Kvinnors livssituation

Motion 1990/91:A812 av Gunilla André och Karin Starrin (c)

Kvinnoliv -- en annan värld

Inledning

Kvinnors livssituation i Sverige och i övriga Norden
skiljer sig på många områden markant från villkoren i andra
länder. Många skäl kan anföras. Främst vill vi framhålla alla
våra kämpande föregångskvinnor som arbetade
målmedvetet för sin vision om kvinnors lika värde och
rättigheter.

I Sverige är kvinnor ekonomiskt självständiga med rätt
till egna inkomster. Som myndiga individer har vi rätt att
förfoga över våra pengar. I många andra länder är
kvinnorna beroende av sina män eller manliga släktingar för
sin försörjning. Även egna intjänade inkomster överlämnas
till mannen.

Vårt land har en god social service. Barnomsorg,
sjukvård och äldreomsorg ligger internationellt sett på en
hög nivå. Det sociala trygghetssystemet är välutvecklat
jämfört med andra länder.

I Sveriges riksdag sitter omkring 40 procent kvinnor, det
högsta antalet som finns i något land. För att ett land skall
kunna anses vara en demokrati med reellt folkstyre måste
givetvis andelen kvinnliga förtroendevalda vara runt
hälften. I USA, England och Frankrike finns i parlamenten
ungefär 6 procent kvinnor.

Jämfört med kvinnor i andra länder har vi i Sverige en
gynnad position. Dock finns det många områden som måste
förbättras. Vi centerkvinnor har visioner om hur vårt land
och världen i övrigt skall kunna tillgodose kvinnors behov
och önskemål på ett bättre sätt. Om förhållandena blir
bättre för kvinnor blir de samtidigt bättre också för barn och
män.

Många tecken i tiden tyder dock på att kvinnors villkor
försämras. Löneskillnaderna gentemot männen ökar.
Alltfler kvinnor drabbas av ohälsa. Stigande arbetslöshet
drabbar kvinnorna hårdast. Kvinnornas förhållanden kan
snabbt bli sämre. Notan från 1980-talets ekonomiska fest
skall tydligen betalas av kvinnorna, som inte ens fick del av
läckerheterna.

Situationen för kvinnor skiljer sig mycket från männens.
Många kvinnors vardag i vårt rika land är hård. Samtidigt
med yrkesarbete har vi fortfarande huvudansvaret för hem
och familj. Arbetsmiljön är mycket dålig på många
arbetsplatser där kvinnor arbetar, exempelvis inom vården
och vid monteringsbanden inom industrin.

Ständig tidsbrist och dåligt samvete är en vanlig
företeelse. Många arbetar därför deltid med sämre ekonomi
och mindre möjligheter till utveckling och inflytande över
arbetet som följd.

Kvinnorna har kommit in på arbetsmarknaden
huvudsakligen under de senaste decennierna, det har varit
en kvantitativ process. Idag yrkesarbetar nästan lika många
kvinnor som män. Men ser vi till hur, när och på vilka villkor
kvinnorna arbetar blir olikheterna tydliga.

Kvinnor måste få samma förutsättningar och möjligheter
i arbetslivet, lika lön för likvärdigt arbete och rättvisa
pensioner. I ett rättvist samhälle deltar kvinnor och män på
lika villkor i arbetslivet och delar ansvaret för barnen.
Fäderna måste ges ökade möjligheter att ta ansvar för sina
barn. Kvinnor skall kunna delta i samhällsarbetet på samma
villkor och ha lika stort inflytande på besluten som männen.
Kvinnor skall kunna vistas på gator och torg och självklart i
det egna hemmet utan att behöva frukta för liv och hälsa.

En viktig förutsättning för att få till stånd förändringar
är att alla inser och bejakar att kvinnor lever under andra
betingelser och har andra värderingar än män. Ett stort
hinder för att nå målet om ett jämställt samhälle är att de
flesta instämmer i målet men inser inte att det krävs
omvälvande förändringar för att uppnå det.

Världens kvinnor angår oss

Kvinnors levnadsförhållanden i u-länderna är
omänskliga. Under ytterst primitiva förhållanden skall de
ansvara för hem och familj. Traditionellt står kvinnorna
också för större delen av familjens försörjning.

Ständiga graviditeter tär hårt på kvinnors hälsa. Det dör
500 000
kvinnor varje år till följd av graviditet. Det är lika
många som om ett jumbojetplan fullsatt med gravida
kvinnor störtar var femte timme, dygnet runt.

Om barnet lever, sedan modern dött av graviditets- och
förlossningskomplikationer, har det 2 procents chans att
överleva. För hennes tidigare barn minskar möjligheterna
till överlevnad drastiskt.

Det är en myt att kvinnor i tredje världen vill ha stora
barnaskaror. Så fort kunskap och preventivmedel finns
tillgängliga, så används de också, det visar all erfarenhet.
Kvinnorna inser att färre barn ger friskare barn, som också
överlever i högre grad.

Det är främst kvinnor över 30 år som redan har tre barn
som genomför livsfarliga, ofta olagliga aborter. De önskar
begränsa barnaskaran.

Endast 0,9 procent av den rika världens bistånd går till
familjeplanering, trots att allt talar för att just denna typ av
bistånd är mycket effektiv, både ur humanitär och
ekonomisk synvinkel. Vad gäller Sverige går 1,8 procent av
biståndet till familjeplanering. Vi anser att en kraftig ökning
av pengar till preventivmedel och information måste ske. I
en första etapp föreslår vi en ökning till 5 procent. Givetvis
skall all familjeplanering vara frivillig.

