Legitimation av dietister

Motion 2001/02:So404 av Marianne Andersson och Gunnel Wallin (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa legitimation för dietister.

Motivering

Ofta kommer rapporter om att människor såväl i åldringsvården som i den vanliga sjukvården är undernärda med betydligt försämrat allmäntillstånd som följd. Därmed följer att prognosen för patienten blir sämre än nödvändigt och att rehabilitering försvåras. Det finns rapporter som visar att en av tre gamla lider av undernäring och att ytterligare nästan hälften är i riskzonen. Allt detta till stora kostnader för samhället.

Hos barn och ungdomar växer problemen med matallergier, ätstörningar, ämnesomsättningsrubbningar som kräver specialmat och näringsbehandling som är avgörande för barnets framtid.

Dessutom ökar de s k välfärdssjukdomarna: Hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2, högt blodtryck och ledproblem med personligt lidande och stora samhällskostnader som följd. De hänger ihop med näringsintaget.

Socialstyrelsen har uppmärksammat dessa problem bl a i rapporten SoS2000:11, Näringsproblem i vård och omsorg, prevention och behandling. Man pekar på behovet av kompetent personal på området som kan bära ansvaret för behandlingen av dessa patienter. Dietisten är en självklar nyckelperson. Dietistyrket är relativt nytt. Utbildningar finns vid Göteborgs, Umeå och Uppsala Universitet och omfattar 120 p med möjlighet till 160 p. 80 studenter går ut varje år. Utbildningen syftar till att ge studenterna kunskaper som behövs för att de ska kunna ge en säker näringsbehandling vid akuta, kroniska och dödliga sjukdomar. I dag har dietisterna i kraft av sin yrkesexamen skyddad yrkestitel och arbetar självständigt i näringsbehandling av olika patientkategorier efter remiss från patientansvarig läkare. Behandlingen innebär utredning, näringsdiagnos och bedömning av näringsåtgärder samt utvärdering och uppföljning. Dietisten har förskrivningsrätt av olika näringspreparat och intygsrätt till olika myndigheter.

Idag har dietisterna endast dokumentationsplikt. Vad som behövs är att de ska ha journalföringsplikt, vilket skulle innebära större säkerhet för patienten. Dietisten behöver också vara personligt ansvarig för patientens näringsbehandling. Då krävs att dietisten har legitimation, vilket dietister har i övriga nordiska länder, i EU och i USA.

Tyvärr kan konstateras att den offentliga vården inte till fullo insett behovet av deras kompetens, och därför är antalet arbetstillfällen i den offentliga vården begränsat samtidigt som behoven är så stora. Dietisterna behöver få ökade möjligheter till egenföretagande för att kunna vända sig till allmänheten angående kost- och näringsfrågor. Då är en legitimation också nödvändig. Sverige ska inte skilja ut sig som enda land i Europa utan legitimation för dietister.

Därför ska riksdagen ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om att införa legitimation för dietister.

Stockholm den 3 oktober 2001
Marianne Andersson (c)	Gunnel Wallin (c)