Företagandets villkor

Motion 1997/98:N274 av Alf Svensson m.fl. (kd)

1 Inledning  

2 Några grundläggande principer  

3 Ny tid för näringslivet  

3.1 Globalisering  

3.2 Informationstekniken  

3.3 Nationell politik  

4 Tre strategiska områden  

5 Näringslivspolitik för nya företag  

5.1 De små företagen är viktiga för Sverige  

5.2 Det ska vara enkelt att starta och driva företag  

5.3 Minska byråkratin  

5.4 Förenkla regelverket  

5.5 F-skattsedel  

5.6 Långsiktigt risktagande – spridning av risker  

6 Företag måste ha god tillgång till kapital  

6.1 Ta bort dubbelbeskattningen  

6.2 Återgå till gamla regler för momsredovisning  

6.3 Stimulera privatpersoner att investera  

6.4 Sparande bör uppmuntras  

6.5 Kvittningsrätt  

7 Kvinnligt företagande  

8 Skattepolitik för miljö och tillväxt  

8.1 Beskattning av arbete  

8.2 Beskattning av kapital  

8.3 Aktiebolagsbeskattningen  

8.4 Minskad förmögenhetsskatt på aktier  

8.5 Beskattning av fåmansföretag  

9 Framtidens arbetsmarknad  

9.1 En arbetsrätt för 2000-talet  

9.2 Arbetstid utifrån människors och företags behov  

9.3 Arbetsorganisation med människan i centrum  

9.4 Ny modell för lönebildning  

10 En reformerad arbetsmarknadspolitik  

11 Framtidens jobb finns i tjänstesektorn  

11.1 Hushållssektorn  

11.2 Hemservice på tre sätt  

12 Att möta framtiden  

12.1 Forskning, utveckling och innovationer  

12.2 Utbildning och kompetensutveckling  

12.2.1 Utbildning för företagande  

12.2.2 Ständigt lärande  

12.3 Ökat samarbete mellan utbildning och näringsliv  

13 Reformera den offentliga sektorn  

14 Sprid ägandet  

15 IT och kommunikationer  

16 Andra politikområden  

16.1 Energipolitik  

16.2 Skattemoral och ekobrott  

16.3 Stabila regelverk  

17 Anslagen  

18 Hemställan  

1 Inledning

Långsiktigt måste ett land som vill åstadkomma ekonomisk utveckling, förstärkt välfärd och rika möjligheter till arbeten bedriva en näringspolitik som stimulerar enskilda initiativ och företagande. Politikens roll är i detta sammanhang att skapa en god jordmån för nya och växande företag.

Inriktningen av Kristdemokraternas ekonomiska politik vilar på kunskapen om att arbete och välfärd åt alla bara kan uppnås genom att ansvarstagande individer, familjer och företag tillsammans tillåts att utvecklas och växa med trygga och stabila regler. Det privata näringslivet har varit, är och kommer att vara ryggraden för Sveriges välfärd. De nya jobben skapas när enskilda människor finner det vara mödan värt att starta eller utveckla ett företag.

Sverige har utvecklats från att ha varit ett av Europas fattigaste jordbruksländer i början av 1800-talet till ett av världens rikaste länder runt 1970. Denna utveckling har byggt på förädling av råvaror och viktiga uppfinningar runt sekelskiftet i en miljö av stabila institutioner och ett företagarvänligt klimat. Under cirka 25 år från 1970 har förutsättningarna för företagande och ekonomisk utveckling gått kraftigt bakåt i Sverige. Vänstervågen som kulminerade 1968 förde med sig en era av lagstiftning och en dramatisk höjning av skatten på arbete. Detta har starkt hämmat Sveriges välfärdsutveckling. Från att ha legat på 3:e plats bland OECD-länderna 1970 har vi nu halkat ner till 17:e platsen 1995 vad gäller BNP per invånare.

Målet för Kristdemokraternas näringspolitik är att bygga en långsiktig och stabil grund för välfärden och sysselsättningen genom ökat företagande inom sociala och ekologiska ramar. Detta står också i samklang med Kristdemokraternas målsättning att uppmuntra ett ökat personligt ansvarstagande. Det är olyckligt – även när det gäller villkoren för företagande – att så många fortfarande uppfattar det som om staten har huvudansvaret för våra liv. Den höga skattenivå, inte minst på arbete, som krävs för att finansiera ett sådant offentligt åtagande försvagar dessutom tillväxtkraften i ekonomin och de nya jobben blir färre.

Problemet idag är att den socialdemokratiska regeringen saknar en vision om hur Sverige ska utvecklas med nya och växande företag. Därför saknar man naturligtvis också en strategi för hur en sådan utveckling ska kunna åstadkommas. Regeringen är fånge i sin egen negativa retorik från förra mandatperioden och valrörelsen. De reformer som fyrklöverregeringen då genomförde för att stärka arbete, sparande och företagande misstänkliggjordes och baktalades för att rivas upp tillsammans med Vänsterpartiet efter valet. Kristdemokraterna hävdar att det politiska systemets huvuduppgift är att skapa så goda och stabila förutsättningar som möjligt för individernas, familjernas och företagens utveckling.

Den som ska starta och driva ett företag måste ha en vision och en affärsidé. För att lyckas som företagare krävs något av en passion för att orka över alla de hinder och motgångar som möter. Inte många vill delta i spel där reglerna ständigt ändras under pågående match. Detta har de senaste decennierna hämmat utvecklingen i Sverige. Nedan följer en kristdemokratisk vision och strategi för hur Sverige ska återupprättas som välfärdssamhälle, byggt på ett växande personligt ansvarstagande där individer, familjer och företag tillsammans utvecklas och växer.

