Infrastrukturinvesteringar i Blekinge län

Motion 1992/93:A475 av Bertil Måbrink (v)

av Bertil Måbrink (v)
Sammanfattning och förslag till åtgärder
Blekinge län måste prioriteras därför att länet i vissa
avseenden uppvisar lika stora problem som Norrlands
inland. Stora insatser måste göras för att bekämpa
arbetslösheten och satsa på högre utbildning och forskning.
Nätverksuniversitet i Sydostsverige (Växjö, Kalmar och
Karlskrona/Ronneby Högskolor) bör få ökat stöd.
Ett Östersjöinstitut med inriktning på miljö och handel
bör inrättas i Blekinge.
Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och/eller
Fiskeristyrelsen bör lokaliseras till Blekinge.
Vidare bör medel tillföras länet för generella åtgärder
för att utveckla små och medelstora företag.
Satsa på järnvägen Sölvesborg--Olofström--Älmhult.
Banverket ges i uppdrag att projektera en utbyggd
Ostkustbana.
Projektet med havsbaserade vindkraftverk måste
utvidgas.
Åtgärder för att motverka ungdomsarbetslöshet måste
sättas in.
Blekinge -- länet med de stora möjligheterna
Blekinge har många goda förutsättningar för att
utvecklas. I Blekinge finns attraktiv natur, tätortsstruktur
längs kusten och goda boendemiljöer och dessutom
lägesmässiga förutsättningar för att fungera som en
kommunikationsknutpunkt vid Östersjön.
Utomordentliga möjligheter finns för att få till stånd en
sjudande aktivitet inom handel, forskning, kultur,
utbildning, turism etc. mellan de nya och gamla
Östersjöländerna. Ett arbete som nu har startat och bör ges
centralt stöd.
 Blekinge har drabbats hårt av lågkonjunkturen på grund
av länets industristruktur. Arbetslösheten har nått
rekordhöga nivåer -- speciellt för ungdomar. Det är helt
oacceptabelt att stora ungdomsgrupper hamnar utanför
arbetsmarknaden.
Jag beskriver nedan åtgärder för att minska
arbetslösheten och beroendet av industrier med ''mogna''
produkter och gamla samhällsstrukturer för att Blekinge
ska kunna vara en del av ett expansivt och miljöanpassat
Sverige.
Regionalpolitikens mål
Norrlands inland, skogslänen, Bergslagen och
Sydostsverige har inte tillhört de expansiva delarna av
landet. Av flera skäl, t.ex. miljömässiga, sociala och
trafikekonomiska borde Sverige stå på flera ben, varav ett
bör vara Blekinge (Sydostsverige) i strävan att uppnå
regional balans.
De övergripande målen för regionalpolitiken säger att
människor oavsett var de bor i landet skall ges tillgång till
arbete, service och en god miljö.
Näringsliv
Blekinges näringslivsstruktur karakteriseras av en hög
industriandel och markant storföretagsdominans med klar
exportinriktning. Dessa baseras ofta på produkter vars
framtid i Sverige är diskutabel.
Satsningar måste ske i branscher och tekniker som har
goda utvecklingsmöjligheter och som baseras på sektorer
där Sverige kan hävda sig, dvs. kunskapsintensiva och
högteknologiska branscher.
Exempelvis bör teknikcentrum i Olofström som
utvecklar framtidsprodukter stödjas. Det kan bland annat
ske med hjälp av de medel som Vänsterpartiet anslår till
kompetensutveckling.
Blekinge har goda förutsättningar att få till stånd bra
relationer med övriga östersjöstater. Karlskrona som i slutet
av 1700-talet var Sveriges största stad som knutpunkt i den
svenska flottan, skulle i framtiden återigen -- men i fredliga
sammanhang -- kunna bli en knutpunkt för Östersjön.
Några områden för dessa samarbetssträvanden kan vara
miljöområdet och inom energi- och miljöteknik och olika
handelskontakter med färjeförbindelser.
Det är nödvändigt att kraftfulla strukturella insatser görs
för att vända utvecklingen i Blekinge. Det gäller dels att
minska beroendet av de stora företagen inom mogna
branscher genom satsningar på utveckling av medelstora
och små företag inom många branscher. Dels att skapa en
långsiktig robust och samtidigt dynamisk arbetsmarknad
genom strategisk utlokalisering av statlig verksamhet och
satsningar i tjänstesektorn. Särskild vikt måste läggas vid att
skapa fler arbetstillfällen för kvinnor och ungdomar.
Regionalpolitik för kvinnor och ungdomar
Regionalpolitikens utformning har missgynnat
kvinnorna. Vid redovisningen av olika slags statistik över
utvecklingen under 80-talet har man förbisett
könsaspekten. Om man skall leva upp till målsättningen att
kvinnor skall ha likvärdig tillgång till arbete, service, kultur
och fritid måste man börja med att beskriva verkligheten.
Det regionalpolitiska stödet måste omprioriteras och
under kommande år gynna kvinnor i större utsträckning,
eftersom läget är kritiskt just för kvinnor, särskilt unga
kvinnor. Eftersom den offentliga sektorn har så stor
betydelse för kvinnorna och deras möjligheter att få arbete
borde regionalpolitiska medel kunna användas till
satsningar på offentlig sektor inom utsatta regioner.
