Integrationspolitik

Motion 2001/02:Sf334 av Margit Gennser m.fl. (m)

av Margit Gennser m.fl. (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det som i dag kallas integrationspolitik erkänns som ett i huvudsak arbetsmarknadspolitiskt problem.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de som så önskar får en sfi-check för att öka den enskildes möjlighet att lära sig svenska efter egna förutsättningar.1

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen prövar möjligheterna att stärka det lokala ansvaret för de arbetslösas situation.2

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Integrationsverket bör läggas ned och begär att regeringen återkommer med förslag om vilken form Introduktionsenheten skall kvarstå.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att anslagsposten 10:2 Integrationsåtgärder avvecklas.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att s.k. inkubatorer för tillvaratagande av spetskompetens bland inflyttade människor införs.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Ombudsmannen mot diskriminering överförs till utgiftsområde 14.

1 Yrkande 2 hänvisat till UbU.

2 Yrkande 3 hänvisat till AU.

2 Skapa villkor för att ge makten åter till människorna

2.1 Införlivande fungerar dåligt i Sverige

Migration är inte ett nytt fenomen. Men i dag är det svårare att införliva människor i samhället än tidigare. Detta beror till del på att människor i Sverige i dag har väldigt olika kulturella och språkliga bakgrunder. Därtill kännetecknas de europeiska länderna av relativt många regleringar, inte minst på arbetsmarknaden. Detta innebär att människor som kommer till Europa får svårt att skaffa sig en utkomst. De hårt reglerade europeiska arbetsmarknaderna främjar främst dem som har en fast ställning på arbetsmarknaden. Ett exempel på detta är Storbritannien som har förmått absorbera invandrare bättre än andra länder med mer reglerade arbetsmarknader, som till exempel Danmark och Sverige.

De nuvarande problemen med människor som har svårt att etablera sig i samhället är uppenbara. Lösningen har dock varit än mer regleringar och särlagstiftningar snarare än att öppna och avreglera arbetsmarknad och näringsliv. Detta hade kunnat skapa arbetstillfällen och därmed underlättat för människor att invandra till Sverige.

Det bästa sättet att skapa förutsättningar för en snabb etablering i det svenska samhället är att skapa en friare arbetsmarknad och en bättre avvägning mellan skatter och transfereringssystem. En sådan politik är motsatsen till att särbehandla inflyttade människor och i stället utgår den från människors lika intresse av att arbeta och vara självförsörjande. Därför måste det som enligt socialdemokratisk vokabulär kallas integrationspolitik avskaffas, eller åtminstone i grunden förändras.

Ingen skall tvingas in i ett pacificerat klientförhållande till staten.

3 En bra arbetsmarknadspolitik

3.1 Skapa en öppen och rörlig arbetsmarknad

Baserat på bred historisk erfarenhet bör inte invandring till Sverige ses som ett socialt problem utan snarare huvudsakligen som en arbetsmarknadspolitisk möjlighet. Inte minst mot den demografiska realitet som Sverige i likhet med de flesta västerländska samhällen står inför med en minskad arbetskraft i förhållande till den totala befolkningen. Om alla skall ha möjlighet att få ett arbete måste den svenska arbetsmarknaden bli mer öppen och rörlig. Den nuvarande trenden pekar tyvärr i motsatt riktning. Rörligheten har minskat och dagens lagstiftning är utformad efter industrisamhällets förutsättningar och villkor. Den är omodern och motverkar sitt ursprungliga syfte. Vi föreslår att den nuvarande arbetsrätten moderniseras och blir mer anpassad till en internationell arbetsmarknad.

3.2 Ge alla lika möjligheter på arbetsmarknaden

Det växande utanförskapet och tudelningen på den svenska arbetsmarknaden måste brytas.

Vi föreslår att kortare kvalificerade yrkesutbildningar införs. Arbetslösa måste ges möjligheter att genomgå tidsbegränsade och specifikt inriktade yrkesutbildningar inom ramen för bland annat fristående yrkeshögskolor och den företagsinriktade lärlingsutbildningen.

Formerna för validering av utländska utbildningar bör ses över och bli mer pålitliga.

Var och en vet oftast själv betydligt bättre än politiker och arbets­förmedlare vilka kunskaper som behöver kompletteras. Vi förordar därför en kompetensutvecklingspeng som individanpassat kan användas av den arbetslöse för valfri utbildning.

