Jämställdhetsfrågor

Motion 1997/98:A805 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd)

1 Inledning

Varje demokratiskt samhälle måste se det som en huvuduppgift att undanröja de fördomar och traditionella föreställningar som försvårar och förhindrar jämställdhet mellan könen.

Jämställdhet handlar om rättvisa, om procenttal, om ”varannan damernas”. Men jämställdhet måste dessutom ta itu med de nedvärderande attityderna, i föreningssammanhang och i familjeliv. Det fordras en regelrätt indoktrinering om varje individs okränkbara värde och rätt till integritet helt oberoende av kön. Det politiska arbetet måste med kraft inriktas på att skapa reell jämställdhet.

För att uppnå ett jämställt samhälle måste ett jämställdhetsperspektiv läggas på alla politikområden. Det innebär att förslag och beslut måste analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga konsekvenser för kvinnor respektive män.

För att jämställdhet ska uppnås är det viktigt, att både mans- och kvinnorollerna förändras samtidigt och möter varandra i gemensamt arbete för hem, familj och samhälle. Det är också viktigt att jämställdhetsprocessen blir bra även för barnen. Båda föräldrarna har lika stort ansvar för barnens välbefinnande.

2 Familjepolitik

Kristdemokraternas politik vill främja gemenskap och delaktighet. Det gäller båda föräldrarnas rätt och skyldighet att delta i barnens omvårdnad och fostran. Fädernas betydelse när det gäller barns uppväxt och fostran har länge undervärderats. Fäder måste uppmuntras till att ta aktiv del i sina barns liv.

Fenomenet med ”den frånvarande pappan” utgör ett stort problem i en tid med omfattande familjesplittring. Familjestabilitet bör vara ett politiskt mål, i första hand för barnens skull. Detta innebär att de övergripande förutsättningarna för familjer skall vara så goda som möjligt. Lagstiftning och sociala och ekonomiska stödformer bör utformas med utgångspunkt från att stabila familjerelationer är bra. Föräldrautbildning och familjerådgivning är exempel på förebyggande insatser där flera samhällssektorer måste samverka.

Många undersökningar visar att både mammor och pappor skulle vilja ägna mer tid åt barnen när de är små. En jämnare fördelning mellan förvärvsarbete och vård av barn skulle säkerligen medföra många positiva effekter när det gäller ökad familjestabilitet och inte minst när det gäller förbättrad kontakt mellan pappor och barn.

Barn behöver och har rätt att ha kontakt med båda sina föräldrar. Denna rätt bör slås fast i lagstiftning. Efter en skilsmässa bör, generellt sett, gemensam vårdnad om barnet vara det som skapar bäst förutsättningar för en fortsatt vardagskontakt med båda föräldrarna.

Fäder bör förväntas ta ut minst ”pappamånaden” i föräldraförsäkringen och uppmuntras till att utnyttja mer tid. Som arbetsgivare bör den offentliga sektorn vara goda föredömen och på olika sätt uppmuntra manliga anställda att ta ledigt med sina barn. För jämställdhetens skull måste vård av egna barn uppvärderas och betraktas som en merit. Då blir det mer attraktivt även för män.

Jämställdhet börjar i hemmet och barnen lär sig tidigt från sina föräldrars roller. Det är därför viktigt att stimulera föräldrar till en funktionell arbetsfördelning i hemmet i stället för en traditionell könsrollsbunden.

Förskolan har också en viktig uppgift att främja jämställdhet. Det är därför nödvändigt att fler män rekryteras till barnomsorgen. Utvecklingen är tyvärr negativ. Antalet män i barnomsorgen har minskat på senare år. Denna trend måste brytas. Varken i hem eller förskola bör barnen leva i en isolerad kvinnovärld.

3 Flyktingfamiljen

Mer än 1/3 av den totala invandringen till Sverige har under senare år utgjorts av barn i åldrarna 0–17 år. I ett kärvare samhällsklimat får flykting/invandrarbarn ofta känna främlingskap som i vissa fall t.o.m. kan bestå i främlingsfientlighet och rasism. De upplever degradering av det egna modersmålet och hemlandets kultur och värderingar. Detta måste med kraft motverkas.

