Främjande av den sociala ekonomin och folkrörelser

Motion 2004/05:N306 av Margareta Andersson och Kenneth Johansson (c)

av Margareta Andersson och Kenneth Johansson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om det kommunala självstyret som en viktig förutsättning för hur den sociala ekonomin utvecklas.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att kommuner och landsting i större utsträckning än i dag skall kunna dela upp upphandlingar i mindre delar för att underlätta för den sociala ekonomins aktörer att delta.1

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om goda förutsättningar för den sociala ekonomins deltagande i framtagande och förverkligande av tillväxtprogrammen och deras insatser inom strukturfonderna.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att inga förändringar får ske i de ideella föreningarnas mervärdesskatteplikt.2

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att skattereglerna för idrottsrörelsen bör omfatta alla allmännyttiga organisationer.3

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att officiell statistik inom områdena socialt kapital och social ekonomi snarast bör utvecklas.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en uppföljning av utredningen Social ekonomi - en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt och vad som hänt i Sverige efter den 7:e europeiska konferensen om social ekonomi som hölls i Gävle år 2001.

1 Yrkande 2 hänvisat till FiU.

2 Yrkande 4 hänvisat till SkU.

3 Yrkande 5 hänvisat till SfU.

Motivering

Samhällets utveckling är beroende av människors företagsamhet och skapande förmåga. Det gäller ekonomi och företagande, men också välfärd, social omsorg och människans kulturella behov.

Politiken måste utformas så att entreprenörskap och vilja att ta ansvar uppmuntras och premieras. Kreativa miljöer formas av en helhet, där människor trivs och får möjlighet att skapa, där föreningsliv och kultur är levande. Det sker bäst när människor själva får vara med och utforma miljön. Livskvalitet och självbestämmande, konkurrenskraft och tillväxt hänger därmed nära samman.

Det behövs en aktiv politik som ger ökat utrymme för människor att ta ansvar och visa engagemang för gemensamma angelägenheter.

Frivillig självorganisering har en stark tradition i det svenska samhället. Tidigare har den setts inom exempelvis konsument- och lantbrukskooperationen som startades utifrån medlemmarnas egenintresse eller vägföreningar, barnomsorg, mödravård, folkbibliotek, studieförbund och folkhögskolor som har sin grund i allmänintresset. Det var föreningar som startades i liten skala för att växa sig allt starkare och bidra till en ökad livskvalitet för dess medlemmar och det allmänna. I det moderna samhället går denna frivilliga självorganisering och företagande ofta under begreppet den sociala ekonomin, dvs. ett "nytt" namn på en gammal företeelse.

Genom medborgarnas eget engagemang och delaktighet i verksamheten förstärks den lokala demokratin, något som måste ses positivt. Den sociala ekonomin skapar bättre förutsättningar för människorna att själva ha makten över sina liv, stärka och förbättra välfärden och bidra till en än mer utvecklad medborgardemokrati. Den sociala ekonomin är således betydelsefull för såväl demokratiutvecklingen som för företagande och välfärdens utveckling. Medborgaren reduceras i den sociala ekonomin inte till klient eller kund utan ges möjlighet att bära sitt ansvar som medborgare med de skyldigheter och rättigheter som detta innebär. Framtidens välfärd kan, genom den sociala ekonomin, på detta sätt utvecklas utifrån ett underifrånperspektiv.

Det faktum att lokalt och regionalt förtroendevalda som försöker möta denna nya verklighet genom att tillmötesgåönskemål från medborgarna motarbetas av riksdag och regering riskerar att urholka förtroendet för den representativa demokratin. Genom att återkommande ställa sig över det kommunala självstyret har regeringen effektivt motarbetat den sociala ekonomins utvecklingsmöjligheter inom flera verksamhetsområden. Det kommunala självstyret är en viktig förutsättning för att den sociala ekonomin skall kunna utvecklas. Detta bör ges regeringen till känna.

