Fritidsodling

Motion 1998/99:MJ239 av Ola Rask och Claes-Göran Brandin (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
1998-10-28
Hänvisning
1998-11-03
Bordläggning
1998-11-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Stora ändliga resurser används till att transportera frukt och
grönsaker hundratals mil med ozonskiktsförstörande flyg
eller miljöstörande lastbilar. På många håll i världen bedrivs
dessutom odlingen på ett sätt som skadar både odlarna och
den lokala miljön. För en långsiktigt hållbar
samhällsutveckling är det önskvärt att i stället en större andel
av  trädgårdsprodukterna produceras lokalt och på ekologisk
grund. Alla växtslag kan inte odlas framgångsrikt i vårt land,
men för många trädgårdsprodukter gäller att de lika väl kan
produceras nära konsumenterna, utan konstgödsel och
bekämpningsmedel, av den svenska trädgårdsnäringen och i
fritidsodlingen. För att närproduktionen skall öka krävs
emellertid bl a relevant forskning, målinriktat
utvecklingsarbete och kvalificerad rådgivning.
Den kortaste vägen från odling till matbord har de egenhändigt odlade
grönsakerna, bären, frukterna och potatisen. En betydande andel av dessa
trädgårdsprodukter kommer från koloni- och hemträdgårdar. Där finns till
exempel ca 90 % av fruktträden i Sverige. Två hushåll av tre har
villaträdgård, kolonilott eller liknande odlingsmöjligheter. Genom att en så
stor andel av befolkningen odlar på sin fritid får det sammantaget stor effekt
att odlingen i flera avseenden är positiv från samhällssynpunkt. Den har
positiv inverkan på folkhälsan och trivseln - i form av sundare kost, frisk
luft, lagom motion, ett levande intresse och skönare vardagsmiljöer. Det är
väl känt att många äldre människor mår bra av att odla sin trädgård och att
även rehabilitering kan främjas av tillgång till natur och trädgård. Bland dem
som har kommit till vårt land från andra delar av världen finns också många
som sätter stort värde på odlingsmöjligheter. I skolan och i det lokala Agenda
21-arbetet kan trädgårdsodlingen bidra till att levandegöra miljöfrågorna och
kretsloppstänkandet.
De senaste årens starkt ökade intresse för trädgårdsodling bland allmän-
heten bör tas tillvara bättre i arbetet med att göra samhällsutvecklingen
ekologiskt hållbar. Avfallssortering och kompostering blir självklart
meningsfullt för den som odlar själv. Ekologiska samband är lättare att förstå
och tillämpa om man ser naturens kretslopp i sin egen trädgård. Alla har
emellertid inte tillgång till en trädgård. En stor andel av stadsbefolkningen
har inga ekonomiska möjligheter att köpa villa eller radhus. Därför måste det
vara ett samhällsintresse att det finns tillgång till odlingslotter och
koloniträdgårdar för alla som har trädgårdsodling som fritidssysselsättning. I
den dialog som förs mellan Regeringskansliet och kommunerna om de
kommunala investeringsprogrammen för en ekologiskt hållbar samhälls-
utveckling bör koloniträdgårdar uppmärksammas som ett självklart inslag i
dessa program. Ytterligare insatser behövs därtill för att koloniträdgårds-
verksamhetens värden skall uppmärksammas i den kommunala planeringen
även i övrigt.
Yrkesodlingen, grönytesektorn och den fritidsmässiga trädgårdsodlingen
drar gemensamt nytta av utvecklingsarbete som bedrivs vid Sveriges lant-
bruksuniversitet (SLU), bland annat på trädgårdsförsöksstationen i Ultuna.
Verksamheten vid elitplantstationen i Balsgård är ett annat exempel på att
hela park- och trädgårdssektorn kan ha gemensamma intressen på detta
område. Odlingsmetoder och växtmaterial som är lämpliga för ekologisk
fritidsodling skiljer sig emellertid ibland avsevärt från de krav som ställs i
yrkesodlingen. Det innebär att FoU-resultat som gynnar trädgårdsnäringen
inte alltid är tillämpliga i fritidsodlingen.
På senare år har svårigheter att finansiera försöksverksamhet inom
trädgårdsområdet resulterat i allvarliga begränsningar av detta viktiga led i
utvecklingsarbetet. Den ökade importen av växtmaterial, som inte alltid är