Familjeplanering gynnar inte bara u-länderna. Det är
också den bästa vägen för att förhindra överbefolkning på
vår jord. Det är nu vi kan avgöra om världens 5 miljarder
människor om 60 år skall vara 8 miljarder eller 15 miljarder.

Kvinnors arbete

Det obetalda arbetet

En vuxen svensk ägnar i genomsnitt 26 timmar i veckan
åt obetalt arbete. Medan fritiden ökar i början och slutet av
livet blir föräldragenerationens vardag alltmer pressad.

För att få kunskap om människors hela arbetssituation
måste också det obetalda arbetet mätas och värderas. Det
är inte minst viktigt för att kunna få reda på kvinnors bidrag
till den totala ekonomin.

Enligt slutdokumentet från FN:s kvinnokonferens i
Nairobi är en av de viktigaste strategierna inför 2000-talet
att man börjar mäta och värdera det obetalda arbetet i
ekonomisk statistik. BNP-måttet bör kompletteras.

Tidsanvändningsstudier måste göras för att få ett bra
underlag att mäta det obetalda arbetet. Sedan kan en
värdering ske. När det finns underlag bör värdet av det
obetalda arbetet tas med i nationalräkenskaperna.

Det betalda arbetet

Rätten till förvärvsarbete är grundläggande. Ett arbete
som vi trivs med berikar livet. Rätten till arbete måste också
innebära rättvisa löner. Ökade möjligheter att påverka
arbetets innehåll leder till engagemang och effektivitet.
Tillgång till utbildning är av avgörande betydelse.

Likvärdig lönesättning

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män ökar igen. På
den svenska arbetsmarknaden skulle kvinnolönerna ligga 15
till 25 procent högre utan lönediskriminering. Hela
samhällslivet är uppbyggt på att värdera de manliga
egenskaperna högre.

Kvinnornas sociala roll har skapat en ond cirkel.
Eftersom de alltid haft lägre lön har de stannat hemma med
barnen. Det har lett till sämre karriärsmöjligheter och
sämre möjligheter att arbeta politiskt. De yrken som av
tradition domineras av kvinnor är lågt betalda. Det behövs
en uppvärdering av dessa liksom av kvinnors kunskaper och
erfarenheter vid exempelvis chefstillsättningar. Hela
samhällslivet skulle tjäna på att kvinnors värderingar får ett
ökat genomslag. Förutsättningarna för harmoniska
arbetsplatser ökar om det råder balans mellan könen.

Löneklyftorna ökar även inom offentlig sektor. Det är
alltså ingen skillnad på privat och statlig anställning.
Naturligtvis borde staten gå före och utjämna
löneskillnader i stället för tvärtom.

Lika lön till kvinnor och män för arbete av lika värde är
en av 90-talets viktigaste frågor. Vi behöver ett könsneutralt
arbetsvärderingssystem. Arbetsmarknadens parter har inte
lyckats härvidlag. Det krävs att en allmän debatt kommer
till stånd kring dessa frågor. En parlamentarisk utredning
bör tillsättas med uppgift att kartlägga skillnader och
analysera bakgrunden till att kvinnodominerade yrken ofta
värderas lägre än yrken där män dominerar. Utredningen
bör genomföra en arbetsvärdering och lämna förslag.

Skatteomläggningens förlorare

Det var inte kvinnor med låga inkomster eller
ensamföräldrar, mestadels kvinnor, som
skatteomläggningens konstruktörer månade mest om.
Höginkomsttagarna får sänkt statsskatt. Alla skall vara med
och betala detta i form av höjd moms och moms på flera
varor. De som inte tidigare betalt statsskatt, de flesta
kvinnor, blir förlorarna. Det som hör till livets nödtorft
såsom mat och boende blir betydligt dyrare. En
differentiering av mervärdesskatten på mat och minskad
skattebelastning på boendet är därför nödvändig.

I samband med skatteomläggningen togs
ensamföräldrarnas skattereduktion bort. Det försämrade
en redan tidigare bekymmersam ekonomisk situation för
cirka 200 000
föräldrar. Omkring 85 procent av alla
ensamföräldrar är kvinnor.

Vi anser det helt oförsvarligt att på detta sätt försämra
för en redan tidigare utsatt grupp föräldrar. Det drabbar
också deras barn. Samhället ger inte föräldrarna möjlighet
att ta sitt föräldraansvar, något som får konsekvenser för
barnen senare i livet. Därför måste ensamstående med barn
kompenseras för den borttagna skattereduktionen.

Sextimmarsdagen en nyckel

Heltidsarbetande kvinnor med barn har ingen fritid.
Enligt SCB har de 74 timmars arbetsvecka. Knappast någon
annan grupp i samhället arbetar fler timmar per vecka.

Jämförelser mellan kvinnors och mäns tid i såväl
lönearbete som det obetalda arbetet visar att kvinnor från
16 års ålder alltid arbetar mer än män. Männen har tagit på
sig en större del av hushållsarbetet och arbetet med barnen
än tidigare. Mannens timmar i hemarbete påverkas mycket
litet av antalet timmar hustrun förvärvsarbetar. Det är
kvinnan som minskar sin fritid och sin arbetsinsats i
hushållsarbetet för att få utrymme för mer förvärvsarbete.

