Infrastrukturen i västra Mälardalen

Motion 1992/93:T206 av Carl Olov Persson (kds)

av Carl Olov Persson (kds)
Västra Mälardalen utgör sedan mycket lång tid tillbaka
ett av Sveriges viktigaste industriområden.
Hamnarna i Köping och Västerås har varit viktiga
förutsättningar för gruv- och stålindustrin och
skogsnäringen att kunna utvecklas positivt i regionen.
Grusåsarna och åarna ner mot Mälaren har varit naturliga
transportleder som via Mälaren bundit samman Bergslagen
med övriga världen. Båttrafiken på Mälaren har erbjudit
kortast möjliga transporter för export av
industriproduktionen och import av förnödenheter.
Regionen viktig för Sveriges försörjning
Den industri- och företagskultur som en gång skapades i
regionen är fortfarande levande och stark. Företagandet i
regionen är en betydande och viktig del av svenskt
näringsliv. I området finns livaktiga högteknologiska
industrier som ABB, FFV, Seco Tool, Uniroc etc. Volvo
som en gång startade sin verksamhet i Köping finns kvar där
och har även etablerat sig i Lindesberg. I regionen finns
viktiga skogsindustrier som i Frövifors, Oppboga,
Skinnskatteberg, Fagersta, Karbenning, Heby och Köping.
Regionen är rik på småföretag och en ny våg av
nyföretagande sveper just nu in över regionen. En viktig
sammanhållande kraft är länets landshövding Jan Rydh som
mycket aktivt bidragit till att ta vara på idéer som blivit och
kan bli början till viktigt företagande. Så gott som alla
kommuner i Västmanlands län har etablerat särskilda
kontakter med orter och företagsgrupper i andra länder. En
viktig kontakt har skapats mellan Västerås och Sydkorea.
Med rätt satsningar på infrastruktur kan företagandet i
regionen utvecklas ändå mer positivt.
Mälarbanans betydelse för regionen
Den redan beslutade och påbörjade satsningen på
Mälarbanan är en viktig infrastruktursatsning. När trafiken
på Mälarbanan öppnas blir restiden på järnvägen mellan
Örebro och Stockholm nästan halverad. Från Västerås blir
restiden till Stockholm 50 minuter och från Köping tar resan
till Stockholm 60 minuter. Det kommer att göra
företagsetableringar i Västra Mälardalen intressantare.
Västra Mälardalen erbjuder många fördelar för
företagandet gentemot storstaden. Korta ressträckor till
arbetet, lägre boendekostnader, lägre etableringskostnader
för företag i form av lägre markkostnader och
byggkostnader än i storstaden. Närheten till
bergslagsnaturen i kombinationen med närhet till Mälaren
och möjligheten att sjövägen ta sig ut i i Östersjön och
skärgården erbjuder goda möjligheter till fina
fritidsaktiviteter. De många golfbanorna i regionen är en
annan viktig källa till rekreation. När Mälarbanan tas i bruk
kommer Västra Mälardalen att ligga på pendelavstånd till
Stockholm vilket innebär att människor som bosätter i
Västra Mälardalen får tillgång till alla dessa närliggande
fritidsaktiviteter, får nära till arbetsplats och skolor, får
lägre boendekostnader och samtidigt kombineras allt detta
med kort restid till Stockholms utbud av teatrar, museer,
handel etc. Det innebär att företag som finns eller avser att
etablera sig i Västra Mälardalen får lättare att rekrytera
skickliga medarbetare.
Regionen har ett relativt stort utbud av kultur. Det är
viktigt att de kulturella aktiviteterna stimuleras ytterligare.
Naturen i regionen kan uppvisa en mångfald som få
områden. Det är viktigt att den omfattande
jordbruksnedläggelse som sker hejdas och att det öppna
Mälarlandskapet och det mer varierade
Bergslagslandskapet kan bibehållas.
Infrastruktursatsningar på humankapital
Mälarbanan är en mycket välmotiverad satsning, men
ytterligare infrastruktursatsningar krävs i regionen för att
byggandet av Mälarbanan skall kunna betraktas som en helt
lyckad satsning. Det gäller inte minst inom skolan.
Satsningar måste göras på högskolan och på
företagsetableringar runt högskolan och den industri som
finns i regionen. Regionen har möjligheter att med
högskolan och den fina företagsamhet som finns i regionen
få till stånd en företagarby i likhet med det som skett runt
universitetet i Lund, ''IDEON'', eller runt Stockholms
högskola i Kista.
Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg är en bra grund för
skapandet av ett trätekniskt centrum i regionen.
Träindustrin i regionen bör tillfrågas om intresse av att
samarbeta med skolan i forskningsarbete, som syftar till nya
produkter och nya marknader för trävaror.
Satsningar på hårdvara
Arboga med sin högteknologiska industri har stort
behov av snabba telekommunikationer. Därför är en
utbyggnad av AXE-systemet i Arboga mycket angelägen.
Hamnarna i Köping och Västerås är som tidigare
påpekats viktiga delar i Västra Mälardalens infrastruktur.
För att hamnarna skall fungera krävs bra infrastruktur som
leder till hamnarna. För att den transportekonomiskt
viktiga sjöfarten till och från insjöhamnarna i Mälaren skall
få möjlighet att suga upp transporter, som annars väljer
landsväg eller järnväg, är det viktigt att smärre förbättringar
av Mälarleden sker. I januari 1993 kommer en ny
öppningsbar bro att stå klar i Södertälje. Den öppningsbara
bron är central för Mälarsjöfarten och möjligheten att ta in
större fartyg i Mälaren. Värdet av Södertälje kanal förstärks