Invandrarkvinnornas specifika kompetens måste tas till vara. Sist i kön till arbete idag hamnar just invandrarkvinnorna. Människor har många gånger graderats så att unga män med svenska namn blir ettor. Äldre kvinnor med utländska namn blir förlorare. Och unga invandrartjejer arbetar frenetiskt i skolan i hopp om att med kompetens inte nedklassas som arbetssökande.

I vårt land finns mycket språkkompetens samlad, genom alla de personer som kommit hit från andra länder. Den specifika kännedomen om olika länders kultur är en ovärderlig kunskap att använda inom t.ex. exportindustrin. Trots detta låter vi speciellt invandrarkvinnorna vara utan fotfäste på arbetsmarknaden. Under 1990 till 1995 sjönk sysselsättningsgraden så drastiskt som från 70 % till 43 % för dessa kvinnor.

Trots olika bakgrund som skäl för invandring, utbildningsbakgrund, socioekonomisk bakgrund och geografisk härkomst tycks alla räknas in i en och samma grupp. När arbetsförmedlingarna hänvisar sökande till arbetsgivare för intervjuer hamnar också då invandrarkvinnor i kläm. Många får aldrig chansen att ens presentera sig för en arbetsgivare. Ibland blir de stoppade endast på grund av sitt utländska namn.

En särskild undersökning bör göras bland invandrarkvinnor om specifik kompetens till nytta för exportindustrin. Dessa kvinnor bör sedan ges utbildning om svenskt arbets-liv. Ett särskilt företagarstöd för denna grupp bör inrättas.

4 Arbetsmarknad och näringspolitik

Sverige har en unik uppdelning mellan hushållsarbete och marknadsarbete, mellan yrken och arbetsområden på arbetsmarknaden. Olika villkor gäller inom olika yrken och branscher. I en hårdnande arbetsmarknadssituation drar kvinnor ofta nitlotten. Kvinnorna håller återigen på att bli en arbetsmarknadsbuffert, inte enbart lönemässigt utan också generellt. En starkt könsuppdelad arbetsmarknad främjar inte jämställdheten. Sverige måste ta krafttag för att komma ifrån den starkt könsuppdelade arbetsmarknaden.

Det kan konstateras att det fortfarande är männen som har makten på arbetsmarknaden. Kvinnorna är underrepresenterade i chefspositioner. Kvinnor har mer monotona och förslitande arbetsuppgifter. Kvinnor utför också det mesta av det obetalda jobbet. Kvinnor jobbar deltid i betydligt större utsträckning än män. Den offentliga sektorns dubbla roll som arbetsgivare och serviceinstans har gjort att kvinnorna nu är särskilt sårbara för utvecklingen inom den offentliga sektorn. Männen får mera påkostade arbetsmarknadsutbildningar riktade direkt till arbetslivet än kvinnorna.

Samtidigt som kvinnorna fortfarande till stor del har huvudansvaret i hemmet, har de på arbetsmarknaden inte uppnått lika lön för likvärdigt arbete.

Omkring en tredjedel av ensamboende mammor med barn under sju år saknade under 1995 arbete. Samtidigt visade statistiken att män med barn under sju år har den längsta arbetstiden i timmar räknat.

Flexibel arbetstid och job-sharing måste uppmuntras. Det kan underlätta för småbarnsföräldrar. Flexibel arbetstid innebär t.ex. att arbetstagaren själv tillsammans med arbetslaget kan välja hur arbetstiden ska förläggas. Job-sharing kan innebära att två arbetstagare med samma kompetens och arbetsuppgifter delar ett heltidsarbete och fördelar arbetstiden sig emellan. Detta kan skapa möjlighet för föräldrar att bytas av så att någon förälder alltid är hos barnet. Det kan också innebära att två eller flera familjer genom modellen delar jobb och samverkar för att ordna barnomsorgen. Arbetet bör överhuvudtaget organiseras så att möjlighet ges till frivillig arbetsdelning och/eller att tjänstledighet underlättas.

Sverige har en mycket könssegregerad arbetsmarknad. När nu en ny IT-sektor byggs upp i landet måste alla klutar sättas till för att äntligen få en sektor med jämn könsfördelning. Ingen kan tro att vårdsektorn eller byggnadssektorn under överskådlig framtid kan få en jämn könsfördelning. Under en femårsperiod när strukturomvandling och lågkonjunktur på allvar började samverka försvann enligt TCO cirka 100.000 arbetstillfällen inom kontorsbranschen. Kvinnors andel av de arbetslösa har på senaste tiden ökat kraftigt i förhållande till männens.

