Infrastrukturen på Södertörn

Motion 1992/93:T222 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp)

av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp)
På Södertörn ligger Botkyrka med 69 639 invånare,
Haninge med 64 166, Huddinge med 74 829, Nynäshamn
med 22 402, Salem med 12 808, Södertälje med 81 765 och
Tyresö med 34 800 invånare, sammanlagt 360 409 invånare.
Det är fler än vad de flesta län i vårt land kan skryta med.
Räknar man dessutom in de sydligaste församlingarna i
Stockholms stad vilka socialt och kommunikationsmässigt
tillhör samma region (framförallt Farsta, Vantör och
Skärholmen) kan endast Malmöhus län komma upp i högre
befolkningstal.
Ändå betraktas väldigt sällan de olika delarna av
Stockholms län för sig, utan ett genomsnittsperspektiv
används.
Stockholms län präglas av obalanser, stora och svåra
obalanser. Det handlar om stora skillnader på några av
livets allra viktigaste områden -- social välfärd, ekonomisk
standard, hälsa, utbildning och arbetsmarknad.
På Södertörn råder i många avseenden sämre
förhållanden än genomsnittligt i Stockholms län.
Arbetslösheten är högre, skattekraften lägre, ohälsotalen
högre, utbildningsnivån är lägre, kommunikationerna i
många avseenden sämre. Listan kan göras lång.
De allra viktigaste orsakerna till obalanserna i
Stockholmsregionen hittar man på regionens
arbetsmarknad. Eftersom staten är en av de största
arbetsgivarna i regionen har staten också ett stort ansvar.
Statens mycket ensidiga lokalisering av arbetsplatser till
innerstaden, Solna och Sundbyberg är en bidragande orsak
till obalansen. Eftersom staten också är stor kund hos
många företag har dessa företag ofta förlagt sin verksamhet
i samma områden som staten med förstärkt obalans som
följd.
Infrastrukturen har byggts ut för att bl.a. passa
näringslivets behov. Den har därför blivit bäst där de flesta
företagen redan finns. Därmed medverkar infrastrukturen
till att ytterligare förstärka obalanserna. Utvecklingen av
Frescati, innerstaden och Solna till centra för universitet
och högre utbildning och Arlanda till storflygplats är andra
faktorer som starkt verkar i denna riktning.
Staten har alltså genom sin roll ett tungt ansvar för
situationen. Obalanserna är så djupgående och berör så
många människor att de även av det skälet är ett nationens
problem. Samtidigt är det i mångt och mycket upp till lokala
politiker, näringslivet och myndigheter att ta tag i
situationen. Den känsla av uppgivenhet som ofta präglar
företrädare för Södertörnskommunerna måste vändas i
optimism och framtidstro.
Knappast någon utveckling kommer av sig själv, men
med hårt, målmedvetet arbete av inblandade aktörer såväl
lokalt, regionalt som statligt är våra möjligheter lysande.
Kommunikationer
För att förbättra vardagen för Södertörnsborna, kunna
attrahera näringsliv och förbättra miljön krävs utbyggnader
av kommunikationerna för både kollektivtrafik och bilar.
Inom ramen för det s.k. Dennispaketet ryms många
projekt som direkt förbättrar trafik- och miljösituationen på
Södertörn. Det är viktigt att Dennispaketet kan genomföras
utan fördröjningar, särskilt i den arbetsmarknadssituation
som nu råder.
Utöver Dennispaketets planerade projekt finns en del
angelägna förslag. Idag möts två stora motorvägar i
Södertälje. Därifrån har de sedan gemensam sträckning de
tre milen in till Stockholm. Det är en säkerhetsrisk. Om
något händer på sträckan Södertälje--Stockholm medför
detta svåra störningar i hela Storstockholm. Den nedrasade
motorvägsbron i Södertälje häromåret är en bra
illustration, men problem kan uppstå på grund av långt
mindre olyckor. Brådskande transporter, ibland med
livsviktiga uppgifter riskerar att inte komma fram.
En ny väg med sträckning från söder om Södertälje till
