen svarar var tredje kvinna att hon någon
gång funderat på att "bli sin egen", men avstått. En viktig
förklaring torde vara att de tillfrågade anser att
företagsklimatet försämrats under de senaste fyra åren.
SKOP frågade: "Om du tänker på de senaste fyra åren. Vad tror Du? Har
det blivit lättare eller svårare att driva eget företag?"  40 procent svarade
att
det blivit svårare. 15 procent anser att det blivit mycket svårare, medan 30
procent anser att det blivit litet lättare (både män och kvinnor).
Undersökningen visar också att intresset är lika stort bland privat anställda
som bland offentligt anställda - där kvinnorna dominerar - att starta eget. Av
de tillfrågade som arbetar inom de kvinnodominerade yrkena vård och skola
har 30 procent någon gång funderat på att starta eget. Samtidigt framgår
tydligt av nedanstående diagram att erfarenheterna av eget företagande är
lägre bland kvinnor och offentligt anställda.
Ja, men avstått
Ja, har varit eller är företagare
Kvinnor
29 procent
Män
36 procent
Privat sektor
35 procent
Offentlig sektor
34 procent
Vård och skola
30 procent
Att det är svårare för kvinnorna att förverkliga sina
företagsidéer hänger i hög grad samman med det dogmatiska
motståndet hos Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att
tillåta privata alternativ inom områden där kvinnor
traditionellt har kompetens och erfarenhet. I praktiken råder
ett slags näringsförbud för kvinnor. En politik som släpper
loss det kvinnliga tjänsteföretagandet betyder mycket, inte
bara för kvinnors sysselsättning, löneutveckling och
företagande, utan även för kvalitén i de offentligt
finansierade verksamheterna.
En viktig uppgift för jämställdhetspolitiken är att göra det möjligt, lönsamt
och meningsfullt för fler kvinnor att göra verklighet av sina företagsplaner -
i alla delar av ekonomin.
Folkpartiet har ett program för fler företagare i Sverige. En del av de
förslagen har särskild betydelse för kvinnligt företagande. Det är ingen slump
att kvinnorna har pressats tillbaka under fyra år med Socialdemokraterna.
Sänkta arbetsgivaravgifter i hela den
privata tjänstesektorn
Jobben i den privata tjänstesektorn hålls tillbaka av det höga
skatteuttaget på arbete. Sänkta arbetsgivaravgifter med sex
procentenheter sänker kostnaderna för anställningar i den
sektor där merparten av de nya jobben behöver komma och i
branscher där kvinnor är verksamma.
Det som här anförts om sänkta arbetsgivaravgifter bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
F-skattsedel åt alla som vill ha
Reglerna för utfärdande av F-skattsedel är som
skräddarsydda för att stoppa småföretagare i tjänstesektorn.
Regeringen har uppmärksammat problemet, men misslyckats
att åtgärda det. Folkpartiet anser att alla som vill bör få F-
skattsedel.
Det som här anförts om att alla som vill ska få F-skattsedel bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Förenklat tjänsteföretagande
Den som vill starta ett eget företag möts ofta av en mur av
blanketter, byråkrati och misstänksamhet. Det krävs en rejäl
rensning i det regelverk som omgärdar företagandet.
Folkpartiet vill göra det lättare att registrera företag,
exempelvis via Internet, och förenkla deklarations- och
bokföringsregler så att de flesta småföretagare kan klara
detta på egen hand, vilket inte är fallet i dag.
Det som här anförts om en förenkling av det regelverk som omgärdar
företagande bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Räkna dagislämning vid reseavdrag
Den tid det tar att köra barn till och från dagis på väg till
jobbet måste få räknas in när man gör reseavdrag.
Det som ovan anförts om att reseavdrag ska få räknas på den tid det tar att
köra barn till och från dagis bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Avveckla kommunala bolag
Kommunala bolag konkurrerar ofta - med skattebetalarnas
pengar i ryggen - ut små privata tjänsteföretagare.
Folkpartiet vill halvera den kommunala bolagssektorn till år
2000.
Det som här anförts om en halvering av den kommunala bolagssektorn till
år 2000 bör riksdagen ge regeringen till känna.
Avskaffa sambeskattningen
Sambeskattningen av makar i förmögenhetsbeskattningen är
en kvarleva i skattesystemet från den tid då kvinnor inte
