Infrastruktur

Motion 2003/04:T453 av Peter Danielsson m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de nationella och regionala vägarna och järnvägarna i Skåne tillförs en större andel av landets samlade infrastrukturmedel så att andelen står i rimligare proportion till behovet av infrastruktursatsningar, antalet invånare och antalet olyckor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att snarast behandla och tidigarelägga de infrastrukturinvesteringar som utgör felande länkar i väg- och järnvägsnätet i Skåne.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Region Skånes Regionala plan för transportinfrastruktur (RTI-planen) bör tillmätas större betydelse för fördelningen av de nationella infrastruktursatsningarna.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sjöfartens avgifter skall vara konkurrensneutrala jämfört med andra transportslag.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i samband med prövningen av Banverkets framtidsplan för 2004–2015 uppdra åt Banverket att i arbetet med genomförandet av denna genomföra en fördjupad systemstudie av Europakorridoren baserad på de nya resultaten i KTH:s studie.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en privatisering av Sturups flygplats bör utredas.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av gränsöverskridande samarbete avseende infrastruktur.

Goda kommunikationer är en förutsättning för tillväxt

Sverige är ett litet land som är beroende av världen runtomkring. Vår handel med andra länder ger oss ekonomisk tillväxt och är en grundförutsättning för vårt lands välstånd. För att såväl inrikes- som utrikeshandel skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt krävs goda kommunikationer.

Effektiva transporter samt en väl utbyggd och modern infrastruktur utgör grundläggande förutsättningar för tillväxt och utveckling. Ökad sysselsättning och bättre näringsklimat kräver ett tillgängligt och effektivt transportsystem. Förutom att infrastrukturen är avgörande för företagens möjligheter att växa är den också central för var människor kan bo, arbeta och studera samt för hur lätt det är att få vardagslivet att fungera. Möjligheten att transportera varor och att resa, inom landet och dess regioner samt till och från omvärlden, är avgörande för hur Sverige och Skåne skall kunna ta till vara de nya möjligheter som utkristalliseras kring södra Östersjön.

För att säkerställa att dessa möjligheter tillvaratas måste de nationella och regionala vägarna och järnvägarna i Skåne tillföras en större andel av landets samlade infrastrukturmedel, så att andelen står i rimligare proportion till behovet av infrastruktursatsningar, antal invånare och antal olyckor.

Kommunikationsknutpunkt Skåne

Skånes geografiska läge i södra Östersjön ger utomordentligt goda förutsättningar för utveckling och tillväxt. De fasta förbindelserna över Öresund och Stora Bält öppnar nya möjligheter för samverkan och effektiva transportlösningar till och från Europa. I framtiden kan fasta förbindelser över Fehmarn Bält samt Helsingborg–Helsingör ytterligare förstärka den utvecklingen.

Potentialen för ökad handel med länderna i Central- och Östeuropa är också stor, inte minst i samband med att många av dem blir medlemsländer i samband med den nära förestående utvidgningen av EU. Men avgörande för att Skåne, och i förlängningen även Sverige, skall kunna dra nytta av alla de utvecklingsmöjligheter som finns är att det finns ett väl fungerande transportsystem med hög kvalitet. I det perspektivet är förbindelserna med Europa betydelsefulla, men Skånes förbindelser med övriga Sverige är också viktiga.

Öka betydelsen av RTI-planen

På många håll är infrastrukturen eftersatt i Skåne. Dessutom används Skåne som transitlandskap för transporter till och från Sverige, vilket gör att vägarna slits extra mycket. Behovet av omfattande förstärkning av infrastrukturen i Skåne kan därför inte nog understrykas. Det är angeläget att verka för lösningar som gör transporter till sjöss, på vägar och järnvägar både säkra och snabba.

Det behövs ett samlat grepp kring infrastrukturutbyggnaderna i Skåne. Inte minst ur miljösynpunkt är ett helhetsgrepp väsentligt så att åtgärder till miljöns fromma också vägs in från början. Infrastrukturplaneringen skall ske i samspel mellan olika aktörer och göras mot bakgrund av bra beslutsunderlag som är allsidiga och håller hög kvalitet. I det sammanhanget är Region Skånes arbete med den regionala planen för transportinfrastruktur (RTI-planen) central. Det är vår uppfattning att betydelsen av de prioriteringar som görs på regional nivå inom ramen för RTI-planen bör öka i samband med fördelningen av de nationella infrastruktursatsningarna.

Skånes hamnar är viktiga för Sverige

Skånes närhet till de stora marknaderna i Europa medför att stora delar av den svenska exporten och importen går via skånska hamnar. EU:s utvidgning österut talar för fortsatt växande handelsutbyte, större godstransportvolymer och därmed fler färjeleder österut. Därför blir det allt viktigare att se till att infrastrukturen till och från hamnarna fungerar väl. Ledorden skall vara snabbhet, säkerhet och effektivitet.