väsentligt genom en planerad investering i Mälarfarleden på
sammanlagt 20 miljoner kronor. Sjöfartsverket förbereder
för närvarande för denna investering och bidrar själva med
10 miljoner kronor, men medel saknas i dagsläget för
resterande basbelopp. Sjöfartsverket väntar nu på besked
om hur resterande 10 miljoner skall finansieras.
Investeringen på 20 miljoner i Mälarfarleden utgörs av
åtgärder som vidtas i Södertälje kanal omedelbart norr och
söder om den restaurerade bron. Dessutom ingår rensning
av farleden till Köping och Västerås så att fartyg med
djupgående 7 m kan passera. Genom dessa åtgärder ökar
Mälartonnaget med nästan 50 % från 7 000 ton till dryga 10
000 ton. Fartygens längd kan öka med 11 m till 135 m
samtidigt som bredden kan öka med 1 m till 19 m. Ansökan
om stöd till investeringen har inlämnats till AMS. AMS har
inte kunnat lämna klartecken till investeringen. Det är
viktigt att beslut tas om investering hösten 1993 och att
finansieringsfrågan löses snarast. Vidare är en satsning på
bättre förutsättning för hantering av järnvägsgodset i
området nödvändig. SJs Godshantering i Köping fungerar
bättre än någon annanstans i Sverige. Köping har blivit SJs
mall för hur godshanteringen skall skötas för övriga landet.
Godshanteringen i Köping sker på ett mycket professionellt
sätt trots knappa resurser. Det är viktigt att ta vara på den
innovationsförmåga som kännetecknar SJ Gods i Köping.
Det går att till relativt små kostnader ge ytterligare
lönsamhet i godshanteringen vid SJ i Köping.
Banverket bör ges i uppdrag att bygga ett nytt spår från
Tibnor till kurvan bortom Volvos verkstäder så att växlingar
och rangering av hela tåg kan ske utan störningar på
förbipasserande person- eller godstrafik. Vidare bör
banverket satsa på nya elektrifierade spår för rangering i
anslutning till Köpings hamn. Det skulle innebära nya
möjligheter till en enklare hantering av järnvägs- och
sjötransporterat gods i Köping och det skulle betyda att
mycket mer gods skulle välja sjövägen. Vid planeringen för
utbyggnad av spåren i Köping bör detta ske med hänsyn till
behov av framtida expansion av godshanteringen i Köping.
Ett nytt hamnmagasin med möjlighet för järnvägstrafiken
att direkthantera gods i är en möjlig framtida satsning. I ett
sådant hamnmagasin skulle kunderna kunna hyra in sig och
hamnen och f n SJ gods skulle kunna stå för såväl lagring
som ut- och inleveranser åt företagen.
Hamnarna och SJ godstrafik i Köping/Västerås i ett
särskilt bolag med spritt ägande
Regeringen har genom att mer strikt dela upp SJ och
Banverket skapat förutsättningar för fri konkurrens om
användandet av spåren. Det ger utrymme för nya idéer som
kan komma en region som Västra Mälardalen till nytta. Ett
idé är att hamnarna i de båda städerna och SJ gods slås
samman i ett godsbolag där ägandet delas upp mellan de
olika kommunerna i regionen, SJ, andra transportföretag,
övriga företag i regionen och privatpersoner.
Vägar
Medel (390 miljoner kronor) bör beslutas till E-18
mellan Köping och Arboga så att byggandet kan starta
under innevarande år och fortsättningen av vägen mot
Örebro snarast kommer till stånd. De små vägarna mot
Bergslagen måste rustas upp. Vägarna mot
Skinnskatteberg, Fagersta, Lindesberg, Frövi, Oppboga
och för övrigt hela Bergslagen mot motorvägen mellan
Örebro och Stockholm kräver en omfattande
standardhöjning. Beslut om detta brådskar med tanke på
vikten av bra infrastruktur för den för Sverige så viktiga
skogsindustrin.
Skogsnäringen är Sveriges viktigaste näring. Den bidrar
netto med ett plus på drygt 50 miljarder per år till
bytesbalansen. Därför är det viktigt att en planering för den
framtida infrastrukturen i regionen har som mål att
underlätta ytterligare investeringar inom skogsindustrin.
Det finns 27 sågverk i Sverige med en sågkapacitet som
överstiger 100.000 m3/år. Tre av dessa verk ligger i
direkt anslutning till Västra Mälardalen, Hedins sågar i
Skinnskatteberg och Karbenning och Mälarskogs såg i
Heby. Utöver dessa sågverk finns fler sågverk och andra
livskraftiga industrier som sysslar med produktion inom det
trätekniska området. Ett av landets modernaste
pappersbruk ligger i området, Frövifors planerar en
utbyggnad som om något år i det närmaste fördubblar
produktionen där.
Till infrastruktursatsningarna i regionen hör
fullföljandet av den sedan länge planerade ''Räta Linjen''.
Stålindustrin med SSAB i Borlänge och Avesta Järnverk
leverar stora delar av sin produktion via Köping, och
Västerås Tibnor i Köping är en viktig mellanstation för
SSABs leveranser.
Satsningar på ny och bättre infrastruktur måste givetvis
ske på områden och i regioner där de kommer att betyda
stora nationalekonomiska vinster. En rejäl satsning på
infrastrukturen i Västra Mälardalen måste ses som en bra
investering för hela Sverige. Finansiering kan ske genom
regeringens program för infrastrukturinvesteringar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om infrastrukturinvesteringar i
Västmanlands län.

Stockholm den 21 januari 1993

Carl Olov Persson (kds)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämning: 1993-01-26 Bordläggning: 1993-02-09 Hänvisning: 1993-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)