betraktades som egna ekonomiska subjekt. Den förändrade
synen på kvinnor bör även avspeglas i
förmögenhetsbeskattningen, och som en konsekvens av detta
bör sambeskattningen av makar upphöra.
Det som här anförts om avskaffandet av sambeskattningen av makar bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Skolan lägger grunden
 Jämställdhet är både en kunskapsfråga och en pedagogisk
fråga.  Arbetet med att förbättra jämställdheten måste bli en
integrerad del av undervisningen i skolan. Som ett första steg
måste denna kunskap förmedlas till blivande lärare.
Jämställdhet måste genomsyra allt arbete i skolan, i
klassrummen, mellan elever och mellan lärare, i skolans
ledning och i skolans styrsystem. För att även nå resultat på
kortare sikt bör jämställdhetsfrågor lyftas fram i lärarnas
fortbildningsprogram. En förbättrad kunskap om och insikt i
de brister i jämställdheten som finns i dagens samhälle måste
förmedlas och diskuteras i klassrummet.
Långsiktigt och målmedvetet arbete
krävs
Vill vi förändra attityder och värderingar så skall vi starta ett
aktivt målmedvetet arbete i förskolan och skolan och
fortsätta genom högskolan. Det är i förskola och skola som
grunden läggs för hur barnen, när de blir vuxna, ser på
likheter och skillnader mellan könen. Möter t ex barnen i
förskolan och skolan vuxna män och kvinnor som praktiskt
visar att de tar jämställdheten på allvar? Möter de kvinnor
som rektorer lika ofta som män? Möter de män som
syokonsulenter och lågstadielärare? Har de läroböcker som
ger exempel på att både kvinnor och män har präglat vår
historia? Syns både kvinnor och män i läroböckernas
illustrationer? Ser de flickor som arbetar med datorer och
pojkar som tar hand om småbarn i sina läroböcker? Får
flickor lika mycket av lärarens tid och uppmärksamhet som
pojkar? Först när vi sanningsenligt kan svara ja på dessa
frågor finns en chans att barnen som vuxna har självklara,
jämställda värderingar och attityder.
Idag är det tyvärr inte så att vi kan svara ja på frågorna ovan. Men frågan
som kvarstår är hur vi tar oss dit? Vägen är lång och mödosam, vunna
erfarenheter fortlever inte av sig själva, varje generation måste uppmärksam-
mas och vinnas för jämställdheten.
Institutet för framtidsstudier genomförde nyligen en intervju med ca 1000
tonåringar. Av resultatet framgår att könsskillnaderna i attityder och värder-
ingar lever kvar, fortfarande skall pojkarna ägna sig åt teknik och flickorna åt
vård. Områden som fortfarande värderas olika är löner, arbetsvärdering,
utbildning. Detta betyder att vi hittills konserverat de bestående attityderna.
Folkpartiet har lång tradition i arbetet med jämställdhet. Vår vision om ett
jämställt samhälle innebär att män och kvinnor fritt kan utvecklas utan att
hindras av ofta omedvetna diskriminerande attityder. Män som vill vara med
sina barn eller vårda människor skall respekteras. Samma sak gäller för
kvinnor som vill arbeta som poliser eller militärer.
Alla påverkar vi vägen mot ett jämställt samhälle. Som föräldrar, mor- och
farföräldrar, dagispersonal, lärare, syofunktionärer - deltar vi i en process
som gör att flickor uppfostras lika traditionellt idag som under förra seklet.
Detta visar sig i att flickor generellt sett väljer samma yrke som mamma och
mormor gjorde (om dessa hade ett yrkesarbete). Detta sker, trots att vi idag
lever ett helt annat liv än förr.
En av de stora förändringarna som skett är att både män och kvinnor
yrkesarbetar. De flesta är medvetna om att i dagens samhälle behövs både
mäns och kvinnors yrkesinsatser för familjeekonomi, för hemmets vård och
för att utveckla ett bra samhälle. Vi vet också att både mäns och kvinnors
insatser behövs för att ge barnen en bra uppfostran och trygg identitet. Detta
innebär att flickors yrkesval och yrkesliv är lika viktigt som pojkarnas.
Om vi vill bryta gamla traditioner och uppnå stabila förändringar skall vi
inte tro att enstaka kampanjer räcker. Insatser måste göras i alla led; våra
attityder till pojkar resp flickor i hemmet, i skolan, i högre utbildning och på
arbetsmarknaden.
Vi vet idag mer om hur pojkar och flickor utvecklar sin identitet och att det
sker på olika sätt. En beskrivning tagen ur tidningen Skolvärlden låter så här