Då kvinnors disponibla tid är begränsad, minskar
möjligheterna att påverka både i arbetslivet och i samhället
i stort. Förutom att det ligger en oacceptabel orättvisa i
detta är det naturligtvis till nackdel för samhället att
kvinnors speciella kunskaper, erfarenheter och värderingar
inte tas tillvara. Kvinnoarbetstiden, generellt sett, är idag
sex timmar per dag. Kvinnor väljer att förkorta sin
arbetsdag på egen bekostnad för att deras och familjens
vardag skall fungera. Detta leder till stora orättvisor mellan
kollektivet män och kollektivet kvinnor, som i yrkeslivet
bl.a. leder till:ett begränsat yrkesval för kvinnorfå
möjligheter till befordranlåga löner

En nyckel till rättvisa levnadsförhållanden mellan
kvinnor och män är förkortad arbetsdag för alla till
sextimmarsdag. Denna arbetsdag skall vara
normalarbetstid. Den skall ligga till grund för
trygghetssystemet, precis som åttatimmarsdagen gör idag.

Även med den förkortade arbetsdagen kommer det
givetvis i framtiden, liksom det sker idag, att finnas
människor som yrkesarbetar längre tid.

Enligt vår uppfattning finns inget motsatsförhållande
mellan sextimmarsdag och en mer flexibel arbetstid. Det
handlar i stället om arbetsorganisation. I framtiden tror vi
att vi får både sextimmarsdag och flexibla arbetstider.

Målet är att alla skall få möjlighet till en arbetstid på 30
timmar per vecka, vilket ger utrymme för en
normalarbetstid på sex timmar per dag.

Som ett led i införandet av den förkortade arbetstiden
bör det ske försöksverksamhet med kortare arbetsdag för
vårdpersonal och småbarnsföräldrar med bibehållen lön.

Arbetsmiljö

Många kvinnor vårdar, står i affär, arbetar på kontor
eller städar. Andra har monotona arbetsuppgifter inom
industrin. Det är arbeten som betraktas som både lätta och
rena. I verkligheten ger de arbetsskador som hör till de
svåraste. De ger belastningsskador som ligger bakom
huvuddelen av såväl arbetssjukdomar som
förtidspensioneringar.

De sista tio åren har kvinnors sjukfrånvaro ökat med 50
procent, männens endast med 15 procent. Arbetstidens
längd och förläggning har klara samband med människors
fysiska och psykiska hälsa, såväl enligt arbetstagarnas egen
bedömning som enligt forskares mätningar.

Varje dag förtidspensioneras över 50 personer enbart på
grund av smärta i muskler och leder. Kostnaderna för detta
uppskattas till 50 miljarder per år.

Belastningsskador är vanliga såväl i arbeten med tunga
lyft som i stillasittande monotona jobb. De drabbade har
hittills haft svårt att göra sig hörda, men de syns desto mer
i statistiken. Nu kommer larmrapporter om kraftigt ökade
kostnader för sjukförsäkringen. Det är kvinnors
sjukförsäkring som ökar mest. Sjukfrånvaron ökar bland
kvinnor från 38,9 dagar per år 1978 till 52,7 dagar per år
1988, dvs. 36 procent medan motsvarande siffror för män är
4 procent.

Utslagningen från arbetsmarknaden är extremt hård
bland invandrarkvinnorna. Nu finns en detaljerad statistik
som visar att invandrare är mer sjukskrivna än andra. Detta
förhållande måste uppmärksammas.

När man talar om kvinnors arbetsskador och
arbetssjukdomar är det de typiska kvinnoyrkena inom
offentlig sektor man refererar till. Där finns mer än hälften
av alla kvinnor, och deras skador får därför ofta
representera kvinnors arbetsskador i allmänhet.

I dagens samhälle betonar vi vikten av att kvinnor måste
söka sig till de mer otraditionella eller mansdominerade
yrkena. Men i mansdominerade yrken riskerar de att få
ännu fler sjukdomar och skador. Kvinnor har gått ut i ett
arbetsliv som inte alls varit anpassat för dem. Verktyg är
exempelvis tillverkade för manshänder. Nu ser vi symtomen
av tunga lyft, ensidiga arbetsrörelser och psykiskt
ansträngande jobb. Idag har 30-åriga kvinnor arbetsskador.
Ofta drabbas de av helt onödiga skador som beror på för
hög arbetstakt och på att mycket i arbetslivet är
dimensionerat för män.

Medan andra arbetsskador minskat under 1980-talet har
belastningsskadorna ökat. Av dem som slås ut på grund av
förslitningsskador är 60 procent kvinnor. Om vi dessutom
tar med i beräkningen att kvinnors tid i förvärvsarbetet är
kortare än männens, i genomsnitt sex timmar per dag, blir
det uppenbart att belastningsskadorna är ett
kvinnoproblem.

Arbetslivsfonderna har stora uppgifter vad beträffar att
komma tillrätta med arbetsskador. Genom i många fall
mycket små förändringar av utformningen av arbetsplatser
så kan man exempelvis undvika onödiga belastningar. Det
är oerhört angeläget att insatser för kvinnor prioriteras i
Arbetslivsfondernas arbete.

