Lapplands världsarv

Motion 2000/01:K342 av Ulf Björklund m.fl. (kd)

av Ulf Björklund m.fl. (kd)
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en lokalt förankrad, dvs. en samisk majoritet i förvaltningen av
Lapplands världsarv - Laponia.
Motivering
Den 6 december 1996 utsågs "The Laponian Area" i Sverige till världsarv
av Unescos världsarvskommitté. Grunderna för utnämningen var dess rika
biologiska liv, dess historiska värde för den samiska kulturen och det
samiska kulturlandskapet.
Laponia är 9 400 kvadratkilometer stort, 20 mil i öst-västlig och 8 mil i
nord-sydlig sträckning. Det ligger i Norrbottens län och innefattar delar av
både Jokkmokks och Gällivare kommuner.
De samebyar vars marker mer eller mindre ingår i området är
huvudsakligen Luokta-Mavas, Tuorpon, Jåhkågasska, Sirkas, Unna Cearus
och Baste fjällsamebyar samt Gällivare skogssamebys marker. Berörs gör
även Sierri och Udtja skogssamebyar.
För de flesta samer i området är Laponia landet där förfäderna funnits och
verkat under lång tid - ett hem, ett område som inrymmer både möjligheter
till försörjning, kultur och egna rötter bakåt i tiden. Det är det enda
kombinerade natur- och kulturvärldsarvet i Norden och ett världens fyra
världsarv som bebos av urberfolkningar.
Inom området ligger också nationalparkerna Padjelanta, Sarek, Stora
Sjöfallet och Muddus. Likaså naturreservaten Sjaunja och Stubba.
Samebyarnas eget "Laponiaprogram" uttrycker den gemensamma visionen
för Laponia. Det är en mycket djupgående och kvalificerad genomgång av
fädernas marker både när det gäller natur och kultur. Dokumentet innehåller
också byarnas konkreta ståndpunkter när det gäller områdets skydd, skötsel
och förvaltning.
Samerna har historiskt förvaltat området som nu omfattas av Laponia i
flera tusen år. De har också kunskap, tradition och motivation att fortsätta
förvalta Laponia utan att, likt förfäderna, lämna stora spår i landskapet -
trots
nya tider och modern teknik. För att nå målen med världsarvet måste det
finnas ett brett lokalt stöd och en positiv samverkan mellan alla berörda parter
- mellan samer, övrig lokal befolkning, näringsliv och myndigheter.
Samerna som i generationer har levt och fortfarande lever i Laponia och
som är beroende av området för sin försörjning bör rimligtvis ha ett stort
inflytande över den framtida utvecklingen i området. Det är naturligt att
Laponia får en förvaltningsform som garanterar alla lokala och berörda parter
inflytande och där majoriteten i beslutsfattande organ är lokalt förankrad, dvs
samisk.
Laponia är ett område där världssamfundet gett samerna sitt stöd till att
bevara och utveckla den samiska kulturen och det samiska kulturlandskapet -
en unik uppgift i ett unikt område där nya modeller och lösningar, i syfte att
uppnå en ekologiskt hållbar, socialt befrämjande och ekonomiskt bärkraftig,
samisk utveckling, kan prövas.

Stockholm den 27 september 2000
Ulf Björklund (kd)
Margareta Viklund (kd)
Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Magnus Jacobsson (kd)
Erling Wälivaara (kd)
Harald Bergström (kd)
Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning: 2000-10-05 Granskning: 2000-10-11 Hänvisning: 2000-10-11 Bordläggning: 2000-10-11
Yrkanden (2)