i korthet: "Man kan säga att flickor blir flickor genom närhet och likhet.
Pojkar blir pojkar genom olikhet och självständighet. Detta märks redan på
lågstadiet. Flickor vill bli och göra som fröken/mamma, de lyder, sitter tysta
och väntar på uppgifter, följer skolans regler och hjälper fröken att hålla
ordning på de "bråkiga" pojkarna. Pojkar bråkar, är högljudda, ifrågasätter,
tar för sig och "mopsar", tänjer gränser från första stunden."
När flickor sedan når gymnasiet premieras inte längre deras  duktighet ,
tysthet och snällhet. Där premieras andra kvaliteter. Där uppskattas de som
diskuterar och deltar i debatten, utmärker sig, tar ordet, tar initiativ, kalla
det
gärna att bråka konstruktivt. Allt är sådant som pojkarna övat sig på från
skolstarten (även om de fick skäll för det i grundskolan).
Om flickor redan från grundskolan hade med sig en stabilare identitet
skulle gymnasieåren för deras del inte bli så tysta. Om klassrummet redan i
grundskolan kunde förvandlas till en arena där flickor tränas till att  ta för
sig  och lägga av sin duktighet/snällhet skulle mycket vara vunnet för
framtiden. Men en sådan träning är svår att lyckas med om pojkar finns med
samtidigt.
För pojkarna kan å andra sidan lektioner utan flickor var en stor tillgång.
De slipper flickornas duktighet och kan våga visa sina andra, kanske mjukare
sidor. Allt under förutsättning att läraren har en medveten pedagogisk
hållning och insikt i problematiken.
Det beskrivna är välkänt men det finns inga självklara lösningar. Det finns
stort utrymme för olika initiativ från skolornas sida. Ett exempel vore att
skolor tog initiativ till att undervisa flickor och pojkar var för sig i vissa
delar
av olika ämnen/kurser. Syftet skall vara att stärka flickornas identitet och
självuppfattning och samtidigt låta pojkarna visa och släppa fram sina
ömsinta sidor. För säkerhets skull vill vi betona att detta inte betyder att vi
önskar införa pojk- och flickskolor.
Självklart finns det lärare som är väl medvetna om att pojkar tar för sig av
deras tid och intresse, och att flickorna sitter tysta och väntar på sin tur (en
"tur" som lektionstiden inte räcker till). Vissa lärare har bestämt sig för att
ändra på detta och arbetar aktivt och målmedvetet med sig själva för att
stärka flickorna. Men det är inte så lätt i stora klasser.
Under senare tid har det kommit larmrapporter från flera skolor i landet
där ett oacceptabelt språkbruk används elever emellan. Folkpartiet anser att
det är oerhört viktigt att skolledning och lärare agerar, med riksdagens stöd,
med disciplinåtgärder mot de elever som inte visar respekt för sina
skolkamrater.
Det som här anförts om skolans viktiga roll när det gäller att lägga grunden
för ett jämställt samhälle bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
En jämställd högre utbildning
Kvinnor måste ha samma möjlighet som män att göra
forskarkarriär och nå toppen även inom den högre
utbildningen. Regeringen har tyvärr ett alltför kvantitativt
sätt att se på jämställdheten. Rekryteringsmål och
könsfördelning är mätinstrument. Folkpartiet anser inte att
detta är tillräckligt. För att kunna åtgärda
jämställdhetsbristerna inom högskole- och
universitetsvärlden måste de osynliga hindren och
bakomliggande strukturerna analyseras.
Idag satsar såväl kvinnor som män på doktorandstudier men kvinnors
möjligheter att efter disputation göra karriär och nå professur är betydligt
sämre än männens. I flera fall har det i efterhand visat sig oförklarligt varför
en manlig sökande satts före en kvinnlig. Mycket talar för att det finns osyn-
liga strukturer i det akademiska systemet som lägger hinder i vägen för kvin-
norna. En genomgång för ett par år sedan av hur Medicinska forskningrådet
behandlade ansökningar från kvinnor resp män ger stöd för detta antagande.
Vi anser därför att en genomgång med genusperspektiv bör göras av de
senaste årens professorstillsättningar där såväl kvinnor som män varit
placerade bland de tre främsta kandidaterna. Hur har t ex sakkunniga valts,
finns skillnader i bedömning av forskningens originalitet, pedagogisk skick-
lighet etc., som kan hänföras till om man är man eller kvinna. Modell för en
sådan genomgång kan vara analysen av Medicinska forskningsrådet. För att