Utrikeshandeln omfattar över 100 miljoner godston till ett värde av ungefär 787 miljarder kronor. Transportmässigt sett går ungefär 90 procent av godsmängden på fartyg och färjor. De skånska hamnarna har här stor betydelse, inte minst Trelleborg och Helsingborg som i dag är Sveriges i storlek andra och tredje hamn i godston räknat. Hamnarna i Malmö, Ystad, Simrishamn och Åhus utgör även de var och en för sig viktiga länkar för det sjöfraktade godset. Godsmängden har ökat, ökar och fortsätter enligt prognoserna att öka.

Utvecklingspotentialen för hamnarna i Skåne är stor. Betydande investeringar pågår och kommer under de närmaste åren att göras. I Trelleborg har under de senaste åren genomförts stora investeringar och en gemensam organisation har skapats för hamnarna i Malmö och Köpenhamn.

Genom Skåne transporteras en stor godsmängd via hamnarna och Öresundsbron varvid färje- och järnvägstransporter konkurrerar med varandra. I det sammanhanget är det viktigt att konkurrensneutralitet råder mellan olika transportsätt. I dag ges sjöfarten i Öresund och södra Östersjön, genom statliga avgifter, sämre konkurrensvillkor. Staten ger i dag järnvägstrafiken över Öresundsbron fördelar samtidigt som sjöfarten i denna del av Sverige missgynnas genom Sjöfartsverkets avgifter. Vi tycker inte att det är rimligt att staten, genom snedvriden avgiftspolitik, ger sjöfarten sämre konkurrensförutsättningar än andra transportslag, speciellt eftersom sjöfarten får anses vara minst miljöstörande med hänsyn till fraktad godsmängd.

Den skånska järnvägen är en nationell angelägenhet

Ungefär 70 procent av Sveriges exportgods och ungefär lika mycket av importgodset passerar Skåne. Järnvägens fortsatta utveckling och långsiktiga lösning för godsstråken genom Skåne är därför en nationell angelägenhet.

Vi anser att det är angeläget att påbörjade järnvägsprojekt såsom Västkustbanan med bland annat tunnel genom Hallandsås och Södra stambanan fullföljs snarast och att beslut om ett yttre godsspår tas. Citytunneln med den så kallade Lockarpsshunten skall också fullföljas. Vi vill emellertid understryka att Citytunneln inte löser alla problem med järnvägstransporterna i Skåne, allra minst för godstransporterna.

Ökad godstrafik från hamnen i Ystad samt ökad persontrafik medför att järnvägen mellan Ystad och Malmö behöver byggas ut. Även rangerbangården i Ystad behöver åtgärdas för att klara godstrafiken. En utredning bör snarast inledas så att beslut om utbyggnad kan fattas. Projektet med höghastighetsjärnvägen Europabanan med tillhörande tågtunnel mellan Helsingborg och Helsingör har dessvärre skrinlagts av Banverket. Beslutet har kritiserats av många som dömer ut de analysverktyg som Banverket har använt sig av. Resultatet av en studie från Kungliga Tekniska högskolan (KTH) avseende Europakorridoren talar för att en satsning på ett höghastighetsnät av europeisk standard är långsiktigt hållbar ur såväl ekonomisk som ekologisk synvinkel. Regeringen bör i samband med prövningen av Banverkets framtidsplan för 2004–2015 uppdra åt Banverket att i arbetet med genomförandet av denna genomföra en fördjupad systemstudie av Europakorridoren baserad på de nya resultaten i KTH:s studie, så att beslut i frågan kan fattas så fort som möjligt och med korrekt beslutsunderlag.

Stor potential för skånska flygplatser

Tågtrafiken över Öresundsbron har blivit en framgångshistoria, vilket bidrar till integrationen i regionen. Utvecklingen i regionen medför att flygtrafiken beräknas få en betydande expansion. Eftersom Kastrup ensamt har svårt att möta efterfrågan diskuterar Kastrups och Sturups flygplatser hur de via ett samarbete tillsammans skall kunna möta den förväntade ökningen av flygtrafiken. För att ett sådant samarbete skall bli fruktsamt måste förbindelserna mellan flygplatserna vara goda. Därför anser vi att det är angeläget att utreda och snarast fatta beslut angående hur Sturup och Kastrup kan länkas samman med järnväg. Vi är också positiva till att privata initiativ ges möjlighet att ytterligare bidra till Sturups utveckling. Exempelvis bör möjligheterna till att privatisera Sturup utredas.

Regionens övriga flygplatser har också goda möjligheter att utvecklas. Exempelvis tilldelades Helsingborg–Ängelholm flygplats nyligen status som internationell gemenskapsflygplats, vilket skapar expansionsmöjligheter för såväl reguljärtrafik som charter. Helsingborg/Ängelholm flygplats är mycket betydelsefull för företag och människor i Nordvästskåne. På samma sätt är Kristianstad Airport betydelsefull för nordöstra Skåne.