Stora delar av tillverknings- och tjänsteproduktionen har redan börjat använda IT som begrepp. Kvinnor har en given roll i informationssamhället. Det är mycket lämpligt för kvinnor att arbeta som formgivare för ny teknik.

Kristdemokraterna vill skapa tillväxt genom nya och växande företag. Det är genom en offensiv näringspolitik som bl.a. inbegriper skatte-, arbetsmarknads- och finanspolitiken som förutsättningar för nya jobb på den reguljära arbetsmarknaden kan skapas.

Åtgärder för nya jobb är t.ex. att erbjuda stabila spelregler för företagen, gynna sparande, skapa skatteregler som inte missgynnar investeringar i företag i förhållande till riskfritt sparande, införande av utbildningskonto, en ny arbetsrätt som är bättre anpassad till de mindre företagens förutsättningar, ta bort onödiga regler samt stimulera den privata tjänstesektorn genom att sänka kostnaden på arbete. Det är den privata sektorn som kan skapa den expansion av samhällsekonomin och den ökning av antalet arbetstillfällen som Sverige behöver. Systemfelen i småföretagarpolitiken måste rättas till.

Genom statliga subventioner kan man reducera kostnaderna för vissa tjänster riktade till hushållen och därmed stimulera till ökad sysselsättning och minskad svart handel. Ett sådant system föreslås handla om hushållstjänster, bilreparationer och olika installationsarbeten av t.ex. vitvaror och datorer. Regeringen har vid ett antal tillfällen gjort riktade satsningar till specifika branscher. Dessa gäller till största delen områden som infrastruktur och tidigareläggningar av investeringar som i första hand givit män sysselsättning.

Förlängt arbetsgivaransvar i sjukförsäkringssystemet (vars skadlighet regeringen äntligen insett), förtida momsinbetalning, dubbelbeskattning på riskvilligt kapital, höga arbetsgivaravgifter och en krånglig byråkrati hämmar företagsamheten. När de mindre och medelstora företagens möjligheter minskas, stryps också den offentliga sektorn på grund av vikande gemensamma intäkter i landet. Allt fler kvinnor slås därmed ut från arbetsmarknaden.

Det är dags att ta krafttag för att låta människors kreativitet blomstra. Det är dags att på allvar acceptera småföretagandets och småföretagarens villkor.

Den starkt könssegregerade arbetsmarknaden måste förändras. Kristdemokraterna strävar efter en jämnare könsfördelning inom arbetslivets olika sektorer samt lika lön för likvärdigt arbete. Varken kvinnor eller män skall diskrimineras på grund av sitt kön.

Arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad både vad gäller yrkesområden och befattningar. Kvinnor arbetar ofta deltid medan män arbetar heltid. Kvinnorna dominerar inom offentlig sektor och männen inom privat sektor. Målet måste vara att alla medborgare har möjlighet till ett meningsfullt förvärvsarbete. Kvinnors erfarenheter och värderingar behövs inom såväl industri som offentlig sektor. Kvinnors arbete, kreativitet och engagemang måste stimuleras och uppvärderas.

Arbetsmiljön måste också anpassas efter de behov som finns och utformas så att hälsorisker och yrkesskador elimineras. Detta gäller såväl fysiskt som psykiskt. Möjligheterna till förebyggande fysisk träning skall vara goda. Kvinnors och mäns olika fysiska egenskaper måste också beaktas i planerandet av arbetsplatser och arbetsmoment. Förslitningsskador kan på så sätt elimineras.

Enligt ”Hälften vore nog – om kvinnor och män på 90-talets arbetsmarknad” (SOU 1996:56) har kvinnors och mäns andel av platser i arbetsmarknadspolitiska åtgärder i princip motsvarat deras andel av de arbetslösa under 1990-talet. Men det handlar om olika sorters åtgärder. Män dominerar starkt i t.ex. beredskapsarbete och kvinnor i utbildningsvikariat. Kvinnor är underrepresenterade i åtgärder som direkt riktas till arbetslivet, t.ex. rekryteringsstöd.