2 Några grundläggande principer

Social och ekologisk marknadsekonomi

Kristdemokraterna förespråkar en social och ekologisk marknadsekonomi. Idéerna utvecklades efter andra världskriget som en motvikt till kapitalismen/liberalismen och marxismen/socialismen. Den kristdemokratiska marknadsekonomin vill förena frihet och solidaritet. Grundläggande är frihet under ansvar. En god balans mellan den enskilde och samhället eftersträvas. Marknadsekonomin uppmuntrar till enskilda initiativ och ansvarstagande. Statens roll ska vara att sätta ramarna för en sund konkurrens, kontrollera tendenser till kartell- och monopolbildning, ta särskild hänsyn till mindre verksamheter, säkra social trygghet för alla samt se till att miljöhänsyn tas. Jordens resurser bör användas så att vi med gott samvete kan överlämna dem och en god miljö till kommande generationer. Regleringar, kontrollinstrument men också ekonomiska styrmedel måste användas för att stimulera den ekonomiska aktiviteten till en långsiktigt hållbar produktion och konsumtion. Sunda statsfinanser är en grundläggande förutsättning för en positiv ekonomisk utveckling.

Privat äganderätt och avtalsfrihet

Marknadsekonomins civilrättsliga grundval är frivilliga avtal mellan självständiga aktörer. Detta förutsätter en privat äganderätt. I jämförelser med andra västeuropeiska länder har Sverige ett sämre lagligt skydd för äganderätten, särskilt när det gäller ersättning vid expropriation.

Kristdemokraterna anser att den enskilda äganderätten måste erkännas som fundamental princip och ges grundlagsskydd. Den som till exempel tvingas avstå egendom genom expropriation bör ges full ersättning från staten. Kollektivt fondägande står i strid med den enskilda äganderätten. Försök att använda AP-fondernas kapital till uppköp av det svenska näringslivet måste avvisas.

Vid konkurser är utdelning till framför allt leverantörerna närmast försumbar. Detta bör rättas till genom att statens och bankernas förmånsrätt försvagas och att konkursförfarandet förenklas genom en övergripande översyn av hela den gällande konkurslagstiftningen.

Gemensamt etiskt handlingssätt

Man måste kunna lita på ingångna avtal. Ett inte oväsentligt problem idag är en allmän försvagning av det etiska medvetandet och rättsuppfattningen som även berör det ekonomiska livet. En sund marknadsekonomi förutsätter en gemensam etisk grund där dygder som personligt ansvarstagande och hederlighet betonas mer aktivt än vad som skett i vårt land under lång tid. Ekonomin är ett av de områden som mest påverkas av kulturella förhållanden. Man kan finna ett tydligt gemensamt drag för de områden där nyföretagande blomstrar: tillit. Det handlar om att vi förväntar oss ett visst beteende av våra medmänniskor. Där man samarbetar och litar på varandra, där frodas företagsamhet. Tillit är inte något som kan skapas genom direkta politiska beslut. Politiken måste ändock bidra till en process där samhällets inneboende tillit förstärks. Denna process måste dessutom förstärkas genom att familjerna och skolan får bättre förutsättningar att fungera och förmedla positiva normer.

Stärkt personligt ansvarstagande

Det personliga ansvarstagandet måste stärkas på bekostnad av kollektivism och centralstyrning. Denna princip är central i den kristdemokratiska ideologin. En brytning av den etiska förflackningen kan endast ske genom att vi alla tar ett ökat personligt ansvar. Resurser måste ges mer direkt till de enskilda individerna så att ansvarstagandet ges realistiska möjligheter att fungera.

Subsidiaritetsprincipen

I Sverige har under lång tid funnits en samhällsordning uppbyggd utifrån centralism och maktcentrering. När nu regleringstänkande och centralism framstår som ett praktiskt misslyckande behövs ett ideologiskt verktyg för maktfördelningen. Den kristdemokratiska subsidiaritetsprincipen är en god utgångspunkt för en ny syn på maktfördelning i all mänsklig organisation, även i relationen näringsliv–samhälle.

Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska tas och uppgifter utföras på lägsta möjliga effektiva nivå. Samtidigt ska det finnas en högre nivå som kan verka stödjande för den lägre nivån. Det handlar om rätt makt på rätt plats. Vill en högre nivå ta åt sig en uppgift från den lägre nivån måste den högre nivån bevisa att den lägre nivån är ur stånd att fullgöra sin uppgift på ett tillfredsställande sätt och att den högre nivån kan göra det bättre.

Statens roll i näringspolitiken

Statens roll i samhällsekonomin ska vara att sätta ramar och övervaka spelreglerna på marknaden, ansvara för samhällsplanering och infrastruktur samt att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. När staten agerar såväl domare som spelare på marknaden är risken stor att konkurrensen snedvrids och att investeringar inte görs på ett optimalt sätt i de företag som har de bästa förutsättningarna. Denna strävan efter tydlig ansvarsfördelning får stöd av de flesta nationalekonomer som bekräftar att en stabil makroekonomisk miljö är avgörande för att främja tillväxten. I lika stor utsträckning ger de belägg för att en allt för hög andel offentlig konsumtion vanligen är tillväxthämmande på grund av undanträngningseffekter och att det finns ett starkt negativt samband mellan stigande marginalskatter och tillväxt.

Stabila spelregler

Det är långsiktigt ytterst viktigt för det ekonomiska livet att de regler och förordningar staten inrättar är långsiktiga och därmed pålitliga. Avsaknad av linje och framförhållning i besluten skapar osäkerhet bland de ekonomiska aktörerna. Hur ska någon våga investera och anställa när de vanor och regler som gällde igår inte gäller i dag? En stor del av den svenska ekonomiska tillbakagången sedan 1970-talet kan säkerligen förklaras av den osäkerhet som många och snabba och ibland ogenomtänkta politiska reformer och regeländringar lett till.

Konkurrens och avreglering

Marknadsekonomin förutsätter en effektiv konkurrenspolitik som förhindrar marknadsdelning, prissamverkan och som utövar fusionskontroll. Konkurrenspolitiken kan dämpa prisstegringstakten. Den svenska konkurrenspolitiken bör harmoniseras med utvecklingen inom Europeiska unionen.