När det gäller det förebyggande arbetsmiljöarbetet har
arbetarskyddsstyrelsen en viktig roll. Vi föreslår att
särskilda resurser bör sättas in för att förebygga de skador
som enligt tillgänglig statistik mest drabbar kvinnor.

Lagstiftningen bör ses över

En studie över ärenden som har överklagats till
Försäkringsöverdomstolen visar att kvinnor med monotona
arbeten har svårt att få sina besvär godkända som
arbetssjukdom. Detta tyder på att lagstiftningen inte är
tillräckligt klar då det gäller kvinnors arbetsskador.

Vid hantering av vissa kemikalier och bildskärmsarbete
kan det ibland föreligga misstankar om samband med
fosterskador. Lagen om arbetsskadeförsäkring är då inte
tillämplig eftersom det ofödda barnet räknas som tredje
person. Vi anser att lagen också borde omfatta barnet.

Vi föreslår att i båda dessa fall bör lagen om
arbetsskadeförsäkring LAF ses över.

Allmän arbetslöshetsförsäkring

Många kvinnor drabbas hårt vid arbetslöshet. De saknar
helt, eller får litet ekonomiskt stöd. För att få ökad rättvisa
föreslår vi att det införs en allmän arbetslöshetsförsäkring.

Social trygghet

Eftersom nästan hälften av kvinnorna arbetar deltid och
dessutom har lägre lön, blir exempelvis sjukpenning,
arbetslöshetsersättning och pension också lägre. Det är
enligt vår mening inte acceptabelt att i det sociala
trygghetssystemet bygga in orättvisor som beror på
arbetsmarknadens utseende och sociala förhållanden. I
mångt och mycket är det ett arv från ett samhälle med andra
attityder och värderingar till kvinnors arbete.

Möjligheterna att uppnå mer likvärdiga sociala
trygghetsvillkor mellan kvinnor och män förutsätter att de
sociala trygghetssystemen i större utsträckning utgår från
grundtrygghetsprincipen med möjlighet till individuell
påbyggnad av det sociala skyddet.

Grundpension

Av landets 1,5 miljoner ålderspensionärer saknar 400
000 pensionärer helt ATP-poäng. Flertalet av dessa är
kvinnor. Klyftan mellan olika pensionärsgrupper växer.

Vi vill ge pensionärerna en höjd grundpension lika för
alla upp till en viss nivå, i dagsläget ca 98 000 kr. Det skulle
ersätta det lapptäcke av pensions- och bidragssystem som
finns idag. Med en sådan grundpension skulle nuvarande
orättvisor för kvinnor minska.

Kvinnor flyttar till arbete och utbildning

En bra regionalpolitik skapar förutsättningar för arbete,
kommunal service och goda kommunikationer såväl i stad
som på landsbygd. Påfrestningarna blir mindre på
människan och miljön.

Under 1980-talet har alltfler unga kvinnor sökt sig till
utbildning och arbete i de större tätorterna. Det har varit till
nackdel både för storstäderna och för landsbygden.

Undersökningar klargör att det finns stora skillnader
mellan pojkars och flickors förutsättningar att leva, arbeta
och trivas på landsbygden. Pojkar trivs, har lättare att knyta
sociala kontakter, få stöd och uppmuntran att stanna kvar i
sin hembygd. De känner sig mer ekonomiskt oberoende och
friare än flickorna.

Flickorna däremot upplever att de måste lämna
landsbygden för att få ett arbete. Det är ont om utbildnings-
och karriärmöjligheter. Detta kan medföra att de får dålig
självkänsla och förlorar sin identitet.

För att inte unga kvinnor skall tvingas flytta från
landsbygden krävs dels utbildning även på högre nivå, dels
en breddad arbetsmarknad.

Avancerad teknik måste komma hela landet till del.
Dataoch kommunikationstekniken ger möjligheter att
sprida kvalificerade arbetsuppgifter och skapa en mångfald
arbetstillfällen över hela landet.

Kvinnors nyföretagande måste få ökad betydelse. Ofta
är kvinnor inriktade på service- och konsultområden. Detta
är särskilt intressant med tanke på att många bedömare
anser att den privata tjänstesektorn förväntas öka de
närmaste decennierna.

Utvecklingsfonderna måste aktivt initiera och stödja
kvinnors företagande. Kvinnor som har, eller avser att
starta, serviceföretag måste få möjlighet att i större
utsträckning erhålla stöd genom utvecklingsfonderna. För
att uppnå resultat måste pengar öronmärkas för detta stöd.

Vi föreslår därför att 40 procent av länsanslagens
projektmedel specialdestineras till projekt för kvinnor.

Mer utrymme för kvinnors kreativitet

I de stora kvinnoyrkena är möjligheterna att styra och
påverka det egna arbetet små. Ett sätt att förändra är att gå
över till s.k. grupporganisation, där man skiftar
arbetsuppgifter. Självstyrande grupper, nätverk, ökade
utbildnings- och kompetenskrav måste komma att utmärka
morgondagens arbetsliv.

Vikten av att kunna påverka sin egen arbetssituation blir
allt större för allt fler. Både att få ett större inflytande över
arbetets innehåll och att kunna påverka den egna
arbetstiden är betydelsefullt. Inom vård och hemtjänst där
många kvinnor arbetar, är möjligheterna att påverka små.
Bland de landstingsanställda saknar 93 procent möjlighet
att påverka arbetstidens början.

