Grundutbildningsanslagen vid musikhögskolan i Malmö

Motion 1990/91:Ub502 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)

av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)
Efter högskolereformen 1977 satsades på en uppbyggnad
av de högre musikutbildningarna i Sverige. De närmast
därpå följande åren kännetecknades av en ekonomisk
expansion i linje med den s.k. OMUS-reformen, i vilken
principer och mål för den högre musikutbildningen hade
dragits upp.
OMUS syftade till en genomgripande översyn och
reform av den högre musikutbildningen. Man drog upp
riktlinjerna för grundutbildning av musiker, kyrkomusiker,
musiker individuell studiegång, komposition o.s.v. liksom
olika kategorier av musiklärare: 1-ämnes och 2-ämnes
lärare i musik vid grundskola och gymnasium, instrumental-
och ensemblepedagoger s.k. IE-lärare, rytmikpedagoger,
improvisationspedagoger. Likaså skisserades ett system av
påbyggnadsutbildningar och uppbyggnad av en
motsvarighet till forskarutbildning.
Den planerade dimensioneringen och uppläggningen av
undervisningen av dessa olika studerandegrupper styrdes i
hög grad av arbetsmarknadsmässiga behov och av behovet
att stödja kulturen i samhället. Den planerade
undervisningen kännetecknades av en kombination av
bredd och specialisering. Detta innebar att många nya
ämnen introducerades, som var tänkta att integreras
samman till en helhet för den studerande. Även olika
former av afroamerikansk musik och folkmusik blev nu
etablerade vid musikhögskolorna.
Grundtankarna i OMUS-utredningen är alltjämt
styrande för stora delar av utbildningen vid
musikhögskolorna. De idéer som kunnat omsättas i
praktiken har lett till markanta standardhöjningar både hos
musikundervisningen i gymnasier, grundskolor och
kommunala musikskolor och hos musiker av olika
kategorier.
Genom högskolereformen 1977 förvandlades
musikhögskolan i Malmö från en fristående statlig högskola
till en enhet inom Lunds universitet. Nu utgör den
tillsammans med teaterhögskolan ett eget
förvaltningsområde inom Lunds universitet.
Vid musikhögskolan i Malmö finns de olika
utbildningslinjer för musiker och musiklärare som nämnts
ovan (2-ämneslärarutbildningen ersätts dock av den nya
grundskollärarutbildningen i musik och annat ämne). Vid
skolan finns även olika påbyggnadsutbildningar och varje år
ges ett antal fortbildningskurser och fristående kurser.
Sedan högskolereformen och OMUS-utredningen har
utbildningen vid musikhögskolan fått ett väsentligt större
omfång, flera inriktningar än tidigare. Kunskapsnivån hos
de studerande och de utexaminerade har ökat markant.
Även lärarkåren har vuxit både i omfång och kompetens.
Det är väl befogat att tala om en total förvandling och en
oerhört snabb utveckling.
Musikhögskolan har härigenom kommit att spela en allt
viktigare roll i kulturlivet i Malmö och i sydligaste Sverige.
Musikhögskolan ger en stor mängd konserter varje år och
arrangerar eller är delarrangör i flera temasatsningar, som
Nutida musikdagarna varje höst och folkmusikveckan 1990.
En stor del av musiklivet i Skåne utgår från
musikhögskolan -- direkt och indirekt, genom konserter
som ges av musiker som är knutna till musikhögskolan i
Malmö i egenskap av lärare eller studerande.
Musikhögskolan är även en viktig faktor när det gäller att
rekrytera och att behålla framstående musiker och
musikpedagoger i landsändan.
Det är mycket viktigt att se till musikhögskolans hela
bredd. Musiker-, kyrkomusiker- och
musiklärarutbildningarna är specialiseringar inom en
helhet. Ofta glöms musiklärarna bort när man diskuterar
kulturlivet. Det måste framhållas att de inte bara spelar roll
som lärare i grundskola, gymnasium eller kommunal
musikskola. Dessutom står de för en stor del av
musikverksamheten vid dessa skolor även utanför
lektionerna och är ofta verksamma som musiker i det
allmänna musiklivet. Eftersom musiklärarna inte bara finns
i storstäderna har de alltså en väsentlig roll i spridningen av
kultur i hela samhället.
Musikhögskolan bidrar bl.a. genom sin
gästlärarverksamhet till att internationella toppkrafter
gästar Malmö. En viktig faktor i Malmös internationella
anseende som kulturstad är Swedish Baroque Festival, som
