Gränsälvskommissionens miljöåtgärder m.m.

Motion 1988/89:Jo713 av Per-Ola Eriksson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo713

av Per-Ola Eriksson (c)
Gränsälvskommissionens miljöåtgärder m.m.

Hushållning med naturresurser och en god miljö skapar goda framtidsmöjligheter,
medan miljöskadlig utveckling undergräver vår framtid.

En god miljö måste vara ett centralt mål för alla. Naturen skall utnyttjas
med försiktighet så att ekosystemets produktionsförmåga bibehålls. De
största hoten mot naturen är miljöförstöringen av mark, vatten och luft och
hoten mot den genetiska mångfalden.

Gränsälvskommissionen

Den finsk-svenska gränsälvskommissionen inrättades 1972 som en följd av
gränsälvsöverenskommelsen hösten 1971 mellan Sverige och Finland.

Kommissionen tillkom för att reglera problem med bl.a. vattenrättsliga
frågor, miljö- och fiskefrågor i gränsälvsområdet. I gränsälvskommissionens
stadga regleras vilka ärendetyper som den har att handlägga.

Enligt gränsälvsöverenskommelsen 2 kap 2 p utser regeringarna i Finland
och Sverige vardera tre ledamöter. En ledamot skall vara lagkunnig och
erfaren av domarvärv, en skall vara tekniskt sakkunnig och den tredje
personen skall vara väl förtrogen med gränsbygdens förhållanden och utses
på förslag av länsstyrelsen i Lapplands län respektive länsstyrelsen i
Norrbottens län.

Genom det unika mandat och den kompetens som kommissionen har är
den ett mycket viktigt organ i gränsområdet när det gäller miljöfrågor. Dess
roll i miljösammanhang kan dock ytterligare förstärkas.

Under det gångna året har kommissionens arbete blivit mycket uppmärksammat
som en följd av de utsläpp som gjorts vid det finska stålföretaget
Outokumpu Oy:s anläggningar i Torneå. Kommissionen har bl.a. aktivt
prövat bolagets planer att deponera anrikat metallavfall på en liten ö i
Haparanda - Torneå skärgård.

Kommissionen har, enligt min uppfattning, ett alltför snävt mandat och
ansvarsområde. Den har främst till uppgift att pröva utsläpp i vatten i
gränsområdet mellan Sverige och Finland. Den saknar dock formella mandat
och möjligheter att pröva utsläpp i luften från t.ex. industrier, energianläggningar
och trafik. Därför bör gränsälvskommissionens stadga förändras så att
verksamheter med olika miljöpåverkan får prövas, d.v.s. utsläpp i luft och
vatten. Detta bör ges regeringen till känna.

Miljöfarliga utsläpp från industrier och trafik får ofta konsekvenser för ett
större område än enbart närområdet. Luftföroreningarna sprids med luft

strömmarna över stora områden och påverkar miljön. Miljöfarliga utsläpp i
luften tillförs också mark och hav via nederbörden.

I gränsområdet mellan Sverige och Finland berörs havsmiljön i Bottenviken
av de utsläpp i luften som görs från andra industrier än enbart de som
ligger i omedelbar närhet till riksgränsen.

Det finns stor risk att området runt Bottenviken kan utvecklas till ett av de
hårdast drabbade områdena i Norden. Flera stora stål- och skogsindustrier
ligger i regionen. Dessutom påverkas området negativt av utsläppen från
industrier och energianläggningar som är belägna i andra delar av Nordkalotten.

Nordkalotten

Docent Timo Helle vid skogsforskningsinstitutet i Rovaniemi har kunnat
påvisa hur naturmiljön förändras som en följd av de utsläpp som kommer
från industrier på Kolahalvön.

Betingelserna att klara miljöpåfrestningar är sämre på Nordkalotten än i
övriga Norden och Europa. Den växande miljön än känsligare för påverkan
av luftföroreningar och andra utsläpp i naturen. Det är också påvisat att
miljöskador i områden med kallt eller arktiskt klimat är svårare att reparera
än i tropiska länder eller tropiska vatten. Växtkraften är svagare.

Omsorgen, mellan länderna på Nordkalotten, om miljön motiverar att
man går snabbare fram med miljökrav än vad som regleras av nationella
miljölagar och konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar.

Om myndigheterna i Norrbottens och Lapplands län finner det nödvändigt
att fastställa skärpta miljökrav bör detta vara möjligt. Nationell miljölagstiftning
i de båda länderna eller internationella miljökonventioner bör inte få
förhindra sådana regionala åtgärder. Gränsöverskridande miljöföroreningar
från industrier, energianläggningar och trafik bör inte få åsamka högre
störningsnivå och därmed sämre miljökvalitet för människorna i gränsbygderna
än vad som fastställts i regionala och lokala miljöbestämmelser.

1 detta sammanhang kan den finsk-svenska gränsälvskommissionen ges
ökade befogenheter inom miljöområdet genom att dess stadga förändras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ändring i lagen om gränsälvsöverenskommelsen
så att även utsläpp i luften kan prövas av gränsälvskommissionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om möjligheterna att fastställa skärpta miljökrav för
gränsöverskridande miljöföroreningar på Nordkalotten än vad som
regleras av nationell och internationell miljölagstiftning.

Stockholm den 16 januari 1989

Mot. 1988/89
Jo713

Per-Ola Eriksson (c)

3