väl lämpat för odlingsbetingelserna i vårt land, har samtidigt ökat behovet av
sortprovning.
Av särskild betydelse för fritidsodlingens utveckling är att odlarna har
tillgång till vetenskapligt grundad information och rådgivning om småskalig
trädgårdsodling och ekologisk trädgårdsodling. Det är därför väsentligt att
SLU medverkar till att allmänheten får tillgång till FoU-resultat inom dessa
ämnesområden. Det bör ingå som en naturlig del av SLU:s information i
enlighet med den s k tredje uppgiften, d v s skyldigheten för universitet och
högskolor att sprida vetenskaplig information till allmänheten. I praktiken
sker detta bäst genom att SLU i första hand riktar sådan information till de
rådgivare och informatörer som förmedlar trädgårdsinformation till allmän-
heten. I detta sammanhang har den verksamhet som bedrivs av fritids-
odlingens organisationer stor betydelse. Inom grönytesektorn har Movium-
sekretariatet vid SLU delvis motsvarande funktion.
För den svenska trädgårdsnäringen gäller att den måste bedrivas så
rationellt som möjligt, med ändamålsenlig teknik och växtmaterial som är väl
anpassat till våra betingelser. Skogs- och jordbrukets forskningsråd, SJFR,
har år 1996 i sin rapport Trädgårdsnäringsforskning lämnat förslag till
förändringar och utvecklingsåtgärder på detta område. Åtgärderna kan öka
konkurrenskraften hos den svenska trädgårdsnäringen och därmed bl a
främja sysselsättningen.
Flera av åtgärderna är önskvärda också med hänsyn till vad som här har
anförts om värdet av att även den fritidsmässiga trädgårdsodlingen får goda
utvecklingsmöjligheter.
I flera EU-länder finansieras utvecklingsarbete, information och rådgiv-
ning på trädgårdsområdet med branschavgifter, som är obligatoriska för alla
företag i branschen. I Sverige har en liknande avgift föreslagits av utred-
ningen om livsmedelssektorns omställning och expansion (SOU 1997:167).
Det är angeläget att ett eventuellt avgiftssystem får en sådan utformning att
avgifterna kan finansiera verksamhet som kan tillgodogöras såväl yrkes-
odlingen och grönytesektorn som fritidsodlingen. Viktigt utvecklingsarbete
och rådgivning som inte naturligt kan finansieras med denna typ av avgifter
måste emellertid kunna bedrivas vidare med anslagsfinansiering.
I årets budgetproposition anvisas 11 miljoner kronor till trädgårdsforsk-
ning under anslaget G 3 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för kollek-
tiv forskning. Insatserna avser områdena hemträdgårdar och grönytemiljöer,
inklusive verksamheten inom Moviumsekretariatet vid SLU i Alnarp.
Med hänsyn till den stora betydelsen av att det finns väl fungerande
informationskanaler mellan forskning och praktik är det ett samhällsintresse
att en övervägande del av anslaget reserveras för den verksamhet som
bedrivs av fritidsodlingens organisationer och Moviumsekretariatet vid SLU.
Förutsättningar bör skapas för en fortsatt utveckling av informations- och
rådgivningsverksamheten inom trädgårdsområdet, med bl a fullt utnyttjande
av modern informationsteknik.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen och finansieringen av forskning, utvecklingsarbete och
rådgivning för fritidsodling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att uppmärksamma koloniträdgårdsverksamheten i den
kommunala planeringen.1

Stockholm den 22 oktober 1998
Ola Rask (s)

Claes-Göran Brandin (s)

















1 Yrkande 2 hänvisat till BoU.


Yrkanden (4)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen och finansieringen av forskning, utvecklingsarbete och rådgivning för fritidsodling
    Behandlas i
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen och finansieringen av forskning, utvecklingsarbete och rådgivning för fritidsodling
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppmärksamma koloniträdgårdsverksamheten i den kommunala planeringen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppmärksamma koloniträdgårdsverksamheten i den kommunala planeringen.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.