Erfarenheter från de försök som pågår med flexibla
arbetstider är mycket positiva. Intressant är också att det
visat sig ge bättre anpassning till enskilda patienters behov.
Förutom att personalens trivsel och tillfredsställelse ökar
påverkas hela verksamheten gynnsamt.

Det behövs ett nytt mer flexibelt tänkesätt inom
arbetslivet. Mer utrymme för kreativitet ökar
engagemanget och resultaten förbättras. Nya tekniska
hjälpmedel, exempelvis mobiltelefoner för
hemvårdspersonal, kan vara bra i detta förnyelsearbete.

EG -- ur ett kvinnoperspektiv

Ett eventuellt svenskt medlemskap i EG är en av de
viktigaste frågorna under detta århundrade. Vårt samhälle
och människornas levnadsförhållanden kommer att i
grunden förändras.

I dagsläget råder stor oklarhet om hur EG kommer att
utvecklas. Innan vi vet vad vi skall ta ställning till är
det svårt att ta ställning för eller emot ett
medlemskap.

Vi behöver skaffa oss mer kunskap, tid till debatt och
möjlighet att noggrant analysera alternativen. En kritisk
granskning är i detta fallet helt nödvändig. Svenska kvinnor
har rätt att få reda på vad som kan vänta dem innanför EG:s
murar.

Följande frågor bör särskilt belysas:

Hur kommer ett eventuellt EG-medlemskap att
påverka;

1. Demokrati- och självbestämmanderätt?

2. Solidaritet med världens fattiga länder och folk?

3. Rätten för kvinnor och män till förvärvsarbete, egen
försörjning samt social trygghet?

För att få klarhet i dessa och andra för kvinnor viktiga
frågor upprepar vi nu kravet på att en särskild arbetsgrupp
bör tillsättas som är helt inriktad på att bevaka
konsekvenserna för kvinnor av EG-anpassning och ett
eventuellt medlemskap. Eftersom de andra 25 grupperna,
vilka arbetar med frågor rörande våra framtida relationer
till EG, nästan uteslutande består av män, bör en sådan
grupp som vi förordar bestå av kvinnor.

När slutlig ställning skall tas till vilken samverkansform
Sverige skall välja bör det ske genom en beslutande
folkomröstning.

Föräldraskap

Delad föräldraledighet

I ett land som har den högsta andelen förvärvsarbetande
bland småbarnsmammorna i hela världen, 86 procent,
måste barnen bli även pappornas och arbetsgivarnas
angelägenhet.

Kvinnorna är en viktig resurs för arbetsmarknaden.
Många kvinnor är högutbildade. Det innebär helt nya
villkor i yrkesliv och familjeliv för både kvinnor och män.

För att kunna kombinera föräldraskap och
förvärvsarbete minskar kvinnor sin arbetstid när barnen är
små. Männen däremot ökar sin arbetstid. En skattereform
som ska förmå svenska folket att arbeta mera, kommer att
förstärka den sneda arbetsfördelningen. Männen kommer
att arbeta ännu mer.

Trots rätten till ledighet i samband med barns födelse är
pappornas totala andel av föräldraledigheten under 10
procent. Visserligen har procentsatsen ökat något under det
senaste året men fortfarande sitter de gamla inställningarna
kvar att det är mamman som skall vara hemma.

Papporna behövs framför allt för sina barns skull. Den
första nära relationen med barnet är mycket viktig för att
grundlägga en djupare och varaktig kontakt mellan förälder
och barn. Inte minst behöver pojkar en manlig förebild.

En regel som anger att föräldrapenningen skall delas
mellan föräldrarna underlättar för papporna att få nära
kontakt med sitt barn. Då reformen ska gälla alla pappor
blir det också lättare för mannen att få förståelse för
pappaledigheten av arbetsgivare och arbetskamrater. För
ensamföräldrar får undantag göras.

Vi föreslår därför att en del av föräldrapenningen bör
vara personlig och direkt knuten till respektive förälder,
utan att kunna överlåtas.

Föräldrautbildning

I ett urbaniserat samhälle som vårt lever generationerna
åtskilda. Unga föräldrar går miste om kunskaper och
erfarenheter som tidigare förmedlats mellan generationer.
Samhällsförändringen har också fört med sig att nya vanor
trängt in i familjernas liv och vardag.

År 1979 togs beslut om den föräldrautbildning som nu
pågår inom mödra- och barnhälsovården. Någon
uppföljning för föräldrar med barn i högre åldrar har inte
skett. Föräldrar behöver -- förutom hjälp med barns sociala
och psykiska utveckling -- även gedigna kunskaper om
effekterna av felaktiga sov-, motions- och kostvanor. De
bör finna vägar till sundare livsföring för sina barn. En
utbyggd föräldrautbildning skulle stärka föräldrarna i deras
föräldraroll.

Förslag om utbyggd föräldrautbildning har under många
år framförts i riksdagen. Utskottet har vid upprepade
tillfällen påtalat vikten av insatser när det gäller
föräldrautbildningen men konstaterar uppgivet att
regeringen ännu inte tagit något initiativ. Åren går och inget
händer. Det är en ynkedom att förhala denna för föräldrar
och barn så viktiga fråga.

Regeringen bör nu skyndsamt inför riksdagen lägga fram
förslag om en utbyggd föräldrautbildning.

