Kostnader för idrott

Motion 2004/05:Kr322 av Peter Pedersen m.fl. (v)

av Peter Pedersen m.fl. (v)

1Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i samarbete med idrottsrörelsen skall föreslååtgärder i syfte att begränsa resekostnaderna i samband med barns/ung­domars idrottsutövande.

2Motivering

Den svenska idrotten har en imponerande bredd och spektakulära toppar i ett stort antal olika idrotter bland både kvinnor och män. Den svenska idrotten har också stolta traditioner att falla tillbaka på i form av ett mycket stort antal internationella mästerskap och topplaceringar. "Det svenska idrottsundret" bygger förstås på många framgångsfaktorer, inte minst det ideella ledarskapet, tillgången till anläggningar där man kan träna och tävla i olika idrotter och att idrotten är en verklig folkrörelse, faktiskt den allra största sett till antalet utövare. Idrottsrörelsen har tagit och tar fortfarande ett stort ansvar när det gäller att få en stor del av landets befolkning att vara fysiskt aktiva. Idrotten har därför också en stor betydelse för folkhälsan. Detta innebär dock inte att det saknas problembilder som förknippas med idrott.

I många fall kan sägas att det snarare handlar om samhälleliga problem, som ibland uttrycks mest tydligt i samband med idrott. Några exempel på viktiga problem som både samhället och idrotten som folkrörelse måste ta itu med är t.ex. dopning, elitism, våld, utslagningsmekanismer, utseendefixering, ätstörningsproblematik, sexifiering av utövarna, kommersialisering, att idrottsleken blir för allvarlig i tidiga åldrar, höga kostnader för idrottsutövandet osv. I denna motion kommer vi i huvudsak att uppehålla oss vid de kostnader som idrottsutövandet leder till och som kan skilja sig kraftigt från idrott till idrott. Det är viktigt att alla oavsett social bakgrund, kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning, storstads- respektive landsbygdsbor, funktionshinder osv. har goda möjligheter att idrotta utan att ekonomiska krav sätter hinder i vägen.

3Kostnader för idrott - Riksidrottsförbundets studie om kostnader för barns idrottande 2003

I studiens förord konstateras:

"Idrottsrörelsen vill vara öppen för alla, oavsett social bakgrund och ekonomiska förutsättningar. Det är en av grundpelarna i den svenska modell, som skiljer den svenska idrotten från många andra länders. Det har också genom åren varit förhållandevis billigt att idrotta. Kostnaderna har kunnat hållas nere, i första hand tack vare de många idrottsledarnas ideella insatser. En annan orsak har varit stödet från samhället, inte minst kommunerna, som byggt och drivit idrottsanläggningar där föreningar kunnat bedriva sin verksamhet mot låg, eller ingen, avgift. Under senare år har det dock kommit allt fler signaler om att det blivit dyrare att idrotta. Under 90-talet skar många kommuner ner sitt stöd till idrotten, vilket tvingade föreningarna att höja sina avgifter. Samtidigt finns tecken på att, modemedvetenheten, inom idrotten blivit högre, något som fått utrustningskostnaderna att skjuta i höjden. Kostnaderna handlar ju inte bara om de rena avgifterna till föreningen... utan även t.ex. utrustning, deltagande på träningsläger och cuper/tävlingar och resor till träningar, tävlingar och matcher. Till kostnader kan också räknas av föreningen påtvingade köp av bingolotter och liknande."

I studien nämns att det från olika håll har uttalats farhågor om att rätten till idrott återigen kan bli en klassfråga, där framför allt de välbeställdas barn kan delta.

Eftersom det enligt Riksidrottsförbundet (RF) tidigare saknats systematiska studier av familjers kostnader för barnens idrottande initierade RF en sådan studie och uppdraget gick till Centrum för Marknadsanalys AB (CMA). Uppdraget gick kortfattat ut på att ta reda på hur mycket det kostar för den enskilde individen att bedriva olika idrotter.