Det behövs forskning om kvinnor i glesbygden, vilka
villkor de lever under och vilka regionala satsningar som
krävs.
Ungdomar måste garanteras utbildningsplatser eller
beredskapsarbeten eller andra typer av meningsfulla
sysselsättningar. Att låta människor gå arbetslösa när
behoven är stora av nya kunskaper och kreativa människor
är ett oförsvarligt slöseri med resurser och bäddar för
sociala problem.
Gör Blekinge till ett miljölän med länsparlament
Blekinge bör sätta upp som mål att på sikt kunna vara en
del av ett ekologiskt anpassat samhälle dvs. att de mänskliga
verksamheterna i länet inte ska belasta naturen mer än vad
miljön tål.
Ansvaret för detta bör ligga på ett länsparlament. Ett
länsparlament bör inrättas för att samla alla regionala
myndigheter etc. Inte enbart för miljöns skull utan även för
att effektivisera olika verksamheter, förenkla
administration, fördjupa demokratin etc.
Speciellt viktigt är att Östersjöns ekologiska balans inte
störs ytterligare. Därför är det viktigt att se över hur
utsläppen från Blekinge till Östersjön snabbt ska minska.
Om Östersjön dör -- vilket den är på väg att göra -- dör
Blekinges själ.
Vindkraften i Sverige ska utvecklas i stor skala. Blekinge
har här stora förutsättningar att bli det ledande länet i denna
framtidsbransch. Projekten med de havsbaserade
vindkraftverken bör kraftigt byggas ut. Denna teknik kan i
framtiden vara en svensk exportprodukt. Redan föreligger
det ett stort internationellt intresse för denna verksamhet.
Utbildning
Ett framträdande mönster är att utbildningsnivån är
lägre i de delar av landet som behöver regionalpolitiskt
stöd. Den snedfördelningen finns såväl för
korttidsutbildade som vid tillgång på högskolestudier.
Kompetensutveckling inom högre utbildning har blivit
en allt viktigare förutsättning för en regions utveckling och
överlevnad. En jämförelse med övriga delar av landet visar
att Blekinge är i stort behov av ökad kompetensförsörjning
för att klara den nödvändiga strukturomvandlingen av
näringslivet.
Ett Östersjöinstitut bör lokaliseras i Blekinge. Det ska
främja utbytet och kunskapen om Östeuropa. Institutet ska
utbilda både svenskar och människor från våra grannländer.
Det kan gälla ett flertal områden: handel, miljöteknik,
freds- och konfliktforskning, energisystem, kultur- och
språkutbildning.
Ett Östersjöinstitut i Blekinge skulle kunna lämna
värdefulla bidrag till en positiv samhällsutveckling i
Östeuropa.
Nätverksuniversitet i Sydostsverige (Växjö, Kalmar och
Karlskrona/Ronneby Högskolor) får i Vänsterpartiets
budgetförslag ökade resurser.
Fiskeristyrelsens fiskelaboratorium på Saltö i
Karlskrona ska ges ökade resurser med tanke på de
gigantiska miljöproblem som hotar ett antal av våra
viktigaste fiskarter, torsk, ål och lax.
Järnvägen och andra kollektiva trafikslag
Järnvägarna och övrig kollektivtrafik i länet har under
lång tid varit eftersatta. Det har inneburit ständigt
försämrad turtäthet och längre restider vad beträffar
persontrafiken. Godstrafiken på järnvägen har minskat.
Nu när det är lågkonjunktur är investeringar i
infrastruktur helt nödvändiga. Vänsterpartiet anslår i sin
statsbudget mer än 3 miljarder extra för sådana
investeringar. Detta betyder att vi t.ex. skulle kunna rusta
upp de järnvägar som finns och öka vägunderhållet. Även
detta skapar många arbetstillfällen.
Banverket bör få i uppdrag att utreda de framtida
förutsättningarna för en snabb utbyggnad av järnvägen i
Blekinge och övriga Sydostsverige. Speciellt med tanke på
att snabbtågsutbyggnaden i södra Sverige kommer att
generera ett ökat järnvägsresande i hela landet.
Banverket bör få i uppdrag att projektera en ny
järnvägssträckning, ''Sydostkustbanan'', från Kalmar längs
ostkusten till Karlskrona, med anslutning till
färjeterminalen i Karlskrona. Järnvägen Sölvesborg--
Olofström--Älmhult bör byggas ut och användas även till
persontransporter.
En sådan järnvägsutbyggnad skulle kunna få stor
betydelse för att stärka utvecklingen i området och bygga ut
handelsutbytet med Östeuropa.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts för att utveckla Blekinge län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inrätta ett
Östersjöinstitut,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nätverksuniversitet i
Sydostsverige (Växjö, Kalmar och Karlskrona/Ronneby
högskolor,2
4. att riksdagen hos regeringen begär att Banverket
projekterar en ostkustbana mellan Kalmar och
Karlskrona.3

Stockholm den 25 januari 1993

Bertil Måbrink (v)

1 Yrkande 2 hänvisat till JoU.
2 Yrkande 3 hänvisat till UbU.
3 Yrkande 4 hänvisat till TU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning: 1993-01-26 Bordläggning: 1993-02-09 Hänvisning: 1993-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (8)