Läkemedelsförmånen

Motion 1998/99:So254 av Lennart Hedquist (m)

av Lennart Hedquist (m)
Riksförsäkringsverkets beslut att potenshöjaren Viagra skall
ingå i läkemedelsförmånen har med rätta resulterat i en
debatt om vilka läkemedel som bör ingå i denna och under
vilka förutsättningar. Uppenbarligen är läget idag att
godkända läkemedel som förskrivs av läkare ingår och att
automatisk subventionering och högkostnadsskydd därmed
innefattar ett mycket brett spektrum. Samhällets kostnad för
vissa nya  preparat, med användningsområden som bara till
en del är sjukdomsrelaterade, kan därmed bli mycket stor.
Enbart för Viagra har nämnts siffran cirka 200 miljoner
kronor. Om konsumtionen av medlet skulle bli lika
omfattande som i USA blir prognosen för
läkemedelsförmånen cirka 1 miljard kronor per år varav
endast en liten del skulle ha med sjukdomstillstånd att göra
utan i huvudsak avse s.k. "allmänt ökad livskvalitet".
Det finns vidare en tendens att en del av den ökande läkemedelskonsum-
tionen avser just medel som skall senarelägga naturliga effekter som kommer
med stigande ålder. Det finns anledning att diskutera när och i så fall i vilken
utsträckning dessa preparat, när de är klassade som läkemedel, skall ingå i
läkemedelsförmånen. Att den enskilda individen skall ha rätt att få ett sådant
medel förskrivet av läkare om inga kontraindikationer föreligger är
visserligen  självklart. Frågan är om en förskrivning alltid automatiskt skall
leda till en subventionering från samhällets sida. I sammanhanget kan erinras
om att olika typer av nedsatt syn som leder till behov av glasögon, vilket för
många blir en nödvändighet, inte alls ingår i någon automatisk subven-
tionering från samhället. Vissa operationer/medicinska ingrepp är också
hänvisade till privat finansiering.
Många avvänjningspreparat och olika kosmetiska produkter är inregistre-
rade läkemedel. Östrogenpreparat används av många kvinnor på indikationer
som knappast har med sjukdomstillstånd att göra.  En rad nya bantnings-
produkter beräknas bli godkända som läkemedel de närmaste åren. Detta
torde ytterligare ställa frågan på sin spets. Skall mediciner/genvägar att få
ett
angenämare liv för i grunden friska få ta resurser från mer angelägen
sjukvård och omsorg? Ett naturligt svar på den frågan torde vara att
läkemedelsförmånen måste vara omgärdad med större restriktioner och att
konsumtion av vissa typer av de uppräknade läkemedlen (och troligen en del
andra också) bör kunna ligga på den enskilda individen att prioritera i sin
egen situation.
En lämplig väg vore t.ex. att förskrivning av vissa typer av läkemedel
inom läkemedelsförmånen endast får ske av specialister och då för
uppenbara sjukdomstillstånd och ej för det "allmänna välbefinnande" som
normalt torde kunna åstadkommas på andra sätt. Det är angeläget att dessa
frågor snarast övervägs och att det görs med sådan snabbhet att det inte
senare upplevs svårt att ändra i en förmån som säkert uppskattas av dem som
berörs men som är inte är en rimlig prioritering av knappa resurser.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en snabb utredning bör göras om vilka läkemedel som bör
innefattas i en ordning med endast begränsad rätt till läkemedelsförmån.

Stockholm den 22 oktober 1998
Lennart Hedquist (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

Inlämning: 1998-10-28 Hänvisning: 1998-11-03 Bordläggning: 1998-11-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)