Studiens metod och urval var följande: tio idrotter valdes ut som täckte de mest populära pojk- respektive flickidrotterna, liksom de idrotter som lockar flest ungdomar med invandrarbakgrund. Studien inriktades på föräldrar till barn mellan 7 och 15 år. Det gjordes ett slumpmässigt urval av föreningar, lika många från varje idrott, och sedan gjordes ett slumpmässigt urval av idrottande barn i de olika föreningarna. Ett urval på 300 barn per idrott valdes slumpmässigt, och urvalet var totalt sett också jämt fördelat avseende kön, ålder och geografisk hemvist. Den utskickade enkäten rörande barnens idrottsutövande och kostnader gick ut till 3 000 familjer, och man fick en svarsfrekvens på drygt 50 %. Eftersom många barn håller på med flera idrotter fick föräldrarna även ange kostnaderna för dessa idrotter, och genom detta kom totalt 2 553 svar in. När de olika idrotternas kostnader redovisas används i huvudsak medianvärden, eftersom ett användande av medelvärden skulle påverkas tydligt av vissa extremvärden.

4Totalkostnaden per idrott

Studien visar en genomsnittlig totalkostnad för att ägna sig åt någon av de tio undersökta idrotterna på 4 510 kr per år, men skillnaderna är stora: gymnastiken är billigast med 1 885 kr per år och ishockeyn är dyrast med 9 300 kr per år följd av ridsporten som kostar 8 200 kr per år. De två dyraste idrotterna är kraftigt dominerade av ett kön: av dem som tränar ishockey är ca 90 % pojkar medan ridsporten har en lika stor andel flickor. Golf är väl en idrott som många anser vara dyr att utöva. Det gäller dock inte i denna studie. Kostnaden ligger på 3 200 kr per år. Det förklaras med att ungdomarna subventioneras starkt inom golfsporten i förhållande till vuxna golfspelare.

5Kostnader styrs av den idrottsliga nivån

En viktig faktor för hur hög kostnaden blir för att utöva olika idrotter är också relaterad till vilken nivå man befinner sig på, dvs. om man tränar en gång i veckan eller flera gånger i veckan. De idrotter som har de mest extrema kostnadsökningarna beroende på om utövaren tränar sällan eller ofta är tennis och ridsport, där kostnaden ökar med ca 20 000 kr per år och det är ökade träningsavgifter som dominerar. Det kan alltså hävdas att det är dyrt att träna ofta och vara duktig/ambitiös i sin idrott. Ambitionsnivån hänger till stor del, men inte alltid, samman med ålder. I vissa idrotter sker kostnadsökningen tidigt, vid 10-11 års ålder, vilket kan tydas som en tidig hårdsatsning. I t.ex. simning sker en lika tydlig kostnadsökning vid 14-15 års ålder, då många simmare redan kommit upp på elitnivå med de kostnader det innebär.

6Andra bakgrundsfaktorer

Skillnader i totalkostnad mellan pojkar och flickor i de studerade idrotterna finns, men det påpekas i studien att siffrorna måste tolkas försiktigt med tanke på underlaget. De största skillnader i kostnaderna mellan könen påvisas i ishockey och ridsport. Det rör sig om en utpräglad pojk- respektive flicksport om man ser till antalet utövare. Ishockey är drygt 3 000 kr dyrare att utöva för en pojke per år medan ridsporten är drygt 2 000 kr dyrare att utöva för en flicka jämfört med genomsnittskostnaden för alla undersökta sporter.