Nynäshamn skulle minska trycket på E4/E20 samtidigt som
riskerna skulle minska.
Det är helt klart att den karaktär av återvändsgränd som
samhällena utefter Nynäsvägen och Nynäsbanan har är ett
handikapp för utvecklingen i denna del av regionen. Särskilt
accentuerad är denna karaktär i ljuset av utvecklingen av en
framtida Mälarregion. Ska kommuner som Haninge,
Tyresö och Nynäshamn kunna hävda sig i denna utveckling
måste infrastrukturen förbättras. Även här skulle en ny
vägdragning i sydöst ha stor betydelse.
En mycket viktig effekt är också att Nynäshamns hamn
skulle få starkt förbättrad konkurrenskraft.
Utbyggnaden av Nynäsvägen och Haningeleden ska
enligt Dennisöverenskommelsen bli av under de närmsta
åren. Haningeleden är av mycket stor vikt för att knyta
samman Södertörn kommunikationsmässigt från söder till
norr via Stockholms syd/Flemingsberg och
fjärrtågsstationen.
För kommunikationerna till och från (och förbi)
Södertörn är utbyggnaden av Västerleden angelägen.
Nynäshamns möjligheter till djuphamn måste tas
tillvara. Utvecklingen kring Östersjön öppnar nya
möjligheter för hamnen. Oljetransporterna bör dessutom
av miljöskäl omdirigeras från vår känsliga skärgård till
Nynäshamn.
Frågan om ett flygfält för civilt inrikesflyg på Södertörn
måste på sikt lösas. Det är orimligt att så många människor
ska ha så långt till en flygplats. I dagens konjunkturläge är
kapaciteten på Arlanda fullt tillräcklig, och nya snabbare
kommunikationer på marken till Arlanda kommer avsevärt
att förbättra situationen. Dock är det så att en flygplats
betydelse för tillväxten är mycket stor. De lokala politiska
förutsättningarna för en lokalisering till Tullinge F 18 verkar
svåra. Det får inte innebära att frågan går i stå, utan nu är
rätta tillfället för de nya utredningar som måste göras där
alla möjligheter, inklusive Tullinge F 18, kan prövas.
Utbyggnaden av Grödingebanan ger stora möjligheter
till förbättrad pendeltågstrafik på Södertälje-linjen. Den i
Dennis-paketet planerade utbyggnaden av dubbelspår till
Västerhaninge och upprustningen av Nynäsbanan måste
fullföljas. Med detta ges bättre pendlingsmöjligheter och
säkrare trafik för Södertörnsborna vilket också kommer att
medföra minskad biltrafik.
Utbildning
Genom avsaknaden av ordentlig högskoleutbildning på
Södertörn cementeras den inomregionala obalansen.
De nya platser som under senare år tillfallit högskolan
har i mycket ringa omfattning kommit människorna på
Södertörn till del.
Den högre utbildningen och forskningen i
Stockholmsregionen är idag alltför koncentrerad ''norr om
Slussen''. För att råda bot på denna obalans bör utökningen
av nybörjarplatser som regeringen nu föreslår i mycket
högre grad tillföras Södertörn.
Ungdomarna på Södertörn genomgår högre utbildning i
betydligt lägre omfattning än vad som gäller generellt i
länet. Det är uppenbart att benägenheten att utbilda sig är
omvänt proportionell mot avståndet i form av restid. Lägger
man därtill den bristande studietradition som finns bland
stora delar av befolkningen är det uppenbart att
tillgängligheten måste öka.
Andra skäl som talar för en lokalisering till Södertörn är
erfarenheten av att uppbyggnad av nya tvärvetenskapliga
utbildningar och enheter underlättas i en ny miljö där nya
institutioner och relationer kan etableras.
På detta vis kan högskoleutbildningen i Storstockholm
växa och ändå behålla en hög utbildningskvalitet. Mindre
enheter skapar ofta bättre förutsättningar för utveckling
och förbättring av utbildningskvaliteten genom kortare
kontaktvägar mellan studenter och lärare, utbildning och
forskning.
Kommunerna på Södertörn kan erbjuda intressanta
studiemiljöer och har goda praktiska förutsättningar att