Kristdemokraterna anser att då männen i arbetslöshetstider alltmer konkurrerar inom kvinnodominerade sektorer, kan kvinnorna konkurrera inom den tekniska IT-sektorn. Många av de arbetslösa inom kontorsbranschen har en gedigen erfarenhet. IT-utvecklingen framförallt i skolor men också inom hushållssektorn är en stor arbetsmarknad för sysselsättning i t ex ett Qvinnoprojekt inom IT-området.

Landsbygdspolitiken är en viktig del av regionalpolitiken. Ett nyskapande sker idag där landsbygden ofta går i täten i fråga om demokratiutveckling, företagande, kultursatsningar och samordnade servicelösningar. Här visar det sig att kvinnor ofta går i täten.

Kvinnor på landsbygden måste ges sådana möjligheter att de fullt ut kan ta vara på sina resurser, finna ett meningsfullt liv och ta del av ansvaret för kultur, miljö och utveckling av landsbygden. Det behövs en arbetsmarknadspolitik som särskilt stimulerar kvinnors arbete på landsbygden. Det är angeläget att insatser görs för att bevara och komplettera jordbruket med andra näringar för att bättre stimulera både samhället och situationen för kvinnor på landsbygden.

5 Utbildningspolitik

En jämställd utbildning måste ta fasta på skillnader mellan pojkar och flickor i mognad, värderingsmönster, språk, prestationer, vad de arbetar med och hur de arbetar, i val av ämnen, studieinriktning, mognadsutveckling, motorisk, spatial och kroppsligutveckling. Den pedagogiska jämställdheten bygger på en utbildning som är anpassad till såväl flickors som pojkars behov.

Flickor har högre medelbetyg än pojkar under hela skoltiden, dvs både i grundskola och gymnasium. Antalet sökande till högskolan har fördubblats sedan hösten 1991. År 1995 var 56 procent av dem som avlade grundexamen vid universitet och högskolor kvinnor, medan nästan 70 procent av alla doktorsexamina avlades av män. Kvinnor fullföljer utbildningen och tar grundexamen i högre grad än män. Hela 62 procent av kvinnorna tar examen inom områdena undervisning, vård och omsorg, medan 69 procent av männen tar examen inom områdena juridik, ekonomi, teknik och naturvetenskap. Andelen kvinnor måste öka vid högskoleutbildningar för data och elektronik. Andelen män på förskol- och grundskollärarlinjer måste öka. Alla IT-strategier på regional och lokal nivå skall ha ett jämställdhetsperspektiv.

Samtidigt som det konstateras att män och kvinnor talar olika språk i hem, skola och på arbetsplatser, är litteraturlistorna starkt mansdominerade. Det är hög tid att bryta skolningen till manligt tänkande för flickor och unga kvinnor. Den moderna jämställdhetsdebatten har hittills ytterst marginellt berört skolans och de olika utbildningsinstitutionernas läromedel. Om jämställdhet skall uppnås måste flera kvinnliga författare finnas med på litteraturlistorna. En forskningsrapport från Förvaltningshögskolan i Göteborg visar att endast sex procent av kurslitteraturen vid de undersökta institutionerna är skrivna av kvinnor. Fem procent har författats av kvinnor och män gemensamt och resten av män.

Detta medför att flickor och unga kvinnor först skall tolka männens budskap för att sedan kunna omtolka det som sitt eget för att kunna fortsätta jämställdhetsprocessen. Män och kvinnor skildrar från olika perspektiv och kan därför bredda debatten för studenterna. Flickor och unga kvinnor har i dagsläget svårare att känna sig bekräftade genom litteraturen.

De största utgivarna borde ta ett större ansvar för att främja jämställdheten, än vad vi kan se idag. Alla ansvariga måste på ett bättre sätt fokusera frågan om jämställdhet i studierna genom tillgång till litteratur av såväl kvinnliga som manliga författare i någorlunda vettiga proportioner.

6 Europa, EU och jämställdhet

Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett viktigt fristående samarbetsområde inom den gemensamma marknaden. Detta arbete ingår också som en del i flera andra områden, som EU arbetar med. Redan i Romfördragets artikel 119 slås fast att kvinnor och män skall ha lika lön för lika arbete. Inom jämställdhetsområdet finns sex direktiv.

