Kustnära järnväg Kalix-Haparanda

Motion 2000/01:T525 av Stig Eriksson och Siv Holma (v)

1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen i kommande infrastrukturproposition beaktar
vikten av en kustnära järnväg Kalix-Haparanda.
2 Bakgrund

I Sverige finns med internationella mått mätt en bra utbyggd infrastruktur
avseende järnvägar, vägar, tele osv. De satsningar som skett har dock i de
allra flesta fall haft nord-sydlig karaktär. I dag finns en insikt, och flera
projekt, som tar fasta på vikten av en förbättring och utbyggnad av
förbindelser i öst-västlig riktning.

I Norrbotten har upprustning av järnvägen Boden-Morjärv-Haparanda
eller en ny järnväg Kalix-Haparanda varit och är en viktig fråga.

Banverket har via norra banregionen gjort en förstudie om förutsättningen
för en ny järnväg Kalix-Haparanda som ett alternativ till upprustning av den
befintliga banan mellan Morjärv och Haparanda. Förstudien skulle bl.a.
beskriva dagens förhållande och klarlägga brister och utvecklingsmöjligheter.

Utredningen visar att en ny bana medger en mer rationell och
kostnadseffektiv godstrafik.

I fotspåren av Botniabanans utbyggnad till Umeå har projektet
Norrbotniabanan tillkommit. Det är en idéstudie som går ut på att utreda
förutsättningarna för en fortsättning av Botniabanan från Umeå till
Haparanda. Sträckan som är 400 kilometer omfattas av såväl nybyggnation
som upprustning av befintlig järnväg. Idéstudien visar på en rad positiva
aspekter för de nordliga regionerna, som t.ex. bättre tillgänglighet till
angränsande regioner i Finland, en förbättrad arbetsmarknadsregion i
Haparanda och Kalix samt möjlighet till utvecklad kombitrafik. Förlängning
av Botniabanan från Umeå till Haparanda finns också med i det regionala
tillväxtavtal som Norrbottens län överlämnat till regeringen. En viktig del i en
framtida Norrbotniabana är en ny järnväg mellan Kalix och Haparanda.

För att göra det möjligt att skicka varor från Narvik i väst till Ryssland i
öst med järnväg krävs det i dag en omlastning i Haparanda p.g.a. att
spårvidden inte är densamma i Sverige som i Finland/Ryssland. En hantering
som är alltför tidskrävande. Därför har man under de senaste åren provat och
provar två olika spårviddsväxlare en tysk och en spansk modell. För
ändamålet har några godsvagnar med möjlighet till att förändra axelbredden
tagits fram. Proven med dessa spårviddsväxlare har varit positiva och istället
för en omlastning som tar uppemot 20-30 minuter per vagn är man nere på
tider runt 30 sekunder per vagn med en spårviddsväxlare.

Intresset för en modern järnväg från Narvik via Finland till Ryssland är
stort inte minst från näringslivet i de nordiska länderna. Inom Nordkalotten
och Barentsregionen finns stora råvarutillgångar och en stark
tillverkningsindustri. Potentialen för en ökad andel godstransporter i öst-
västlig riktning är stor.

LKAB är en industri som i sina planer undersöker möjligheterna att köra
malmtåg från gruvorna i Kiruna och Malmberget till järnverket i Rautarukki
som ett led i att klara behovet från uppköparen på just in time-leveranser.

Dessutom finns ett påbörjat samarbete mellan Luleå tekniska universitet
och universitet i Uleåborg.

3 Vårt förslag

En ny järnväg mellan Kalix och Haparanda är en viktig del för att skapa
tillväxt i hela regionen. Den skulle ge stora möjligheter dels för
näringslivet, dels för behovet av pendlingsresor för människor. Med en ny
järnväg skapas en större arbetsmarknadsregion som ger människorna i
regionen större möjlighet till arbete och studier. Förutom de positiva
anslag som detta ger både näringslivet och folket kommer också ny
järnväg med en spårviddsväxlare i Haparanda att skapa arbetstillfällen.
Dessa arbeten kommer att skapas genom att behovet av nya vagnar med
möjlighet till trafik både i Sverige och Finland kommer att efterfrågas.
Utöver detta är en bra järnväg från Narvik i väst till Ryssland i öst
ytterligare ett sätt att klara de av riksdagen fastställda trafikpolitiska
målen om en god miljö. Över gränsen i Haparanda har en markant ökning
av tunga transporter med nära 40 % skett. Detta är inte en önskvärd
situation med den olycksfallsrisk som finns med ett ökat antal tunga
fordon men också det ökade utsläpp som dieselfordon medför. Därför
föreslår vi att regeringen i den kommande infrastrukturpropositionen för
åren 2002-2011 beaktar vikten av en ny järnväg mellan Kalix och
Haparanda.

Stockholm den 2 oktober 2000

Stig Eriksson (v)

Siv Holma (v)