Många aktörer inom den sociala ekonomin är förhållandevis små med begränsade resurser. Detta ställer ofta till problem i samband med att lokala upphandlingar genomförs. Den sociala ekonomin borde även kunna verka i mindre enheter, som komplement till hela verksamheter inom offentligt ägda skolor, sjukhus och vård- och omsorgsinstitutioner. Det faktum att lokala upphandlingar ofta är omfattande och berör hela verksamhetsområden leder till att den sociala ekonomins möjligheter att delta i dessa upphandlingar blir begränsade. Genom att möjliggöra för kommuner och landsting att i större utsträckning än idag kunna dela upp större upphandlingar i mindre delar kan förutsättningarna för den sociala ekonomins aktörer att delta förbättras. Detta bör ges regeringen till känna.

Tillväxtprogrammen och EU:s strukturfonder är viktiga för den regionala utvecklingen och att hela Sverige utvecklas. Den sociala ekonomin har varit betydelsefull och bör också i framtiden ges goda förutsättningar för att vara en aktör i såväl utformningen av och förverkligandet av tillväxtprogrammen och insatser inom strukturfondernas ram. Detta bör ges regeringen till känna.

Många ideella föreningar riskerar att få allvarligt försämrad ekonomi om dess verksamhet beläggs med mervärdesskatt som nyligen föreslogs av en statlig utredning. Förutom de ekonomiskt sett mycket negativa konsekvenser som skulle bli följden är det många föreningsföreträdare som kan beskriva den ökade administrationen. Fritidskassörer i allt från hembygdsföreningar till Röda Korskretsar och innebandyklubbar skall klara av att hålla reda på vad som är skattepliktigt, när omsättningsgränsen passerats och när redovisningen skall ske. Entusiasmen hos de många frivilliga kommer säkert att minska liksom lusten att skänka om en fjärdedel av omsättningen ska gå direkt in i statskassan. I praktiken blir det en moms på ideellt engagemang och arbete. Några förändringar avseende ideella föreningars mervärdesskatteplikt bör därför inte ske. Detta bör ges regeringen till känna.

Idrottsrörelsen har möjlighet att avlöna domare, hjälptränare och idrottsledare med upp till ett halvt basbelopp utan att betala arbetsgivaravgifter och avgifter/särskild löneskatt. Det är en viktig insats från statsmakternas sida för att visa på värdet man ser på dessa personers insatser för sina föreningar. Men gentemot andra allmännyttiga organisationer, som t.ex. studieförbund och kulturorganisationer, kan inte skillnaderna i skattelagstiftningen anses vara motiverade eller rättvisa. Reglerna för idrotten bör därför omfatta alla allmännyttiga organisationer. Detta bör ges regeringen till känna.

Forskningen och därmed t.ex. statistik kring den sociala ekonomin är eftersatt. ITPS redovisar i rapporten "Ett bättre beslutsunderlag för tillväxtpolitiken" att det finns behov av att en officiell statistik utvecklas inom områdena socialt kapital och social ekonomi. Det är mycket angeläget att relevant statistik finns som underlag för t.ex. forskningen. Utan relevant statistik är det också svårt att mer exakt beskriva den sociala ekonomins olika värden i samhället. Officiell statistik inom områdena socialt kapital och social ekonomi bör därför snarast utvecklas. Detta bör ges regeringen till känna.

I årets budgetproposition skriver regeringen att man inom kort ska låta en särskild utredare göra en översyn av den statliga folkrörelsepolitiken och de olika insatser som görs riktade mot föreningslivet och den sociala ekonomin. Det finns skäl för en sådan översyn men den bör dels syfta till att skapa förutsättningar för en nationell politik för social ekonomi och folkrörelser, dels ske i parlamentariska former. En nationell politik behövs för att skapa ett bättre samspel mellan statliga och t.ex. kommunala insatser. En parlamentariskt sammansatt utredning kan skapa bättre förutsättningar än andra former för en bred nationell samsyn mellan olika politiska partier om betydelsen av den sociala ekonomin och folkrörelserna. Några av utredningens uppgifter bör vara att följa upp de förslag som den interdepartementala arbetsgruppen presenterade 1999 i rapporten "Socialekonomi - en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt?" samt vad som hänt i Sverige efter den 7:e europeiska konferensen om social ekonomi som hölls 2001 i Gävle under det svenska EU-ordförandeskapet. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 1 oktober 2004

Margareta Andersson (c)

Kenneth Johansson (c)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 2004-10-05 Hänvisning: 2004-10-14 Bordläggning: 2004-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (7)