3.3 Sfi-check för dem som vill lära sig svenska

God kunskap i det språk som talas är vanligtvis till hjälp för att kunna delta i samhället på ett fruktbart sätt. Det är också en gammal sanning att människor lär sig bäst om utbildningen är behovsanpassad. Kompletterande utbildning för invandrare måste erbjudas. Grunden måste läggas genom tillräckliga kunskaper i svenska språket. Alla som vill skall ges möjligheter att kunna kom­plettera sina tidigare kunskaper. Det kan gälla språkkunskaper i svenska eller engelska respektive yrkeskunskaper inom exempelvis data, teknik, medicin eller yrkeshantverk.

Kraven på svenska för invandrare (sfi) måste skärpas och utbildningen individualiseras. Utbildningen i svenska skall skapas kring den enskildes behov och förutsättningar. För att åstadkomma detta bör invandrare få en check som de kan köpa undervisning i svenska för. På så sätt undviks många av de problem som är förknippade med dagens svenskundervisning. En modell med sfi-check ger makten till dem det berör. Checken skall givetvis individanpassas efter vanlig behovsprövning så att var och en ges möjligheter till undervisning utifrån sina individuella behov. När pengarna följer individen kommer konkurensen mellan utbildningsanordnarna att höja kvaliteten. Vi anser dock trots detta att sfi-undervisningen årligen ska utvärderas och resultaten offentliggöras.

3.4 Bättre arbetsförmedling

Invandrare har nekats tillträde till den svenska arbetsmarknaden på grund av diskriminering eller motsträviga arbetsmarknadsmyndigheter. Den traditionella statliga arbetsmarknadspolitiken har genom sin ineffektivitet kommit till vägs ände. Det är dags att allvarligt överväga en omfattande omläggning av arbetsmarknadspolitiken. Det enda acceptabla resultatet är att alla som kan och vill arbeta också har bra möjligheter att få den chansen. Bemanningsföretag, som Socialdemokraterna motsatte sig i början på 90-talet, lyckas mycket bättre med att sammanföra arbetstagare och arbetsgivare. Arbetsförmedlingarna har många duktiga medarbetare, men själva strukturen inom AMS och förmedlingarna utgör ett problem. Detta strukturproblem blir extra tydligt för invandrade arbetssökande, vilka utsätts för något som kan likna strukturell diskriminering.

3.5 Arbetsgaranti

Vi föreslår att regeringen ges i uppdrag att pröva möjligheterna att stärka det lokala ansvaret för de arbetslösas situation. Fokus bör ligga på vad den arbetslöse är bra på och vad hon eller han vill och kan åstadkomma, i stället för på konstlade kurser och program som alltför ofta inte leder till något arbete. Det bör prövas om en arbetsgaranti skulle kunna stimulera inblandade parter att effektivare ordna arbete åt de arbetslösa. Arbetsgarantin administreras av kommunerna som ges befogenhet och de pengar som tidigare gick till AMS-systemet. Samtidigt ges kommunerna också skyldighet att inom viss minimitid (fem dagar, 48 timmar) erbjuda varje arbetssökande jobb.

4 Lägg ner politikområde integrationspolitik

4.1 Lägg ner Integrationsverket

Vanligtvis brukar svenska verk ha mer eller mindre meningsfulla uppgifter. Integrationsverket skiljer sig därvidlag från övriga verk och myndigheter på så sätt att det är en myndighet som letar efter ett syfte. I budgeten för år 2002 presenteras Integrationsverket på följande vis:

Verket har ett övergripande ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt får genomslag inom olika samhällsområden samt för att aktivt stimulera integrationsprocessen i samhället.

Ett verk skall inte ägna sig åt opinionsbildning, utan åt att implementera politiskt beslutade åtgärder. När det gäller att aktivt stimulera integrationsprocessen är det mer lämpligt att de myndigheter och organisationer som hanterar arbetsmarknad och språkutbildning ges detta ansvar.

Redan har konstaterats att integrationspolitik först och främst handlar om att en människa behöver en fast förankring på arbetsmarknaden samt viss social hjälp i form av till exempel svenskundervisning. Det finns redan offentliga institutioner för att lösa uppgifter som kan associeras med integration. Därför kan Integrationsverket avvecklas och kvarvarande nödvändiga myndighetsuppgifter övertas av andra verk och myndigheter. Eftersom Integrationsverket på sikt bör avskaffas bör hanteringen av kommunersättningar vid flyktingmottagande överföras till annat verk. Vi avstår från att föreslå vilken myndighet som skall överta nämnda enheter från Integrationsverket och begär att regeringen återkommer i frågan.

4.2 Inga statligt subventionerade stenkastare

Regeringen delar ut drygt 50 miljoner kronor per år i form av något som kallas integrationsåtgärder.