EU:s regler är minimiregler för vad som skall uppnås av medlemsländerna. Det innebär att varje stat är suverän att gå längre i sin nationella lagstiftning. EU kan inte föreskriva hur medlemsstaterna skall utforma sin nationella socialpolitik i vilken jämställdhetsfrågorna ingår. Någon harmonisering på socialpolitikens område finns således inte, om det inte finns en direkt koppling till sådana frågor som rör arbetsliv och sysselsättning.

Kristdemokraterna anser att jämställdhetsarbetet skall vara en viktig del i det svenska EU-samarbetet.

Möjligheten av att etablera ett europeiskt kvinnouniversitet bör undersökas.

7 Våld och övergrepp mot kvinnor

Misshandel och förtryck kan ta sig många uttryck och förekommer i alla samhällsskikt. Kvinnomisshandeln måste, oavsett orsaker eller former, förebyggas och motarbetas. Många som själva misshandlats som barn blir i sin tur förövare eller offer. Ett sätt att förhindra kvinnomisshandel är att förebygga barnmisshandel.

En kvinna som utsatts för misshandel eller våldtäkt, upplever ofta en mycket svår psykisk press under en eventuell rättegång. Detta resulterar ofta i att hon inte orkar fullfölja denna utan i stället tar tillbaka sin anmälan. Kvinnor behöver därför stöd i sin utsatta situation. Kvinnojourerna i kommunerna skall ges stöd. Kontinuerlig utbildning om kvinnomisshandel, dess orsak, symptom och möjliga behandling skall ges till personal inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, polisen och rättsväsendet.

Även mannen som misshandlat eller våldtagit kvinnan måste få en möjlighet att bearbeta sina problem. Strafftiden skall användas för behandling, psykoterapi/ gruppterapi, så att misshandeln eller våldtäkten inte upprepas.

I ett större forskningsprojekt för Folkhälsoinstitutet framkommer att unga män (18–25 år) behöver lära sig mer om sexualitet och känslor. De ställer sig frågande både till egna känslor och till det motsatta könets känslor. Många unga män klarar helt enkelt inte att tolka tecken på vad som är ja och vad som är nej i sexuella situationer. Många har fått en snedvriden uppfattning om sex inte minst p.g.a. porrkonsumtion och snack kamrater emellan. Ett tecken på detta är det ökade antalet våldtäkter. Forskaren anser att det är dags att grundligt undersöka de underliggande orsakerna till detta.

De unga männen vill ofta lära mer om känslor och om hur man skall fungera i relationer. Men stimulansen måste komma från föräldrar, skola och samhälle. Inte från porr och kompisar. En bra metod i skolorna kan vara att ha samlevnadsundervisningen enkönad. Det behövs också vuxna män som kan ge de yngre en motbild till den porrindustrin förmedlar.

Den smutsiga hanteringen med verklighetstrogen barnpornografi måste motverkas även genom innehavskriminalisering. Vi välkomnar signaler från justitieministern om en heltäckande lagstiftning så som Kristdemokraternas representant i en utredning framfört i en reservation. Barn som utsätts för sexuella övergrepp av det slag som produktion av barnpornografi innebär skadas allvarligt i sin utveckling av den egna könsidentiteten och synen på det motsatta könet.

För Kristdemokraterna är det också ett viktigt mål att få stopp på hela könshandeln. Därför är vårt förslag att all könshandel skall kriminaliseras.

8 Vården

Vården måste mera medvetet beakta skillnaderna mellan kvinnor och män. Dessa skillnader gäller såväl ohälsomönster som medellivslängd. Det har visat sig att kvinnor, med undantag av yngre, använder läkemedel i högre grad än män. Det behövs mera forskning och kunskap för att ge kvinnor rätt läkemedelsbehandling.

Yngre kvinnor röker i större utsträckning än män och har även övertagit mycket av männens alkoholvanor. Alkoholkonsumtion under graviditeten kan medföra livslångt lidande för barnet. Förebyggande insatser för att minska rökning och alkoholkonsumtion hos kvinnor måste intensifieras. Vård och rehabilitering skall stärka alkoholberoende kvinnors självtillit och känsla av människovärde.