Politiska regleringar kan i vissa fall vara motiverade av t ex sociala eller miljömässiga skäl. Onödiga regleringar måste motverkas eftersom de leder till samhällsekonomisk ineffektivitet. I Sverige finns drygt 3 400 lagar och förordningar samt över 10 000 myndighetsregler. De områden där regleringar är speciellt vanligt förekommande är livsmedelssektorn, bostads- och byggmarknaden. Många indikationer finns på att en stor del av det potentiella nyföretagandet hindras av ett alltför omfattande regelverk. En ökad avreglering bör ske för att ge utrymme för konkurrens. Samtidigt bör konkurrenslagen skärpas och övervakningen bli effektivare. Monopol och oligopol, såväl privata som offentliga, ska alltid motverkas. Avreglering bör gå hand i hand med ökat personligt ansvar och ett etiskt riktigt handlande. Minskad yttre styrning och formella regler måste vägas upp av en personlig inre etisk kompass och övertygelse, inom ramar som uppmuntrar den enskilde till arbete, sparande och ansvarstagande.

Samtidigt som allt fler kommuner under senare år börjat upphandla tjänster från den privata sektorn har fler och fler gått ut och konkurrerat med privata företag på den öppna marknaden. Idag finns cirka 2 000 kommunala bolag. Många gånger är konkurrensen mellan dessa bolag och de privata osund. Drygt hälften av alla anmälningar till Konkurrensverket riktar sig mot kommuner, landsting och statliga organ. Idag är det svårt att komma åt den sneda konkurrensen. Konkurrenslagen har en paragraf som bland annat tar sikte på underprissättning, men för att denna ska kunna användas krävs att aktören har en dominerande ställning på marknaden och att syftet med prissättningen var att slå ut konkurrenter. Dagens kommunallag är inte heller tillräcklig för att precisera hur långt den kommunala kompetensen sträcker sig. Vi menar att reglerna på detta område måste skärpas och tydliggöras. Dessutom måste kommunernas kompetensområden klargöras.

Drivkrafter för företagande

Nya idéer uppkommer alltid i huvudet på en person. Idéer och visioner uppstår och växer hos enskilda människor i en kreativ miljö. Förverkligandet av idéerna kräver mer av samverkan i företag och olika nätverk.

Det land som inte förmår identifiera och uppmuntra drivkrafterna till företagande, innovationer och utveckling kommer aldrig att lyckas i sina målsättningar när det gäller ekonomisk utveckling och låg arbetslöshet. Vissa ideologier är bättre än andra som utgångspunkt för detta. Andra ideologier är därmed sämre. Klasskampsperspektivet ger inte sällan en snedvriden syn på företagandet och dess villkor. Partier med ett sådant grundkoncept söker oftast lösningar på växande arbetslöshet och fallande välfärd i den traditionella arbetsmarknadspolitiken. Kristdemokraterna däremot menar att den traditionella konjunkturorienterade sysselsättningspolitiken nu måste ge plats för djupverkande och långsiktiga insatser som främjar de verkliga förutsättningarna för företagande och tillväxt. Detta kan bara åstadkommas genom ett ökat personligt ansvarstagande, positiva och stabila regler och en kraftfull tillväxtpolitik som bygger på så kallade strukturella åtgärder bland annat för en modernare och mer flexibel arbetsrätt och en bättre lönebildning.

En helt avgörande faktor för att lyckas öka företagandet och få ner arbetslösheten är den attityd till företagande som det politiska etablissemanget utstrålar. Inte i ord, utan i handling. Regelverket måste ge stark motivation för att starta och driva företag.

Politikerna måste helt enkelt lära sig spelreglerna för företagsutveckling. När attityderna ändrats så att framgångsrika småföretagare uppmärksammas och behandlas på samma sätt som sportstjärnor och popstjärnor har vi kommit närmare målet.

Vilka är då drivkrafterna bakom företagande? – ”Vi vill skapa något, att driva ett företag ger en känsla av frihet. Vi ska ständigt växa, både som företag och individer, vi hoppas också få en hyfsad lön för mödan”, svarar en av delägarna till ett av Sveriges mest framgångsrika nya datanätverksföretag.

Olika människor har naturligtvis olika drivkrafter, men vissa saker är gemensamma. Man vill bli uppmärksammad, få uppskattning, göra något för sin familj, sina medarbetare, sin bygd. Alla vill naturligtvis också trygga sin ekonomi genom att få företaget lönsamt. Detta ger också den största tryggheten för medarbetarna, långivarna, leverantörerna och samhället som kan se fram mot de skatteinbetalningar som följer på löneinkomster och vinst.

För att kunna skapa de bästa förutsättningarna för företagen att växa och utvecklas måste de politiska partierna förstå och acceptera drivkrafterna hos dem som vågar ta språnget att starta eget, investera och nyanställa.

3 Ny tid för näringslivet

När framtidens näringsliv, åtgärder för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning diskuteras är det viktigt att beakta de dramatiska förändringar som gör att de gamla recepten inte längre fungerar.

Viktiga förändringar är bland annat globalisering, regionalisering, utvecklingen i Europa, höjd utbildningsnivå och informationstekniken. Dessa förändringar innebär nya förutsättningar för den nationella politiken. Den miljö av nationella monopol och regleringar mot utlandet som fanns för bara 15–20 år sedan gav vissa möjligheter att driva en nationell särpolitik. Detta är inte längre fallet. Sverige blir allt djupare integrerat i Europa och är en del av den internationella marknaden med mycket begränsat utrymme att driva en avvikande näringspolitik med detaljregleringar och selektiva åtgärder. Däremot är de politiska ramarna, som bland annat ska stimulera expansion och sysselsättning, fortsatt viktiga.

3.1 Globalisering

Världshandeln ökar nu 2,5 gånger så snabbt som världsproduktionen och i ett helt nytt konkurrensläge. Gamla nationellt skyddade branscher och sektorer utsätts för konkurrens. Det snabbväxande Asien är på frammarsch också internationellt. Ett vitaliserat USA försöker öka sina marknadsandelar i Europa. Det räcker inte för oss svenskar att kunna konkurrera i Västeuropa – nu är det världskonkurrens som gäller.