fler kvinnor ska rekryteras till höga akademiska positioner måste osynliga
strukturer och hinder utredas.
Det som här anförts om vikten av att de osynliga strukturerna och hindren
mot kvinnor inom den högre utbildningen klarläggs bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Barntillägget i svux och svuxa
Riksdagen avskaffade barntillägget hösten 1995. Folkpartiet
protesterade högljutt och invände att detta beslut skulle
minska antalet studerande, inte minst kvinnor.  I september
1994 studerade 37 000 med stöd från svuxa (särskilt
vuxenstudiestöd). Denna siffra har sjunkit successivt. Bakom
minskningen ligger  att barntillägget på 1000:-/barn togs
bort. Många vuxna har inte längre råd att studera utan måste
söka kompletterande socialbidrag. Kommunerna kan då
vägra att ge socialbidrag  som komplement till svuxa utan
hänvisar till studiemedel. Detta i sin tur betyder att den som
skall läsa in grundskolenivån hänvisas till att låna pengar, ca
20-25 000 kr/termin vilket inte står i rimlig proportion till
studiernas nivå.
För arbetslösa och/eller ensamförsörjande kvinnor var barntillägget tungan
på vågen. När det togs bort kunde de inte fortsätta att studera.
Regeringen har ännu inte lyckats prestera ett förslag till nytt studiestöds-
system. Det gör det än viktigare att hitta acceptabla och socialt värdiga
lösningar som gör det möjligt även för dem som har minst ekonomiska
resurser att studera.  Skall livslångt lärande vara annat än en retorisk fras
bör
regeringen lägga fram  förslag som stärker de ekonomiska villkoren för för-
äldrar med hemmavarande barn. Barntillägget bör införas i väntan på att ett
mera heltäckande förslag.
Det som här anförts om återinförandet av barntillägget i svux och svuxa
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en flerårsplan för att höja löneläget för kvinnodominerade
yrkeskollektiv med längre utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av fler män inom vården och skolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avskaffandet av de facto-monopolen inom den offentliga sektorn,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändrade skatteregler för ett rikt utbud av hushållstjänster,1
5.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en höjd ersättning i mamma- och pappamånaden, 2
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en opinionsbildande kampanj för föräldraledighet i allmänhet och
pappaledighet i synnerhet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om JämO:s nyckelroll när det gäller rättsliga processer i
lönediskrimineringsfall,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättandet av en ny lönediskrimineringsutredning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sänkta arbetsgivaravgifter, 1
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla som vill skall få F-skattsedel, 3
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förenkling av det regelverk som omgärdar företagande, 3
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att reseavdrag skall få räknas på den tid det tar att köra barn till
och från dagis, 3
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en halvering av den kommunala bolagssektorn till år 2000, 1
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avskaffandet av sambeskattningen, 3
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans viktiga roll när det gäller att lägga grunden för ett
jämställt samhälle, 4
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att de osynliga strukturer och hinder mot kvinnor som
finns inom den högre utbildningen klarläggs, 4
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om återinförande av barntillägg i svux och svuxa. 4

Stockholm den 28 oktober 1998
Lars Leijonborg (fp)
Bo Könberg (fp)

Kerstin Heinemann (fp)

Elver Jonsson (fp)

Siw Persson (fp)

Yvonne Ångström (fp)

Harald Nordlund (fp)

Lennart Kollmats (fp)

Helena Bargholtz (fp)













1Yrkandena 4, 9 och 13 hänvisade till FiU.
2Yrkande 5 hänvisat till SfU.
3Yrkandena 10-12 och 14 hänvisade till SkU.
4Yrkandena 15-17 hänvisade till UbU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning: 1998-10-28 Hänvisning: 1998-11-03 Bordläggning: 1998-11-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (34)