Järnvägslinjen Simrishamn - Kristianstad

Motion 1992/93:T508 av Tuve Skånberg (kds)

av Tuve Skånberg (kds)
Det finns många skäl att anföra för att rent generellt
förorda järnvägstransporter framför vägtransporter,
framför allt miljöskäl.
När det gäller sydöstra Skåne med Simrishamn som
huvudort sammanfaller en mängd skäl för att förorda en
upprustning av järnvägsförbindelsen mellan Simrishamn
och Kristianstad via Gärsnäs på den befintliga banvallen.
Regionalpolitiskt behöver Simrishamns kommun en
nordlig järnvägssträckning för att inte också i fortsättningen
vara en industriell och transportmässig återvändsgränd,
vars enda järnvägsförbindelse norrut går en 20 mils omväg
söderut via Ystad och Malmö! En upprustning av
järnvägen till Kristianstad skulle ge Simrishamns industri
ett stort lyft, och stimulera nyetablering. Ett exempel på
företag som omedelbart skulle ha gagn av denna
upprustning är Plastal, en plasttillverkande industri med
stor betydelse för Simrishamns kommun. Plastal har
dessutom nyligen till en avsevärd kostnad anslutit ett
järnvägsspår ända fram till fabriken.
Alternativet till järnvägstransporten, som alltså gör en
omväg via Malmö, för gods och persontransport norrut är
kustvägen via Brösarp som är smal och slingrig och mycket
olämplig för tung lastbilstransport. Denna rikskända väg
genom Österlen förbi Brösarps backar, Kivik och
Stenshuvud är en av de vackraste vägarna i landet, och är
mycket omtyckt av bilande eller cyklande turister. Att
bygga ut vägen så kraftigt som lastbilstransporterna kräver
skulle fördärva en bygd av riksintresse som Fritiof Nilsson
Piraten gjort berömd och älskad.
När nu kommunikationsdepartementet disponerar
ytterligare 20 miljarder kronor för
infrastrukturinvesteringar skulle en upprustning av den
redan befintliga banan mellan Simrishamn och Kristianstad
via Gärsnäs ge mycket god utdelning. Banan står trots allt
inte helt övergiven ens i dagsläget, utan körs sommartid
med ånglok mellan S:t Olof och Brösarp. Det skulle
innebära ytterligare en järnväg norrut från Ystads hamn och
flaskhalseffekter skulle kunna avhjälpas. Under
upprustningsfasen skulle många beredas arbete i den
arbetsmarknadsmässigt utsatta regionen, och efter att
järnvägen tagits i bruk skulle långt fler beredas arbete
genom de konkurrensfördelar industri och annan
produktion skulle få. Tillgängligheten för turister skulle öka
om det vore möjligt att passera Simrishamn med järnväg
och inte som nu behöva ta samma väg tillbaka. Att åka den
natursköna och kustnära banan från Malmö, via Ystad,
Simrishamn, Kristianstad och Blekinge till Karlskrona
skulle med all säkerhet bli en turistsuccé, som de eftersatta
regionerna på Österlen och i Blekinge skulle behöva.
Det avgjort viktigaste skälet för att upprusta och åter ta
i bruk järnvägen mellan Simrishamn och Kristianstad är
miljöhänsynen. Och det finns ingen miljö i Sverige som kan
mäta sig med Österlens!

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att rusta upp järnvägen
Simrishamn--Kristianstad.

Stockholm den 15 januari 1993

Tuve Skånberg (kds)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämning: 1993-01-26 Bordläggning: 1993-02-09 Hänvisning: 1993-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)