Barnomsorg

För att kunna förena förvärvsarbete och föräldraskap
krävs att omsorgen om barnen kan ordnas på ett bra sätt.
Många tvingas idag avstå yrkesarbete på grund av brist på
barnomsorgsplatser. Andra åter upplever otrygghet och
önskar att det skulle finnas en annan form för
barnomsorgen.

En väl fungerande kommunal barnomsorg är en stor
tillgång. Det är också viktigt att samhället underlättar och
uppmuntrar till föräldrasamverkan och verksamheter i egen
regi, gärna i kooperativ form. Med olika alternativa former
av barnomsorg har föräldrarna större möjligheter att kunna
tillgodose sina barns behov. Vi betonar vikten av att
valfrihet måste finnas så att föräldrarna själva kan välja
vilken form som passar bäst för just deras barn. Därför skall
alla alternativ i barnomsorgen underlättas.

Vårdnadsbidrag

Idag står ungefär 40 procent av förskolebarnen utanför
samhällets barnomsorg. Därmed får de inte del av de nästan
20 miljarder kronor som barnomsorgen kostar.

Föräldrar med små barn behöver förkorta sin arbetstid.
I praktiken är det kvinnorna som arbetar deltid, i
genomsnitt 30 timmar per vecka och går därmed miste om
inkomster. Det behövs ett vårdnadsbidrag som utbetalas till
dess barnet börjar skolan, vilket bl.a. ger ekonomisk
kompensation för en förkortad arbetstid. Bidraget kan
också användas till att betala en del av den egna
barnomsorgen i kommunal eller alternativ regi.

Målsättningen är att hela statsbidraget fördelas ut direkt
till föräldrarna för alla barn från ett år till skolstarten.

Ett första steg är att ett beskattat vårdnadsbidrag införs
med 18 000 kr/barn och år till föräldrar med barn upp till
skolåldern. Styrkta barnomsorgskostnader skall medge
avdragsrätt upp till samma nivå.

Kvinnors hälsa

Kvinnors särskilda hälsoproblem har inte fått tillräcklig
uppmärksamhet. Många kvinnor upplever en brist på
förståelse hos läkare de mött. Deras diffusa symptom med
sveda och värk anses ofta ha psykiska orsaker.
Behandlingen består mestadels i utskrivning av lugnande
medel. Sjukdomen botas inte -- istället hamnar kvinnan i ett
läkemedelsberoende.

Kvinnor som arbetar inom vård och omsorg drabbas inte
sällan av förslitnings- och belastningsskador. Kunskaperna
om dessa sjukdomar saknas hos många läkare. Istället för
aktiv rehabilitering och träning får patienterna enbart
smärtstillande medel.

När en kvinna blir sjuk handlar det vanligtvis om
sjukdomar inom lågprioriterade områden med allt vad det
innebär av långa köer, små resurser och sämre
behandlingsresultat. Belastningsskador, reumatiska
sjukdomar och gynekologiska åkommor är sådana exempel.
Resurserna finns i stället inom mer intressanta områden
exempelvis hjärtoperationer.

Sjukvårdens uppgift måste vara att ge en adekvat vård
både till kvinnor och män. Resurser och forskning skall i
högre grad inriktas på sjukdomar som drabbar kvinnor
mest.

Missbrukare

Kvinnliga alkoholmissbrukare behöver vård tillsammans
med kvinnor, utan män. Tyvärr ökar antalet missbrukare
och därför krävs fler vårdplatser. För att kunna hjälpa unga
kvinnor som är i riskzonen måste vi få ökad kunskap. Den
vård de får idag bygger på erfarenheter av män och deras
beteende. Flickor har emellertid ett annat beteendemönster
och deras problem är annorlunda. Vad här angetts om
alkohol gäller drogmissbruk överhuvudtaget.

Vården av kvinnliga drogmissbrukare skall ske i en miljö
med enbart kvinnor. Forskning om unga kvinnors missbruk
måste initieras.

Våld riktat mot kvinnor

Det finns ett omfattande våld som inte väcker rubriker.
Det försiggår inom hemmets fyra väggar. Genomsnittligt
misshandlas en kvinna till döds i veckan av sin man, före
detta man, fästman eller sammanboende.

År 1989 anmäldes 1 462
våldtäkter till polisen. Sedan året innan är det en
ökning med inte mindre än 10 procent. Det verkliga antalet
är dock ännu mycket större.

Kvinnor måste ha rätt att leva sitt liv utan fruktan för
våld och övergrepp. Dessvärre finns inte den rätten idag för
många kvinnor. Samhällets insatser skall, enligt vår mening,
inriktas på att ge kvinnor skydd och hjälp.

Kvinnor som utsatts för våldsövergrepp har olika
hjälpbehov. Det kan gälla såväl medicinsk vård som socialt
och psykologiskt stöd.

Kvinnojourerna är en mycket stor tillgång för de
drabbade kvinnorna. Tyvärr har de små resurser till sitt
förfogande. Det är nödvändigt att kommunerna ger
jourerna stöd och hjälper till med exempelvis lokaler och
utbildning. Samhället har ett gemensamt ansvar att sörja för
att tillräckliga resurser tillförs kvinnojourerna.

Utbildning -- forskning -- kultur

Utbildning

Utbildningens roll är mycket viktig i arbetet för att nå
ett mer jämställt samhälle. Flickors intressen och kunskap
måste få ett rimligt utrymme i skolan. Så sker inte idag och
därför måste detta uppmärksammas mer i lärarutbildningen
och även i fortbildningen av tidigare utexaminerade lärare.