Felande länkar avseende det skånska vägnätet

Skåne är genom sitt geografiska läge ett viktigt transitområde för övriga Sverige. I dagsläget är dessvärre det skånska vägnätet i stort behov av upprustning och nya projekt måste komma till stånd. Utbyggnaden av de felande länkar i vägnätet som skall länka samman övriga delar av Sverige med kontinenten måste snarast behandlas och tidigareläggas. Dessvärre kan vi konstatera att regeringens infrastrukturpolitik tydligt har påverkats av Miljöpartiets och Vänsterpartiets utvecklings- och tillväxtfientliga inställning, vilket bland annat har inneburit att en rad viktiga projekt senarelagts.

I det sammanhanget är de nationella vägarna E 4 Helsingborg–Stockholm, E 6 Trelleborg–Malmö–Helsingborg–Göteborg och vidare mot Oslo, E 22 Trelleborg–Malmö–Kristianstad och vidare mot Blekinge och Kalmar är betydelsefulla. Även E 65 mellan Ystad och Malmö är viktig. Dessa viktiga stråk måste i sin helhet ges motorvägsstandard, så att de svarar mot nuvarande och framtida transportbehov.

Regeringens saktfärdighet avseende resurstilldelning för vägsatsningar har inneburit att flera angelägna vägutbyggnader har fått senareläggas. Vi anser att alternativ finansiering, exempelvis PPP (Public and Private Partnership), som är en metod att finansiera nyinvesteringar i vägar under en period av
20–25 år, bör kunna genomföras vid vissa större och angelägna projekt. För vissa projekt kan även finansieringen genom vägavgifter komma ifråga. I infrastrukturpropositionen aviserar regeringen en möjlighet för Vägverket att under åren 2002–2004 ta upp lån och på det sättet starta sådana objekt. I det sammanhanget är det angeläget att uppgraderingen av del av E 4 vid Örkelljunga till motorväg snarast fullföljs och att del av E 22 vid Bromölla påbörjas. Det är också betydelsefullt att den del av E 6/E 22 Vellinge–Trelleborg som också finns med i den gällande nationella planen byggs ut. På denna E 6:ans sydligaste sträckning går en stor del av Sveriges export och import till och från Trelleborgs hamn. Vår uppfattning är att regeringen skall skynda på tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken så att också detta projekt kan förverkligas under perioden.

Gränsöverskridande samarbeten nödvändiga

En mycket stor del av transporterna genom Skåne är gränsöverskridande varför valet av transportsätt och transportvägar inte är begränsat enbart till ett land. För att transportsystemet skall fungera väl krävs, utifrån Skånes perspektiv, samarbete med flera andra länder kring södra Östersjön. Samarbete med Danmark krävs exempelvis avseende Kongevejen vid Helsingör som utgör en effektiv flaskhals för trafiken via Helsingborg–Helsingör. Samarbete med Tyskland är nödvändigt avseende vägsträckningen Sassnitz–Stralsund och A 20 sträckningen Lübeck i väster till Szczecin i öster. Även med de baltiska länderna bör samarbete inledas. Flera samarbeten har redan kommit igång, men de behöver intensifieras.

I Polen är E 65 en viktig transportled, inte bara som vägsträckning utan också som en viktig järnvägsled. All järnvägstrafik till Polen och totalt cirka 75 procent av all gods mellan Sverige och Polen går via Ystad till Swinoujśie och sedan via Szszecin ner i Europa. En stor del av dessa transporter går ner till Centraleuropa, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Bulgarien, Rumänien, Italien och de olika forna jugoslaviska länderna. Behovet av samarbete är alltså inte enbart begränsat till de Östersjönära länderna, utan går vidare ner i transportkorridorernas förlängning. En samarbetsorganisation mellan alla regioner längs E 65 från Köpenhamn ner till Trieste i Italien håller på att bildas. Det är bra! Samtal med Polen måste också föras om vägsträckningar mot Szczecin och Warszawa.

Från ord till handling

En väl utbyggd infrastruktur är en förutsättning för att Skåne och hela Sverige skall kunna växa och utvecklas. Regeringen måste ta sitt ansvar för Sveriges fortsatta utveckling och tillväxt på allvar. Det är dags att Göran Persson omsätter sina vackra ord i regeringsförklaringen om behovet av en väl utbyggd infrastruktur i handling och tillför mer resurser för infrastrukturutbyggnad i Skåne.

Stockholm den 5 oktober 2003
Peter Danielsson (m)
Margareta Pålsson (m)	Tobias Billström (m)
Cristina Husmark Pehrsson (m)	Carl-Axel Johansson (m)
Lars Lindblad (m)	Anne-Marie Pålsson (m)
Carl-Axel Roslund (m)