Genuspedagogik i förskola och skola

Motion 2013/14:Ub499 av Kerstin Engle m.fl. (S)

av Kerstin Engle m.fl. (S)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en skola där genuspedagogik får ett större utrymme.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lärarna får utbildning i genuspedagogik så att invanda normsystem kan brytas på sikt.

Motivering

Jämställdhetens möjligheter börjar vid födseln. Familjelivet skapar den första rollfördelningen som bestämmer hur könsidentiteten kommer att förverkligas. Ett samhälle, som har jämställdheten som en av sina grundvärderingar, har som uppgift att hjälpa föräldrar att skapa en ram för familjelivet, som är baserat på likvärdiga livsvillkor för pojkar och flickor, och som långsiktigt ger barnen möjlighet att leva ett jämställt liv.

Frågor som berör våra uppfattningar om kvinnligt och manligt är ofta känsliga. En hel del missförstånd finns om vad genus är. Genusperspektiv är inte detsamma som att sätta fokus på kön eller att studera kön eller könsskillnader utan att sätta fokus på våra föreställningar om män/manligt och kvinnor/kvinnligt och på det sättet förstå samhället på ett nytt sätt.

Genusforskare förnekar inte biologiska skillnader mellan män och kvinnor utan undersöker föreställningar som finns och betydelsen som knyts till dessa skillnader. Vad och vem definierar våra normer? Genusmedveten pedagogik handlar också om vilka normer vi har om klasstillhörighet, etnicitet och funktionsnedsättning.

En vanlig uppfattning är att könsnormerna har spelat ut sin roll, att män och kvinnor idag behandlas och bemöts lika. Att så inte är fallet finns det många exempel på inom forskningen. Villkoren för män och kvinnor är inte lika, inte heller för pojkar och flickor.

Här spelar förskolan och skolan en mycket viktig roll och genusmedveten pedagogik i dessa verksamheter är ett viktigt instrument för att öka jämställdheten mellan könen, men också för att bryta invanda normsystem så tidigt som möjligt i livet.

Kommunerna, som är huvudmän, har ett viktigt uppdrag att skapa förutsättningar så att personalen får fortlöpande kompetensutveckling i frågor som rör genus. Exempelvis kan det handla om språkets betydelse och hur både flickor och pojkar redan i förskolan uppmuntras till ett rikt och icke könsstereotypt språk.

Jämställdhet och andra frågor som berör genus finns med i kursplanerna för skolan. Lärare måste ha kunskap för att kunna diskutera dessa frågor med sina elever och inte bara utgå från sina egna värderingar. Risken är stor att skolans jämställdhetsmål motverkas om sådant som rör kön fokuseras utan att de sätts in i ett större sammanhang.

Genusmedveten pedagogik i skolan är ett viktigt instrument för att öka jämställdheten mellan könen, men också för att bryta invanda normsystem så tidigt som möjligt i livet. Lärarna måste få ta del av den forskning som finns på området för att ha instrument att förmedla kunskapen och bryta normproblemet i tidig ålder.

Stockholm den 1 oktober 2013

Kerstin Engle (S)

Carina Adolfsson Elgestam (S)

Kerstin Haglö (S)

Carina Hägg (S)

Carina Ohlsson (S)

Eva-Lena Jansson (S)

Hillevi Larsson (S)

Kerstin Nilsson (S)

Lena Sommestad (S)

Marie Nordén (S)

Sara Karlsson (S)

Åsa Lindestam (S)

Monica Green (S)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 2013-10-04

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)