Studien konstaterar att övriga bakgrundsvariabler, som boendeort, bostadstyp, invandrarbakgrund, antal vuxna i hushållet och antalet barn i hushållet, ger små eller inga skillnader när det gäller barnens totala kostnader. Om man analyserar vilken typ av kostnader en idrott för med sig varierar det kraftigt från idrott till idrott. Totalt sett gäller att olika avgifter står för 38 % av kostnaden, utrustning för 24 %, resor 37 % och övriga kostnader 1 %. I fyra idrotter - tennis, ridsport, gymnastik och golf - är olika avgifter den dominerande utgiftsposten, där avgifterna i tennis uppgår till hela 68 % av totalkostnaden. Detta kan delvis förklaras med att både tennis och ridsport utövas i anläggningar som traditionellt sett inte subventioneras av kommunerna i samma utsträckning som t.ex. ishockey eller fotboll. När det gäller ridsporten ingår ofta kostnaden för en del av utrustningen, dvs. hästen, som en del av avgiften. Den lägsta andelen för just avgifter påvisar friidrott på 19 % av totalkostnaden. I sex idrotter - simning, ishockey, innebandy, friidrott, fotboll och basket - kostar resorna mest. Här ligger fotbollen absolut högst med 57 % i resekostnader av totalkostnaden och tennis/ridsport lägst med 14 % av totalkostnaden. I alla lagidrotter är resor en stor utgiftspost, vilket kan förklaras av seriespel i stort sett varje helg innebärande resor. När det gäller utrustningens andel av den totala kostnaden toppar golf med 32 % medan simning ligger lägst på 18 %. Det bör i sammanhanget påpekas att dessa siffror påvisar hur kostnaderna fördelar sig procentuellt inom de olika idrotterna. Men beroende på att de olika idrotterna påvisar stora skillnader i totalkostnader, kan ju en lägre andel kostnader för t.ex. utrustning i en idrott ändå innebära en högre kostnad i kronor räknat jämfört med en annan idrott som procentuellt sett har en högre kostnad för utrustning utifrån sin totalkostnad. Den största utrustningskostnaden ligger i ishockey med en kostnad på 2 000 kr per år. Vissa idrotter utvecklas till "materialsporter" och idrottsmodet driver upp kostnaderna. Ett sätt att minska utrustningskostnaderna är ju att utrustning går i arv från äldre syskon eller bekanta. Detta visar sig i studien vara ganska ovanligt. Det är endast 18 % som uppger att de ärvt utrustningen. I detta avseende ligger golfen högst med 31 % och simningen lägst med 4 %.

Det finns också tydliga skillnader om man bryter ner avgiftskostnaden till medlems- respektive träningsavgift, licenser, försäkringar och avgifter för läger, cuper, turneringar osv. I t.ex. lagidrotterna utgör avgifter för läger, cuper och turneringar en hög andel medan träningsavgiften dominerar påtagligt i tennis liksom medlemsavgiften i golf. I studien påvisas inga större skillnader beroende på var de idrottande barnen bodde. Men om man tittar på fördelningen mellan de olika kostnadstyperna syns klara skillnader. I storstäderna utgör avgifterna hela 63 % av totalkostnaden, utrustningen 19 % och resorna 19 %. I glesbygd utgör avgifterna 22 % av totalkostnaden, utrustningen 27 % och resorna 51 %. De högre avgifterna i storstäderna kan förklaras med större kostnader för lokal- och planhyror som föreningarna måste ta ut från sina medlemmar. Att resorna i glesbygden är kostsamma är en följd av längre avstånd till match och träning. Det här med resor är ofta en glömd post när det talas om kostnader för idrott, men kostnaden kan vara betydande i olika idrotter. Dyrast är det för ishockey med 3 300 kr i resekostnader per år med simning på andra plats med 2 415 kr per år. Lägst resekostnad uppvisar gymnastik med 455 kr per år.

7Handslaget

Under innevarande mandatperiod tilldelas idrotten totalt 1 miljard kronor, bl.a. för att tillgängliggöra idrotten för fler och hålla nere avgifterna. Det pågår en rad olika verksamheter ute i Idrotts-Sverige för att leva upp till Handslagets intentioner. Den här citerade studien påvisar att avgifternas andel av totalkostnaderna varierar kraftigt från idrott till idrott, beroende på var du bor. I glesbygd spelar uppenbart resorna en betydligt större roll för totalkostnaden. Om ett barns idrottsutövande är beroende av att föräldrar eller andra skall ha bil för att skjutsa till och från träningar och matcher och där den skjutsande betalar resekostnaden kan det innebära en spärr för dem som har ett snävt ekonomiskt utrymme.

Det är viktigt att idrotten är öppen och tillgänglig för alla och att totalkostnaderna hålls på en rimlig nivå och aldrig blir en spärr som utestänger många. Handslaget är en betydelsefull satsning mellan riksdag/regering och idrottsrörelsen. Det är viktigt med satsningar för att hålla nere avgifterna, och resekostnadernas betydelse får inte glömmas bort i detta sammanhang. Regeringen bör därför tillsammans med idrottsrörelsen föreslååtgärder för att begränsa resekostnaderna i samband med barn/ungdomars idrottsutövande.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 4 oktober 2004

Peter Pedersen (v)

Rossana Dinamarca (v)

Mats Einarsson (v)

Siv Holma (v)

Rolf Olsson (v)

Alice Åström (v)

Tasso Stafilidis (v)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

Inlämning: 2004-10-05 Hänvisning: 2004-10-14 Bordläggning: 2004-10-14
Yrkanden (1)