En miljard människor tar nu, under loppet av en enda generation, klivet från fattigdom till en sorts global medelklasstillvaro. Efter Japans uppstigande till världstoppen, kommer först de fem ”tigrarna” Hongkong, Singapore, Taiwan, Sydkorea, Malaysia. I nästa våg kommer bland annat Thailand och Kinas kustregioner. Därefter står Kinas inland, Indonesien och delar av Indien i tur. Ingen vet i dag hur länge den snabba tillväxten kan fortsätta, men Världsbanken har i en rapport dragit upp ett scenario, enligt vilket dagens i-länder under de kommande 25 åren minskar sin andel av världsekonomins totala produktion från två tredjedelar till en, medan u-länderna ökar sin andel från en till två tredjedelar. Under de kommande decennierna sker därmed en aldrig skådad överföring av ekonomisk – och sannolikt också politisk – makt bort från den ”gamla” i-världen i väst. Varför sker detta? Det rör sig om djupgående förändringar av världsekonomins funktionssätt.

3.2 Informationstekniken

Informationstekniken kommer att förändra praktiskt taget all mänsklig verksamhet – inte bara näringslivet utan våra privatliv, sjukvård, utbildning, nöjen och så vidare. Inom näringslivet handlar det inte bara om de så kallade ”IT-företagen”, utan alla företag är ”IT-företag” i den meningen att alla slags företag kommer att tappa konkurrenskraft och slås ut om de inte följer med i utvecklingen.

Ny teknik förändrar gamla strukturer. Tidigare leddes stora företag som pyramider, med tydlig orderstruktur. I dag fungerar de mer och mer som ”nätverk” av små och medelstora företag, vilka knyts samman med modern datateknik. Genom globala nät kan man kommunicera dygnet runt och samverka utan att behöva klumpas samman i otympliga storföretag.

Det bästa exemplet är kanske ABB, som fungerar som ett nätverk av 4 000 ”profit centers” i över 100 länder. De bildar tillsammans en jättelik matris, där produktionen flyttas till just den ruta där den för närvarande passar bäst. Sådana omflyttningar går numera allt lättare. Det finns därför inte längre något tydligt samband mellan kvalitet och kostnader. Tidigare måste företagen, förenklat uttryckt, välja mellan att producera med hög produktivitet och kvalitet men till höga kostnader å ena sidan eller att välja lågkostnadslokalisering – men då acceptera lägre kvalitet. Nu, däremot, blir det allt vanligare och lättare att kunna producera billigt men ändå med hög kvalitet. Allt fler regioner med låga kostnader öppnas för modern produktion, samtidigt som det blir allt lättare att flytta modern teknik dit.

3.3 Nationell politik

Uppgiften för den nationella politiken kan beskrivas som att i den öppna och avreglerade regionen Sverige – eller i delar av densamma – skapa tillräcklig attraktionskraft så att internationellt (och svenskt) kapital, kompetens och teknik lockas hit. Det förutsätter i allmänna ordalag en miljö för företagande som är så bra att fler företag väljer att etablera sig här. Fattiga länder som börjar sin industrialisering får vanligen sin attraktionskraft genom låga lönekostnader. Därefter klättrar de uppåt och adderar annan kompetens, alltmedan kostnaderna stiger. Sverige har höga kostnader, en liten hemmamarknad och vi ligger avsides. Det betyder att vi för att skapa god attraktionskraft måste kompensera för dessa nackdelar genom att vara desto bättre på andra områden. Det handlar till exempel om god infrastruktur, skatteregler som gynnar arbete, sparande och företagande, tillgång till god kompetens, tillgång till speciella kulturer, sunda offentliga finanser och frihandel.

De snabbväxande regionerna i världen kännetecknas just av att de har lyckats skapa sådan attraktionskraft och attraherat ny produktion i stor skala. Recepten har skilt sig åt i vissa avseenden, men gemensamt för dem alla är satsningen på exportdriven tillväxt, avreglerade marknader, aktiva åtgärder för att locka internationellt kapital, liten offentlig sektor i förhållande till den privata, högt sparande och goda utbildningssystem.

Sverige har uppenbarligen under det senaste kvartsseklet bedrivit en felaktig och misslyckad politik. Landet har under en lång rad av år haft en alltför svag tillväxtkraft. Från att 1970 ha varit det tredje rikaste landet bland OECD-länderna ligger nu Sverige på plats 17 och har passerats av en rad länder som betraktats som betydligt fattigare än Sverige. Den svenska modellen som för 25 år sedan med rätta beundrades över hela världen har undan för undan underminerat sig själv.

Den internationella integrationen, utmaningen från nya konkurrenter och de kvardröjande svenska skuldproblemen kommer tillsammans att kräva en fortsatt anpassning av den svenska ekonomin till den internationella konkurrensens krav. Sverige har ett kvartsekels försummelser att ta igen, samtidigt som ribban från omvärlden hela tiden höjs. Oförmåga att inse och erkänna detta kommer bara att fördjupa förvirringen, då klyftan mellan den nödvändiga marknadsanpassade ekonomiska politiken å ena sidan och traditionell vänsterretorik å den andra kommer att bli allt mer oöverstiglig.

4 Tre strategiska områden

Vår uppfattning är att det är framför allt tre områden som i framtiden kommer att vara särskilt expansionsstarka. Det gäller framväxten av informationssamhället (IT), miljö- och energisektorn samt tjänstesektorn. I tjänstesektorn tror vi särskilt hushållens efterfrågan kan leda till nya expansiva företag.

Den revolution som pågår på IT-området kommer att innebära en mängd nya arbetstillfällen, inte minst vad gäller utbildningen och arbetet med att få en folklig förankring av IT. Med IT ges mer likartade förutsättningar för olika regioner genom att fysiska avstånd får mindre betydelse. Det ger möjligheter till ökad växtkraft och stärkt nyföretagande i geografiskt avlägsna regioner.

Inom miljö- och energiområdet kommer arbetstillfällena att öka högst avsevärt när vi ställer om samhället utifrån ett resursbevarande och ekologiskt synsätt. Omställningen av energisystemet till förmån för energieffektivisering och utveckling av förnybar energiproduktion är ett område som kommer att spela en stor roll i förnyelsearbetet de kommande 10–20 åren. Miljökvalitetssäkring inom den samlande produktionsapparaten är ett annat område.