bygga upp nya utbildningar i samverkan med övriga
högskolor i länet. I kommunerna finns tillgänglig byggbar
mark för bostäder åt både studenter och lärare. Lokaler för
undervisning finns i viss utsträckning att tillgå, utrymme för
kompletteringar finns.
Kommunerna på Södertörn bildar tillsammans ett
nätverk där Novum forskningspark med Huddinge sjukhus
utgör navet i nätverket. I en separat motion behandlar vi
frågan om inrättande av en näringslivshögskola Syd.
Utvecklande av högskoleutbildning på Södertörn ska
inte ses som ett hot mot Stockholms Universitet utan som
ett nyttigt komplement.
Genom att kraftigt öka antalet högskoleplatser på
Södertörn kan den inomregionala balansen förbättras.
Övrigt
Genom lokalisering av statliga arbetsplatser, som ändå
ska ligga i Stockholmsområdet, till Södertörn kan staten
bidra till att häva obalanserna. Bara det senaste året hade
Folkhälsoinstitutet och Utlänningsnämnden med fördel
kunnat lokaliseras till Södertörn med förlades till
innerstaden. Slutligt beslut om förläggning av
Smittskyddsinstitutet saknas men det ser ut som även denna
verksamhet kommer att förläggas till innerstaden eller
norrort. Beslutet om förläggning av Stockholms
lärarhögskola till Södertälje har rivits upp.
Staten bör, i de fall en ny statlig verksamhet förläggs till
Stockholmsområdet, lokalisera denna till Södertörn. Detta
bör exempelvis gälla den nyligen beslutade
Institutionsstyrelsen, där flera intressanta alternativ finns
på Södertörn.
I det nyligen fattade försvarsbeslutet har tidigare beslut
om utökning av försvarets verksamhet vid Tullinge F18
rivits upp och beslut om nedläggning av Ing 1 i Södertälje
tagits. För dessa kommuner är det viktigt att i detta läge i
stället få besked om försvarets framtida planer för dessa
markområden. I dagens lågkonjunktur kan det vara svårt
att finna omedelbar alternativ användning. Det är dock
angeläget att kunna sätta igång med översiktsplanering. Det
får inte läggas en ''död hand'' över marken.
Staten bör också stödja verksamheter med riksintresse,
exempelvis Invandrarinstitutet i Botkyrka.
Hos Huddingepolisen finns inga platser för häktade. Det
innebär att en onödigt stor del av Huddingepolisens knappa
resurser går åt till transporter till och från andra häkten.
Polisens lokaler är i övrigt i stort behov av en långsiktig
lösning. Det är av många skäl angeläget att frågan om nytt
polishus med häktesplatser för Huddingepolisen snarast
löses.
Avslutning
Genom satsningar på förbättrad infrastruktur i form av
kommunikationer och högre utbildning samt lokalisering av
statliga arbetsplatser kan staten bidra till en bättre
inomregional balans i Stockholms län och en blomstrande
framtid för människorna på Södertörn.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnaden av vägar på
Södertörn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hamnen i Nynäshamn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av en civil inrikesflygplats
på Södertörn,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av
högskoleutbildning på Södertörn,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av statliga
arbetsplatser till Södertörn,2
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om besked från försvaret om
framtida markanvändning vid nedlagda
försvarsanläggningar,3
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nytt polishus för
Huddingepolisen.4

Stockholm den 25 januari 1993

Karin Pilsäter (fp)

Ylva Annerstedt (fp)
1 Yrkande 4 hänvisat till UbU.
2 Yrkande 5 hänvisat till AU.
3 Yrkande 6 hänvisat till FöU.
4 Yrkande 7 hänvisat till JuU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämning: 1993-01-26 Bordläggning: 1993-02-09 Hänvisning: 1993-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (14)