Invanda könsrollsmönster måste uppmärksammas.
Effekterna av den dolda läroplanen -- den olika
behandlingen av flickor och pojkar i klassrumssituationen --
måste aktivt motarbetas inom hela utbildningssystemet.

Ett aktivare långsiktigt arbete för att minska de
könsbundna yrkesvalen måste genomföras. Det är viktigt
att även flickor får goda förebilder, exempelvis genom fler
kvinnliga skolledare.

Idag är det ungefär lika många kvinnor som män som
studerar vid högskola. Linjevalen är däremot mycket
könsbundna vilket måste motverkas. Utvecklingen av de
mindre högskolorna, satsning på bredare linjeval och fler
ämnen skulle gynna kvinnorna. Ett system med studielön,
dvs. ett beskattat bidrag under studietiden kan underlätta
för kvinnor att skaffa sig högre utbildning.

Fler kvinnor i forskningen

Det behövs fler kvinnor inom all forskning. En ökad
andel kvinnliga forskare leder till att inriktningen på
forskningen breddas och därmed ges en bättre belysning av
viktiga samhällsfrågor. Ett förbättrat stöd till
forskarstuderande har en avgörande betydelse för att fler
kvinnor ska kunna ägna sig åt forskning. Brist på bostäder
och barnpassning kan också utgöra hinder som kräver
insatser.

Idag satsas allt mer på vidareutbildning direkt via
företagen där man arbetar. Det är självklart att det till
största delen är männen ''i karriären'' som får sin utbildning
bekostad av arbetsgivare.

Kvinnors vilja att studera bör stimuleras.
Vuxenstudiestödet måste ses över. Det bör utformas så att
det svarar mot de faktiska behoven.

Idag är vuxenstudiestödet knutet till sjukersättningen
vilket innebär att lågutbildade, ofta kvinnor, inte kan
studera. Stödet täcker inte de ökade kostnaderna. För att
underlätta för de studerande måste också kollektiva
ansökningar för stöd till korttidsstudier godkännas.

Kultur

Sång, musik, dans och många andra kulturaktiviteter
behövs mer än någonsin för att motverka det kommersiella
utbudet. De svenska hemmen har aldrig tidigare haft ett
sådant TV-utbud som nu. Det är ovisst hur ett passivt TV-
tittande påverkar barn och ungdomar.

Förutsättningar måste skapas för att alla skall få
möjlighet att förkovra sig. Vi måste eftersträva kultur som
stimulerar till eget engagemang. Ett kulturutbud bör finnas
som är tillgängligt på nära håll och som kan berika vardagen
och ge andra dimensioner åt tillvaron. För kvinnor är ett
rikt kulturutbud mycket viktigt.

I de kulturpolitiska målen sägs bl.a. att alla medborgare
har rätt till teater och kultur. Regeringen föreslår i årets
budgetproposition att anslaget till Riksteatern skall skäras
ned med 23 miljoner. Detta leder till en utarmning av ett
viktigt decentraliserat teaterutbud som inte minst kvinnor
har stort behov av. Vi föreslår att Riksteatern tillförs 23
miljoner för att kunna driva sin verksamhet.

Gör idrotten kvinnligare

Hälften av alla flickor och två tredjedelar av alla pojkar
i åldrarna sju till tjugo år idrottar. Idrottsrörelsen styrs av
män och verksamheten är anpassad till pojkars/mäns
villkor. Det slår idrottsrörelsen själv fast i sin
jämställdhetsplan. Kvinnorepresentationen i alla centrala
beslutande organ i hela idrottsrörelsen uppgår i genomsnitt
till sex procent. I verksamheten finns alldeles för få
kvinnliga ledare och tränare. Det visar sig också att flickor
ofta slutar idrotta efter ett par års aktivitet.

Flickors idrottsengagemang och insatser måste
uppvärderas. De skall inte behöva få de sämsta
träningstiderna eller de sämsta planerna. Resurserna måste
satsas rättvist. Ett slående exempel är flickors stora
ridintresse. Ridsporten är efter fotbollen den största
idrotten i Sverige räknat per aktivitet. Ridfrämjandet har
175 000 medlemmar, varav 140 000 under 25 år, nästan
uteslutande flickor. De här flickorna får betala dyra avgifter
för sina ridlektioner. Kommunernas stöd är ofta lågt.
Mycket pengar satsas på ishockeyhallar och fotbollsplaner
som inte behöver betalas av dem som idrottar. Däremot
nöjer sig kommunerna ofta med att gå i borgen när ett nytt
ridhus skall byggas. Kostnaden får sedan tas ut genom dyra
avgifter av dem som rider.

Idrottsrörelsen måste få stöd för att utveckla arbetet så
att fler kvinnor kommer med som beslutsfattare, tränare
och ledare. Då kan verksamheten utformas på flickors
villkor och ge dem ett större utbyte av sitt idrottande.

Det är viktigt att flickors verksamhet inom
idrottsrörelsen får sin rättmätiga del av samhällsstödet.

Vi föreslår att det sker en redovisning till riksdagen över
hur stor del av det statliga stödet som går till
flickors/kvinnors idrottsutövande.

Dessutom föreslår vi att av de budgetmedel som anvisas
till Riksidrottsförbundet, 10 miljoner specialdestineras till
kvinnoidrott.