Vartannat nystartat företag är ett tjänsteföretag. Uppdragsverksamhet bedöms vara den stora tillväxtsektorn fram till år 2015. En slumrande bransch med stor potential är hushållssektorn. Varje vuxen lägger i genomsnitt ner cirka 26 timmar i veckan på hushållsgöromål. Totalt innebär detta 3,7 miljoner heltidsarbeten. Höga skattekilar gör att den legala marknaden för tjänster riktade till hushåll är näst intill obefintlig, medan en omfattande svart sektor breder ut sig. Stimulanser för att påskynda utvecklingen av antalet tjänsteföretag skulle få påtagliga effekter på antalet nya jobb. Skatten på arbete måste minska. Också ur resurshushållningssynpunkt är ett ökat utrymme för tjänstesektorn, till exempel när det gäller reparationer och underhåll, angeläget.

De mindre företagen kommer att bli allt viktigare för Sverige. Jämfört med 1950 finns idag färre jobb i den privata sektorn. Hela sysselsättningsökningen sedan andra världskriget har skett i den offentliga sektorn. Idag finns dock totalt sett inget utrymme för fler jobb i den offentliga sektorn. Det är istället i det privata näringslivet nya jobb måste skapas. Och då främst i de små företagen.

Även de traditionella näringarna, skogen och stålet, liksom industrin kommer att vara betydelsefulla. Den förnyade näringspolitiken måste dock ta sin främsta utgångspunkt i de nya näringarna och de små företagen.

5 Näringslivspolitik för nya företag

5.1 De små företagen är viktiga för Sverige

Det är viktigt att Sverige får ett mer småföretagsvänligt klimat än hittills, inte minst för att en så stor del av vår befolkning har sin huvudsakliga inkomst från små och medelstora företag. Det är också dessa mindre företag som har störst möjlighet att expandera genom nyanställningar. Större företag ökar främst sin produktivitet genom ökad automatisering.

Det är avgörande för vår framtid att små företag kan utvecklas och bli den breda bas av decentraliserade företag som krävs för att vår exportindustri ska kunna fungera i en ökad konkurrens och att det ska gå att leva och försörja sig i hela vårt land.

De stora börsbolagen visar en stark tendens att förlägga mer och mer av sin verksamhet till utlandet, medan de små och medelstora företagen i större utsträckning stannar kvar i Sverige med sin verksamhet.

5.2 Det ska vara enkelt att starta och driva företag

Företagande handlar om att kreativitet måste frigöras, om att människor ska våga förverkliga sina idéer, våga språnget att starta eget, utvidga, ta risker och nyanställa. Om detta ska ske måste attityderna till företagande och företagare förbättras.

Samhället måste aktivt verka för att skapa positiva attityder och ge kunskap om företagande. Politiker, skolor, företagare, organisationer och enskilda har ett ansvar för detta. I regeringen borde ingå en särskild småföretagarminister för att tydliggöra vikten av ett ökat och väl fungerande småföretagande.

5.3 Minska byråkratin

Små företag har inte samma möjligheter som stora företag att avsätta personella resurser för administration och byråkrati. Den mångfald av myndigheter och institutioner som handhar olika frågor som berör företagen skapar ofta en känsla av ”byråkratiskt krångel” hos småföretagaren. Detta avskräcker många från att våga sig på företagande.

Arbetet med att inventera och kartlägga vad som upplevs som byråkratiskt krångel och finna former för att minska detta bör fortsätta och intensifieras. De myndigheter, institutioner och organisationer som på olika sätt handhar företagarfrågor bör ses över. Det är angeläget att hitta former för att samordna de olika verksamheterna på ett sätt som dels förenklar för företagen, dels kan innebära rationaliseringar och effektiviseringar av olika former av stöd. Målsättningen borde vara att endast ha en instans att vända sig till när en person vill starta ett företag, så kallade one-stop-shop, enligt exempelvis den modell som finns i Frankrike. En särskild instans för fortlöpande avreglering och förenkling bör tillskapas. Dit ska man också kunna vända sig med synpunkter omkring regelverk och förordningar.

5.4 Förenkla regelverket

Regelverket måste förenklas för den enskilde företagaren. Den avregleringsdelegation som tillsattes under den förra mandatperioden bör slutföra sitt arbete. Varje departement bör vid lagstiftningsärenden undersöka vilken effekt lagen kommer att ha för företagandet. Många av de lagar, förordningar, avtal och andra regler som styr näringslivet och arbetsmarknaden är anpassade till de stora och multinationella företagen. Den skillnad som finns mellan stora och små företag avseende exempelvis organisation och flexibilitet måste avspeglas även i regelverken.

Enligt The UNICE (den europeiska industri- och arbetsgivarorgansationen) Regulatory Report är regleringar ett stort hinder för svenska företags möjlighet att förbättra sin konkurrenskraft. De områden som anses ha mest negativ effekt är skattelagstiftningen och andra administrativa regleringar, arbetsrättslagstiftningen och miljölagstiftningen. För att förbättra miljölagstiftningen efterfrågar företagen bättre europeisk harmonisering och bättre kvalité. Vi kristdemokrater anser att en stark miljölagstiftning är nödvändig. För arbetsmarknaden önskar företagen mindre lagstiftning. För skatter och administration önskar man mindre lagstiftning med bättre europeisk harmonisering. Lagstiftning kring tekniska standarder och skydd för patent anses tvärtom ha en positiv inverkan.

5.5 F-skattsedel

För att starta ett företag är det närmast ett villkor att man har en s.k. F-skattsedel. F-skattsedeln visar att man verkligen driver ett företag och att man själv är ansvarig för skatter och avgifter.

När man startar ett företag gör man en ansökan om F-skattsedel hos skattemyndigheten, som gör en prövning. Skattemyndigheten undersöker om man verkligen avser att driva näringsverksamhet. Man tvingas då visa att man redan har flera uppdragsgivare och att man har gjort investeringar i det nya företaget. Det finns många exempel på företagare som fått nej på tvivelaktiga grunder. Det kan inte anses rimligt att kräva att man ska ha flera uppdragsgivare. Vissa företag kan fungera väl på alla sätt trots att man bara har en enda kund. Kravet på investeringar kan också på goda grunder ifrågasättas. Det finns många exempel på företag som väl kan bedrivas utan omfattande eller ens några materiella investeringar.