med musikhögskolan som huvudansvarig nu ägt rum tre
gånger. Läget vid Öresund gör det naturligt att skapa ett
kontaktnät i norra Europa. Detta arbete, som är i full gång,
är en stor potential inte minst när det gäller att löpande hålla
sig informerad om rådande europeisk standard och om
utvecklingstendenser.
Från musikhögskolans sida är det stimulerande att vara
en del av den dynamiska utvecklingsprocess som musiklivet
i Malmö med omgivning nu befinner sig i inom olika
musikgenrer. Det faktum att så mycket av utvecklingen
inom vitt skilda områden som nutida musik och jazzmusik
bedrivs av personer som tillhör eller kommer från
musikhögskolan visar att musikhögskolan är en viktig kugge
i detta musikliv.
Den utveckling och nivåhöjning som musikhögskolan
har genomgått har skett genom centrala beslut och genom
målmedvetet arbete inom musikhögskolan. I synnerhet
under de senaste åren har detta arbete måst ske under allt
svårare ekonomiska förhållanden.
Sedan ungefär 1985 har det blivit alltmera märkbart att
anslagen för grundutbildningen vid musikhögskolan
kommit att urholkas alltmer. Denna tendens satte in i en tid
då musikhögskolan inte kommit mer än halvägs i den av
OMUS-utredningen ursprungligen tänkta utbyggnaden.
Dagens per capita-kostnad för de studerande motsvarar
inte tillnärmelsevis den som en gång fanns, d.v.s. kostnaden
har inte uppräknats i takt med omkostnaderna. Bl.a. är det
ökande lönekostnader som gjort undervisningen allt dyrare.
Detta innebär visserligen att lärarna har bättre löner nu än
för några år sedan, men ändå tillhör lärarna de lägst betalda
kategorierna inom universitetet. Musikhögskolan måste
vidare för att till sig knyta de mest kompetenta pedagogerna
konkurrera med andra arbetsgivare.
Dessa och andra kostnadsökningar i kombination med
stagnerande anslag har sammantaget fått mycket stora
effekter på undervisningsmängden. Jämfört med läsåret
1984/85 har den genomsnittlige studeranden vid
musikhögskolan i Malmö i dag 25 % mindre
undervisningstid i sin utbildning. Uttryckt i schemalagda
individuella undervisningsveckor motsvarar detta en
minskning per år från 30 till 24. Ett annat jämförelsetal är
att 25 % av undervisningstiden motsvarar 1 av
grundutbildningens 4 studieår.
Vid musikhögskolan i Malmö har maximala
ansträngningar gjorts att möta denna situation genom olika
rationaliseringsåtgärder och genom att söka öka lärarkårens
kompetens. Effektiviseringsåtgärder har gjort att
utbildningen trots allt kan genomföras och att vi ändå
fortfarande är mycket aktiva i musiklivets utveckling.
Det behöver dock knappast nämnas att våra möjligheter
att göra satsningar på fortsatt utveckling, nya projekt och
internationella relationer blir mycket begränsade. På sikt
kan detta komma att påverka musiklivet i regionen
negativt.
Om urholkningen är av accelererande natur, vilket tycks
vara fallet, kommer den på sikt att utgöra ett allvarligt hot
mot utbildningens kvalitet. En sådan händelseutveckling
går stick i stäv mot regeringens ambitioner att
grundutbildningen skall hålla god europeisk standard.
Sedan 1977 har musikutbildningen i Malmö utvecklats
oerhört snabbt. Musiklärarutbildningens olika varianter har
fått en nutidsförankring och bredd som troligen är unik i
världen. Musikerna står sig allt bättre i den internationella
konkurrensen och blir allt bättre på att kommunicera med
olika publikgrupper. Musikhögskolans roll i Malmös och
Sydsveriges musikliv har blivit alltmera framträdande och
dess betydelse för de internationella relationerna likaså.
Det är viktigt för musikhögskolan, dess personal och
studerande såväl som för Malmö och Sydsverige att
musikhögskolan har möjlighet att fortsätta spela denna roll
och utveckla den vidare. För att detta skall garanteras
behöver musikhögskolan i Malmö en uppräkning av
grundutbildningsmedlen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om grundutbildningsmedlen vid
musikhögskolan i Malmö.

Stockholm den 10 januari 1991

Kurt Ove Johansson (s)

Lars-Erik Lövdén (s)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1991-01-25 Bordläggning: 1991-02-05 Hänvisning: 1991-02-06

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)