Kvinnors inflytande

Kvinnor står nära livet och förstår sambanden mellan
dagens livsstil och den miljö vi lämnar efter oss till
kommande generationer. Kvinnor vet också hur viktig
livsstilen är för hälsan och hur angeläget det är att livsmedel
är fria från allehanda giftiga kemiska tillsatser.

Kvinnor organiserar sin tillvaro med hänsyn till
människors behov och utifrån en helhetssyn. Men kvinnors
erfarenheter och värderingar har alltför litet fått påverka
utvecklingen i samhället.

Av alla kommunalt förtroendevalda är 30 procent
kvinnor och 70 procent män. Olikheterna är dock stora
mellan kommunerna. Avhoppen från kommunalpolitiken
är oroande. Framförallt är det ungdomar och kvinnor som
slutar, ofta redan under den första mandatperioden.
''Förlorar kommunalpolitiken en ung kvinna förlorar den
kanske även en småbarnsmors insikt om ortens
barnomsorg, skolpolitik, bostadsbehov, trafiksituation,
miljö och hälsovård m.m.''

Demokrati är något som vi kämpat oss till. Något som
måste utvecklas, växa och erövras om och om igen. Bara i
en demokrati kan människor känna delaktighet i samhället.
Det är en allvarlig brist i vår demokrati att inte fler kvinnor
finns med där avgörande beslut fattas.

Det politiska arbetet måste organiseras så att även unga
kvinnor kan delta och finna det meningsfullt. Kortare och
effektivare sammanträden, fastställda sluttider och ett mer
decentraliserat beslutsfattande är några förslag.

Vi föreslår att regeringen får i uppdrag att på lämpligt
sätt följa upp kampanjen Varannan damernas med
inriktning att underlätta förtroendevalda kvinnors
arbetssituation.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen beslutar att 5

% av biståndsmedlen till u-länderna skall gå till
familjeplanering,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att värdet av det obetalda arbetet
tas med i nationalräkenskaperna,2]

1. att riksdagen hos regeringen begär tillsättandet en
parlamentarisk utredning med uppgift att kartlägga
kvinnodominerade yrkens löneläge och lämna förslag om
arbetsvärdering,

[att riksdagen hos regeringen begär förslag om
kompensation till ensamstående med barn vid borttagande
av skattereduktion i enlighet med vad i motionen
anförts,3]

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att målet är att alla skall få
möjlighet till en arbetstid på 30 timmar i veckan, vilket ger
utrymme för en normalarbetstid på 6 timmar per dag,

3. att riksdagen hos regeringen begär att
arbetarskyddsstyrelsen får i uppdrag att sätta in särskilda
resurser för att förebygga skador som enligt tillgänglig
statistik drabbar kvinnor mest,

[att riksdagen hos regeringen begär en översyn av lagen
om arbetsskadeförsäkring, LAF, i enlighet med vad som
anförts i motionen,4]

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
allmän arbetslöshetsförsäkring i enlighet med vad som
anförts i motionen,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om grundtrygghetsprincipen i de
sociala trygghetssystemen,4]

[att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd
grundpension för alla till i dagsläget ca 98

000 kr. i enlighet med vad som anförts i
motionen,4]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingsfondernas stöd till
kvinnors företagande,5]

5. att riksdagen beslutar att 40

% av länsanslagens projektmedel specialdestineras till
projekt för kvinnor i enlighet med vad som anförts i
motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetsorganisation,

7. att riksdagen hos regeringen begär tillsättandet av en
arbetsgrupp bestående av enbart kvinnor med uppgift att
analysera vad en harmonisering med EG kommer att
innebära för kvinnornas situation i Sverige,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en beslutande folkomröstning bör anordnas innan beslut
om samverkansformer till EG tas,6]

[att riksdagen hos regeringen begär ändring i
föräldraförsäkringslagen såvitt avser del som bör vara
personlig och direkt knuten till resp. förälder i enlighet med
vad som anförts i motionen,4]

[att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
utbyggd föräldrautbildning i enlighet med vad som anförts i
motionen,3]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om alternativa
barnomsorgsformer,3]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av
vårdnadsbidrag,3]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av resurser till och
forskning om kvinnosjukdomar,3]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning och vård av
drogmissbrukande kvinnor,3]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvinnors hjälpbehov samt stöd
till kvinnojourer,3]

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om linjeval och utveckling av de
mindre högskolorna,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett system med
studielön,4]

[att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av
bestämmelserna som gäller vuxenstudiestöd i enlighet med
vad som anförts i motionen,4]

[att riksdagen till Riksteatern anvisar 23

000

000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,7]

[att riksdagen hos regeringen begär redovisning av hur
stor del av det statliga stödet till idrotten som går till kvinnor
respektive män,7]

[att riksdagen beslutar att 10 milj. kr. specialdestineras
till flickors/ kvinnors idrottsutövande av medel som föreslås
anvisade i prop. 1990/91:100, bil. 13, stöd till idrott,7]

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en kampanj med inriktning att
förbättra förtroendevalda kvinnors arbetssituation.

Stockholm den 25 januari 1991

Gunilla André (c)

Karin Starrin (c)

1 1990/91:U256

2 1990/91:Fi427

3 1990/91:So638

4 1990/91:Sf350

5 1990/91:N354

6 1990/91:K253

7 1990/91:Kr350