Från kristdemokratiskt håll anser vi att principen ska vara den att F-skattsedel ska utfärdas om inte den sökande har näringsförbud. Det ska också åligga skattemyndigheten att omedelbart dra in F-skattsedeln om det upptäcks att den skattskyldige missbrukar den.

5.6 Långsiktigt risktagande – spridning av risker

Det privata direkta ägandet bör stimuleras och gynnas, framför institutionellt eller statligt ägande. Statlig kapitalförsörjning till företag via ALMI eller Industrifonden finns som en ytterligare kapitalkälla. Lokala börser kan vara ett sätt att sprida och öka det privata ägandet. Transaktionskostnaderna mellan lokala investerare och lokala företag kan därmed minska.

För att öka företagens möjlighet till kapital och sprida riskerna för detta skulle man kunna inrätta ett lånegarantisystem enligt amerikansk modell. Målet för garantin borde vara företag i expansions- eller förnyelseskeden, som inte kan erhålla lån på rimliga villkor. Syftet är att underlätta för småföretag att få lån i bank genom att ett kreditförsäkringsbolag ställer garanti för lånet. Lägre ränta och längre löptider på lånen ger bättre förutsättningar för expansion och räcker till att finansiera garantiavgiften till staten. Staten borde initialt tillskjuta kapital i kreditförsäkringsbolaget. En garantipremie skulle betalas som avgift för garantin. Garantin skulle förmedlas via bankerna. I USA beräknas kreditförlusterna endast till 2,5 procent per år.

En spridning av ägandet i det svenska näringslivet ger ett nära deltagande i den privata sektorns och företagens utveckling. Vid utförsäljning av statligt ägda företag bör allmänheten och de anställda i företagen vara en viktig målgrupp. Kopplingen måste bli mera tydlig mellan att det som är bra för företagen också är bra för Sveriges framtid.

Det privata sparandet i aktier bör gynnas så att ägandet blir attraktivt och långsiktigt.

6 Företag måste ha god tillgång till kapital

För att möta ett ökat nyföretagande måste tillgången på riskkapital öka. Speciellt måste de onoterade, mindre och nya företagens finansieringsbehov säkras.

Soliditeten, andelen eget kapital, i små företag är fortfarande sju till tio procent lägre än i stora företag. Bland företag med mellan 5 och 19 anställda har nästan hälften av företagen en soliditet under 20 procent. För företag med fler än 200 anställda är motsvarande tal drygt 30 procent. Verksamhet i små företag bedöms generellt som mer riskfyllda. Särskilt kunskapsintensiv verksamhet präglas av högt risktagande. Dessa företag äger inte sitt viktigaste kapital, kunskapen hos sina anställda och har stor andel immateriella tillgångar. Ju större risk en verksamhet innebär desto högre måste soliditeten i företaget vara för att expansion och tillväxt ska ske. Den låga soliditeten i de små företagen måste, för att nyinvesteringar ska ske, kompenseras genom ett ökat externt kapital: lån eller riskkapital.

Bristen på kapital i små företag beror till stor del på att de och deras ägare varit och är skattemässigt missgynnade jämfört med ägarna till stora företag. På grund av den lägre soliditeten har man haft svårt att få banklån. Därutöver har de små företagen haft brist på ägarkapital, bland annat beroende på en dålig marknad för placeringar i små och onoterade företag samt att det för privatpersoner ofta tett sig mer lönsamt och riskfritt att investera sina pengar i bank eller obligationer. Den så kallade dubbelbeskattningen har också fått negativa konsekvenser för företagens riskkapitalförsörjning.

6.1 Ta bort dubbelbeskattningen

Risksparande ska inte beskattas hårdare än det helt riskfria banksparandet och sparande i obligationer. Avkastningen på det riskbärande egna kapitalet i aktiebolag beskattas med 51 procent medan avkastningen på riskfritt sparande beskattas med 30 procent. En allvarlig effekt av dubbelbeskattningen är att vinster i företagen inte delas ut till de enskilda aktieägarna så att vinster kan strömma över till nya företag där de skulle kunna skapa investeringar och nya jobb. Därmed försvåras det annars naturliga flödet från stagnerande företag och branscher till mer framtidsinriktade.

6.2 Återgå till gamla regler för momsredovisning

Principen för företagens momsredovisningar måste vara att kunderna hunnit betala in momsen till leverantören innan den sänds in till staten. Den försämring som de nya tidpunkterna för momsredovisning innebär måste bort. Reglerna innebär svåra likviditetsproblem för många företag. Företagen har i praktiken förvandlats till kreditinstitut för staten genom att de ofta hamnar i en situation där de måste göra momsinbetalningar på intäkter som de ännu inte erhållit. Detta är en klart tillväxthämmande och oetisk åtgärd.

6.3 Stimulera privatpersoner att investera

En väl fungerande marknadsekonomi med god finansiering av småföretag behöver en stor andel privata finansiärer. Dessa är vanligtvis mer riskvilliga än andra finansiärer och är därför särskilt viktiga under tider med behov av strukturell förnyelse. Privata finansiärer är ofta mer beredda att ta risker vid företagsetableringar, vilka innebär stora investeringsrisker. Goda villkor för privat riskfinansiering i småföretag är av dessa skäl viktiga.

Personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag ska ha möjlighet till skattereduktion (riskkapitalavdrag). Avdrag ska få göras mot inkomst av kapital likaväl som mot inkomst av tjänst. Reduktionen ska även gälla köp av aktier i egna och närståendes fåmansföretag. Avdragsrätten ska gälla investeringar upp till en nivå av 300 000 kronor. Skattereduktion ska medges även för indirekta riskkapitalinvesteringar via ett företag eller en fond som gör de direkta investeringarna. Denna form möjliggör bättre riskspridning för enskilda investerare. Riskkapitalavdraget ska vara permanent. Avdragsrätten ska ses som en kompensation för den större risk det innebär att köpa aktier i små, onoterade företag.

