Idrottsämnet i gymnasieskolan

Motion 1990/91:Ub335 av Kjell Ericsson (c)

Det har under senare tid förts en diskussion om att göra
idrottsämnet frivilligt i gymnasieskolan. Jag är förvånad att
en sådan diskussion överhuvudtaget har uppstått. Detta
inte minst med tanke på de fakta som har presenterats om
de ungas hälsotillstånd.

Vår livsföring har förändrats genom att vi nu inte
behöver använda samma fysiska resurser som tidigare
generationer tvingades göra. Eftersom vår kropp är skapad
för fysisk aktivitet får vi inte naturligt den fysiska träning,
som är nödvändig i vår mekaniserade tillvaro. Ungdomar,
som inte idrottar, missar därför ofta möjligheten att bygga
upp sin kropp inför framtidens olika verksamheter på
arbetsmarknad och fritid.

Den senaste tidens arbetsundersökningar visar också att
det oftast är unga som drabbas av förslitningsskador i
arbetslivet. De skador som ökat är värk i nacke, axlar och
muskler samt utslitna ryggar, och många av dem som fått
sina skador klassade som arbetsskada har drabbats av just
förslitningsskador. Detta är ju anmärkningsvärt med tanke
på att många av de tunga arbetena torde ha minskat i
arbetslivet. Rimligen borde arbetsskadorna därför ha
minskat, men så är nu inte fallet.

Många av dessa förslitningsskador hade kanske kunnat
undvikas om vederbörande hade fått en utökad fysisk
träning. För att förbygga förslitningsskador och för att
stärka den framtida generationens hälsa är det väsentligt att
våra ungdomar lär sig att rätt sköta sin kropp. Därför bör
idrottsämnet även framdeles vara ett obligatoriskt ämne i
gymnasieskolan. Det vore i stället önskvärt med en
förstärkning av idrottsämnet.

Idrottsämnet ger även teoretiska kunskaper om
kroppens anatomi och fysiologi för att därmed öka
förståelsen för behovet av fysiska aktiviteter. Idrottsämnets
omfattning och utformning har därför en mycket stor
betydelse.

Enligt min mening är det synnerligen väsentligt att
idrottsämnet även framdeles skall vara obligatoriskt i
gymnasieskolan. I annat fall riskerar de som är i störst
behov av fysisk träning -- främst de som inte aktivt deltar i
annan idrottsutövning -- att bli de som väljer bort
idrottsämnet. Om dessa sedan går ut i tunga och monotona
jobb riskerar de att snart få arbetsskador med åtföljande
sjukskrivning som följd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om idrottsämnet i
gymnasieskolan.

Stockholm den 25 januari 1991

Kjell Ericsson (c)