Expressen den 18 augusti visste att berätta att Integrationsverket betalat ut 230 000 kronor i år till Nätverket mot rasism. I Nätverket mot rasism ingår Antifascistisk aktion, vilket är en organisation som deltog i kravallerna i Göteborg och som sedermera vägrat ta avstånd från våld mot demokratiska institutioner. Av de 230 000 kronor som Integrationsverket betalat ut till Nätverket mot rasism har en del betalats ut efter Göteborgskravallerna, och därmed till en organisation som innehåller ligister.

Oövertänkta åtgärder som dessa visar med all önskvärd tydlighet att pengarna som går till integrationsåtgärder med fördel kan användas på annat håll. Vi anser därför att utgiftsområde 10:2 Integrationsåtgärder avvecklas.

5 En bra utbildningspolitik

5.1 En utbildningspolitik för mångfald och konkurrens

Kunskap har blivit det viktigaste konkurrensmedlet. Vårt land måste utveckla ett utbildningssystem av högsta klass för att kunna bli en kunskapsnation i fronten av den globala utvecklingen.

Sverige skall vara en attraktiv allianspartner inom utbildning och forskning. Förändringar behöver genomföras som sammantaget kan bidra till att göra Sverige till en nation som andra länder vill knyta ytterligare band med, i form av ökat studentutbyte, utbyte av forskarstuderande samt internationellt forskningssamarbete inom olika forskningsfält. Bioteknik, medicin och informationsteknik tillhör de forskningsområden som bör prioriteras, men även humaniora och samhällsvetenskap behövs. Den nya tvärvetenskapliga forskningen kräver goda kunskaper i de klassiska ämnena, för att skapa en plattform från vilken nya framsteg kan göras. Ny kunskap kan utvecklas i mötet mellan olika ämnen.

5.2 Inför inkubatorer

I flera länder har så kallade inkubatorer för tillvaratagande av spetskompetens inrättats. Såväl infödda som invandrade innovatörer kan alltså ta hjälp av inkubatorerna för att utveckla högteknologiska exportprodukter. Rapporterna pekar entydigt på goda resultat av dessa verksamheter.

Många invandrare i Sverige är välutbildade och utgör därigenom ett välkommet tillskott i den allt hårdare internationella konkurrensen om kvalificerad arbetskraft. Därför finns all anledning att åtgärda de problem som människor med invandrarbakgrund på arbetsmarknaden kan ha – de är ofta över­kvalificerade för de arbetsuppgifter som de har, trots det faktum att många invandrare besitter en utbildningsnivå som är avsevärt högre än den som den genomsnittlige medborgaren har.

För att åtgärda detta problem bör stat och näringsliv avsätta medel till en professionell fond, som har till uppgift att reducera risken för groddinvesterare. Fonden som skall vara oberoende, enligt israelisk modell, ges i uppdrag att samverka med teknologiska inkubatorer, vilka hjälper till att utveckla entreprenörers genomförbara innovationsidéer. Fonden återbetalas av de företag som överlever med royalties på omsättningen. På detta sätt odlas en affärskultur i stället för att staten bygger upp ett system för bidrag till företag.

6 Diskriminering är diskriminering oavsett orsak

I Sverige har vi ett flertal diskrimineringsombudsmän, till exempel för homosexuella, invandrare och kvinnor. Ur en liberal synvinkel är det mindre intressant att hänföra diskrimineringsorsaken till en grupp, utan snarare är det en individ som blir diskriminerad. Försök att åtgärda diskriminering baserat på grupptillhörighet riskerar att reducera människan till en statistisk egenskaps­kombination. Rent praktiskt kan man fråga sig vart en homosexuell invandrarkvinna skall vända sig, och på vilken grund hon blir diskriminerad. Det är intressantare att motverka diskriminering oavsett orsak.

Diskriminering innebär att en person blir bedömd på fakta som är ovidkommande. Därför är det bättre att försöka motverka diskriminering genom att skapa ett ombudsmannaskap för diskriminering oavsett vilken så kallad grupp den diskriminerade tillhör. Dessutom bör lagen skrivas om som en generell antidiskrimineringslag så att all diskriminering betraktas som olaglig, oavsett orsak.

Vi anser att ombudsmannen mot etnisk diskriminering bör uppgå i ett enda ombudsmannaskap mot diskriminering, som bör sortera under utgiftsområde 14.

Stockholm den 4 oktober 2001

Margit Gennser (m)

Gustaf von Essen (m)

Göran Lindblad (m)

Cecilia Magnusson (m)

Margareta Cederfelt (m)

Björn Leivik (m)

Cristina Husmark Pehrsson (m)

Carl G Nilsson (m)

Leif Carlson (m)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Hänvisningsförslag: 2001-10-05 Utskottsförslag: 2001-10-05 Granskning: 2001-10-05 Inlämning: 2001-10-05 Hänvisning: 2001-10-11 Bordläggning: 2001-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (7)