6.4 Sparande bör uppmuntras

Sparande framställs ibland som ett betydande problem och en av orsakerna till djupet i den ekonomiska krisen och den höga arbetslösheten. Detta är ett i grunden felaktigt synsätt. Den försiktighet som hushållen idag uppvisar är ett rationellt beteende mot bakgrund av den osäkerhet som råder på arbetsmarknaden och beträffande den ekonomiska politiken. Problemen står snarast att finna i konsumtionsexplosionen under 80-talet då skattesystemet gynnade konsumtion med lånade medel och sparande blev direkt oklokt.

Kristdemokraternas syn på sparande kan härledas bland annat ur den kristdemokratiska förvaltarskapstanken. Sparande innebär i vidare mening ett avstående från konsumtion.

Detta ger i sin tur utrymme för investeringar som kan öka produktiviteten.

Att spara i Sverige missgynnas med gällande skatteregler. Detta hindrar att privat kapital byggs upp. Den nuvarande regeringen har genom olika förslag ytterligare skärpt beskattningen på olika former av sparande.

Vi menar att sparande behövs och ska premieras. Det enskilda sparandet är viktigt både ur individens eget, liksom för statens och kommunernas perspektiv. Det enskilda sparandet är av vikt även för svenskt näringsliv. Ett högt sparande är angeläget för att säkerställa tillgången till kapital för att motsvara de investeringar som är nödvändiga för att klara förnyelsekraven i näringslivet och för att i ett längre perspektiv klara sysselsättning och välfärd.

6.5 Kvittningsrätt

Möjligheten att kvitta underskott i aktiv näringsverksamhet mot inkomst av tjänst under ett företags fem första år är en viktig faktor för ett ökat nyföretagande. Det är angeläget att det finns möjlighet att utifrån en idé kunna starta ett eget företag i liten skala vid sidan av ordinarie tjänst. Kvittningsrätten är av särskild betydelse för kvinnliga företagare som ofta startar sina företag på just detta sätt.

7 Kvinnligt företagande

Det kvinnliga företagande har en stor potential som hittills inte fått utrymme att blomma ut. Kvinnor har inte samma tradition som män att driva företag och därmed inte lika många förebilder. Det är framför allt män som byggt upp de företagartraditioner och organisationer som idag utgör marknaden. Ett ökat kvinnligt företagande kan ge näringslivet förnyelse och ökad mångfald. Det kvinnliga företagandet bör därför uppmuntras och stödjas.

Mentorskap för kvinnor har visat sig fungera som uppmuntran i chefsrollen. Både mentor och adept ges möjlighet till erfarenheter av varandras arbeten och inblickar i varandras syn på sina roller. Projekt av detta slag bör uppmuntras även för kvinnliga företagare. Förebilder och rådgivare är alltid en tillgång när man ska driva en egen idé.

Det kvinnliga företagandet ökar och för närvarande står det för ungefär 25 procent av de nystartade företagen. Mindre företag, ofta inom tjänstesektorn, startas i högre utsträckning av kvinnor än av män. Kvinnor satsar generellt mer försiktigt och i mindre skala, ofta vid sidan av annat arbete. Genom att man satsar i liten skala har kvinnliga företagare ofta svårt att få lån via banker, vilka kräver högre belopp för att motivera finansiell utredning. Sedan juli 1994 finns särskilda lån för ”Främjande av kvinnligt företagande”. Det maximala lånebeloppet är 100 000 kronor. Lånebeloppen varierar i praktiken mellan 50 000 och 70 000 kronor. Efterfrågan på dessa lån har varit mycket stor. Kvinnliga företagare har också möjlighet till kapital via länsarbetsnämnderna och ALMI.

Speciella företagsutbildningar för kvinnor finns, särskilt i glesbygd där efterfrågan är stor. Då kvinnor ofta startar sitt företag vid sidan om en anställning är kvittningsrätten extra betydelsefull för kvinnor.

8 Skattepolitik för miljö och tillväxt

8.1 Beskattning av arbete

Skattesystemet måste ge incitament för arbete. Principen om lika lön för lika arbete får inte via skatte- och bidragssystemen resultera i principen om lika inkomst oavsett om man arbetar eller ej. Skattereformens mål om enkelhet och en maximal marginalskatt om 50 procent måste gälla. Den statliga skatten ska därför uppgå till 20 procent och den så kallade värnskatten därmed slopas. Egenavgifterna i sjukförsäkringen som utgör en orättvis smygbeskattning av löntagarna måste sänkas. I Kristdemokraternas budgetalternativ sänks de med 2 procentenheter.

En ambition måste vara att sänka arbetsgivaravgifterna i etapper tills de i ett längre perspektiv bringats i paritet med löneskatterna i våra viktigaste konkurrentländer. Målet är att förbättra företagens konkurrenskraft och att sänka det totala skattetrycket.

Skattereformen var ett viktigt steg mot ett bättre skattesystem. Den innebar samtidigt en ökning av de dolda skatterna, moms och löneskatter. Arbetet med att utforma ett väl fungerande skattesystem i Sverige måste gå vidare.

8.2 Beskattning av kapital

Ett av de grundläggande problemen i svensk ekonomi har varit att det enskilda sparandet varit negativt. Trenden har nu vänt men fortfarande finns all anledning att lyfta fram sparandets etik i den ekonomiska debatten. Skatteregler och lagstiftning måste stimulera sparande. En minimimålsättning är att sparandet kan resultera i en real avkastning även efter skatt.

Villkoren för sparande får inte försvåra för sparkapitalet att kanaliseras till företagssektorn för att nyttiggöras för investeringar i näringslivet.

En översyn bör göras av arvs- och gåvoskattereglerna. Det är rimligt att företagsförmögenhet (arbetande kapital) i princip undantas från arvs- och gåvoskatt för att kunna hålla samman familjeföretag vid generationsväxlingar.

8.3 Aktiebolagsbeskattningen

Bolagsbeskattningen i Sverige måste ligga i paritet med bolagsskatten i våra viktigaste konkurrentländer.

Kapitalrörligheten från mogna till nya dynamiska sektorer av näringslivet måste bli smidig. I denna strukturomvandling spelar små och medelstora företag en mycket viktig roll.

Skattereformen har inneburit försämrade möjligheter för småföretag att reservera obeskattade vinstmedel. Bättre reserveringsmöjligheter för de mindre företagen måste skapas, för att möta behoven av att öka det egna riskkapitalet och stimulera expansion.