Vårdforskningen är idag till största delen inriktad på män. Det är viktigt att forskningen inriktar sig på både kvinnor och män. Bättre kunskap behövs t.ex. för vården av hjärt- och kärlsjukdomar hos kvinnor.

9 U-landskvinnan

Det går inte att behandla frågan om mänskliga rättigheter utan att speciellt lyfta in kvinnans situation. Det måste finnas en balans mellan mäns och kvinnors rättigheter oavsett ett lands sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden. I många kulturer diskrimineras flickor redan i späd ålder. I många kulturer värderas söner högre än döttrar. Flickors bidrag till familjeinkomsten värderas också lägre.

Det finns ett stort behov av familjeplanering. Aborter är mycket vanliga och utförs många gånger av ej kompetent personal. Den snabbt ökande miljöförstöringen är också ett problem många kvinnor dagligen konfronteras med.

Förändringar i jordbruket har undergrävt kvinnornas trygghet. Övergången från hushållsgrödor, som vanligen odlades av kvinnorna, till avsalugrödor har ofta gjort att kontrollen över skördarna övergått till män. Det är männen som fått utbildning i jordbruksskötsel, trots att det är kvinnorna som i alla tider skött jordbruket. Kvinnor måste kunna ges lån till projekt inom jordbruksskötsel och annat arbete för att driva verksamhet i egen regi.

Nuvarande trend i många u-länder är att kvinnor kommer att få en försämrad situation i framtiden. Klyftorna mellan rika och fattiga länder och inom länderna ökar. Ett exempel är transnationella företags rekrytering av sin arbetsstyrka bland unga kvinnor eftersom det är den billigaste och sämst organiserade arbetskraften i världen.

Vi anser att Sverige i FN och andra sammanhang skall verka för att begreppet mänskliga rättigheter på ett tydligare sätt omfattar kvinnans situation i världen. Det svenska biståndet skall utgå från mottagarländernas kultur och behov, bl.a. kvinnors centrala funktion i familj och samhälle.

10 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om familjestabilitet som ett politiskt mål,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagstadgad rätt för barn att ha kontakt med båda sina föräldrar,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om offentliga arbetsgivares ansvar att uppmuntra manliga anställda att ta ledigt med sina barn,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att fler män anställs inom barnomsorgen,2

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om invandrarkvinnors specifika kompetens,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansträngningar att göra IT-sektorn till den första jämställda sektorn,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att få till stånd en fungerande marknad för tjänster riktade mot hushållen,3

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skillnader mellan kvinnor och män i arbetsmarknadspolitiska åtgärder,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en arbetsmarknadspolitik som särskilt stimulerar kvinnors arbete på landsbygden,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om andelen kvinnor vid högskoleutbildningar för data och elektronik,2

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om andelen män på förskol- och grundskollärarlinjer,2

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av fler kvinnliga läroboksförfattare,2

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att etablera ett europeiskt kvinnouniversitet,2

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kontinuerlig utbildning om kvinnomisshandel,4

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behandling av misshandlande män under deras strafftid,5

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enkönad samlevnadsundervisning,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kriminalisering av all könshandel,5

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning för att ge kvinnor rätt läkemedelsbehandling,4

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om intensifierade förebyggande insatser för att minska rökning och alkoholkonsumtion hos kvinnor,4

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begreppet mänskliga rättigheter när det gäller kvinnornas situation i u-länderna,6

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det svenska biståndet i förhållande till kvinnors centrala funktion i familj och samhälle.6

Stockholm den 6 oktober 1997
Rose-Marie Frebran (kd)
Ulf Björklund (kd)	Dan Ericsson (kd)
Holger Gustafsson (kd)	Göran Hägglund (kd)
Mats Odell (kd)	Michael Stjernström (kd)

Gotab, Stockholm 2002

1 Yrkande 2 hänvisat till LU.

2 Yrkandena 4, 10–13 hänvisade till UbU.

3 Yrkande 7 hänvisat till SfU.

4 Yrkandena 14, 18 och 19 hänvisade till SoU.

5 Yrkandena 15 och 17 hänvisade till JuU.

6 Yrkandena 20 och 21 hänvisade till UU.