Förmånsrättslagen vid konkurs

Motion 2004/05:L339 av Christer Erlandsson (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förmånsrättslagen.

Motivering

Förmånsrättslagen bör följa med övrig lagstiftning samt sörja för att den enskilde vanlige arbetstagaren ska kunna få ut sina ekonomiska fordringar vid en konkurs.

Det är i grunden ej den enskilt anställde arbetaren som orsakar konkursen vid ett företag och bör därför hållas skadeslös vid en konkurs.

Förmånsrätten på lönen gäller endast för intjänad lön tidigare än tre månader före konkursansökan. Lagen utgår inte från när lönen skulle ha förfallit till betalning utan när den började tjänas in. Alltför ofta begär den anställde hjälp från sin fackliga organisation mycket sent för att få ut sin lönefodran. Följden blir att tiden från när fordran uppstår fram till tidpunkten för konkursansökan blir mycket kort och alltför oftast alldeles för kort. Förutsättningen för att förmånsrätten och lönegarantin ska aktualiseras är att arbetsgivaren först försätts i konkurs, även detta tar sin tid. Tidsfristen i förmånslagen bör helt tas bort eller åtminstone förlängas för vanliga löntagare.

Semesterlön och semesterersättning som är intjänad före konkursansökningen omfattas av förmånsrätt för vad som står inne för det löpande och det närmast föregående intjänandeåret. Men semesterlagen ger alla anställda rätten att spara semesterdagar upp till fem år förutom den just intjänade semestern. Därutöver kan man ha inarbetad tid som man ej kunnat ta ut och borde ha rätt att få ut i pengar.

I dag är maximibeloppet för lönegarantin fyra prisbasbelopp. En genomsnittlig metallarbetare som i dag arbetar vid en arbetsplats som går i konkurs och har sex månaders uppsägningstid enligt LAS 11 § kommer ej att med nuvarande regelverk kunna få ersättning för hela uppsägningstiden, än mindre få ut sina sparade semesterdagar och upparbetad tid i tidbank.

Det borde vara så att vanliga heltidsanställda normala inkomsttagare som många gånger ändå kan ha svårt att medverka till att klara familjens alla utgifter ska kunna få ut sin fordran vid en konkurs. Därför bör även antalet prisbasbelopp höjas så att maximibeloppet harmoniserar med vanliga metallarbetares lönefodran.

Stockholm den 1 oktober 2004

Christer Erlandsson (s)