8.4 Minskad förmögenhetsskatt på aktier

Regeringen har drivit igenom att A-aktier ska tas upp till noterat värde på grund av att latent skatteskuld inte längre ska beaktas vid värderingen. Det finns flera motiv varför aktier vid förmögenhetsbeskattning inte ska tas upp till fulla värdet. Det främsta skälet är att det i kursen ligger en latent skatteskuld avseende reavinst vid en framtida försäljning som belastar aktierna. Det är orimligt att beskatta en skatteskuld.

Regeringen har också skapat en skarp gräns mellan A-aktier som tas upp till 100 procent och aktier noterade på OTC- och O-listorna som är skattefria vid förmögenhetsbeskattningen. Lagrådet anser att förslagets konsekvenser kan te sig skäligen godtyckliga och att förslaget strider mot det grundläggande intresset att lika fall behandlas lika. Men regeringen har inte brytt sig om Lagrådets invändningar.

Den kostnad som förmögenhetsskatt på aktieinnehavet för med sig för aktieägarna leder till att växande företag undviker registrering och att företag vars aktier är registrerade på A-listan söker sig därifrån. Förmögenhetsskatten får en hämmande effekt på riskkapitalförsörjningen. Hittills har 20 företag flyttat från A-listan.

I propositionen föreslår regeringen att värderingen av marknadsnoterade aktier sänks till 80 procent av noterat värde. Andelar i aktiefonder tas också upp till 80 procent av noterat värde. O- och OTC-listorna förblir skattefria.

8.5 Beskattning av fåmansföretag

Det finns särskilda regler för beskattning av ägare i fåmansbolag. Reglerna är, trots att flera förändringar gjorts sedan de infördes 1990, fortfarande ofördelaktiga jämfört med dem som gäller för andra företag.

Skattereglerna för fåmansbolagen är ytterligt komplicerade. För den enskilde företagaren är det mycket svårt att genomskåda skatteeffekterna vid olika händelser. Det är djupt otillfredsställande att inte regelverket kan överblickas, tolkas och förstås av dem som faktiskt berörs. På det viset skapas inte ett klimat i vilket nya företag uppstår och frodas.

Ett särskilt problem gäller den utdelning ägaren tar ut, vad som ska ses som intäkt av kapital och vad som är inkomst av arbete, lön. Idag gäller att som kapitalinkomst räknas endast ett belopp motsvarande statslåneräntan plus 5 procent. Resten räknas som lön och beskattas därefter. De som äger aktier i ett börsnoterat företag betalar normal 30-procentig kapitalskatt. Innan ägaren betalar skatt på utdelningen har utdelningen också beskattats i företaget (så kallad dubbelbeskattning).

Ägare till fåmansföretag har också sämre regler än ägare till aktier i större aktiebolag vid beskattning av reavinst vid försäljning av aktier. Fåmansföretagaren måste ta upp halva reavinsten som inkomst av tjänst. Skatten på denna del blir alltså lika som övrig inkomstskatt.

De negativa reglerna för fåmansbolag gäller även efter börsintroduktion, så länge som 10 år från introduktion.

Fåmansföretag får göra avdrag för avsättning till pensioner med rätt till utbetalning från 60 år. För andra företag gäller 55 år. Alla företag får göra avsättning till personalstiftelse, utom fåmansföretagen som först måste ha 30 anställda.

Det finns ytterligare en rad regler för fåmansbolag som snarast bör förändras. Utgångspunkten måste vara att delägare i fåmansaktiebolag ska beskattas och behandlas på samma sätt som delägare i större bolag. Dagens regler hindrar företagen från att bygga upp en kapitalbas med följden att investeringar och expansion påverkas negativt. Kristdemokraterna anser att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag till nya, enkla regler som jämställer fåmansföretagen med andra företag.

9 Framtidens arbetsmarknad

9.1 En arbetsrätt för 2000-talet

Arbetsrätten är till framförallt för att värna den anställde i förhållande till arbetsgivaren. En stark arbetsrätt ger trygghet för den anställde vilket i sin tur är en styrka för företagen.

På vissa områden fungerar dock utformningen av arbetsrätten som ett hinder för företagsexpansion. Arbetsrätten måste lämna 70-talet bakom sig och få en form som bättre passar för 2000-talet.

Kristdemokraterna förordar en mer flexibel arbetsrätt som framförallt underlättar för de mindre företagen. Vi förordar att arbetsgivaren ska ha möjlighet att undanta två personer från turordningsreglerna vid uppsägning. Fackets vetorätt vid entreprenader avskaffas och förbud mot blockad av enmansbolag införs. Möjligheten till prov‑ och visstidsanställning förlängs från sex till tolv månader. Kristdemokraterna vill vidare pröva möjligheten till visstidsanställning i två år. En annan arbetsrättslig förändring som skulle kunna få en påtaglig effekt när det gäller rekryteringen är att förkorta den tid under vilken arbetsgivaren är skyldig att återanställa tidigare uppsagd personal vid nyanställning. Att förkorta tiden, från nio till sex månader, för anställda som inte fyllt till exempel 55 år skulle ge positiva sysselsättningseffekter.

9.2 Arbetstid utifrån människors och företags behov

Frågan om arbetstiden är också väsentlig. Det är inte en gång för alla givet att 40 timmars arbetsvecka är det bästa ur företags- och arbetstagarsynpunkt.

Arbetstiden påverkar oss på många olika sätt. Det handlar om vilka tider man ska arbeta för att verksamheten på arbetsplatsen ska kunna bli lönsam och effektiv men också de önskemål som finns för det sociala livet efter arbetstidens slut. Arbete från 8 till 5, måndag till fredag är knappast den norm som efterfrågas längre, varken från arbetsgivare eller arbetstagare. I stället finns det stor anledning att pröva nya arbetstidsmönster.

Fler och fler företag arbetar numera med tillverkning enligt just-in-time-metoder, det vill säga de måste snabbt kunna ställa om produktionen för att möta uppkomna behov. Att hålla stora lager medför betydande kapitalkostnader. Det är i dag få företag som klarar den bördan med bibehållen lönsamhet. Att klara snabb omställning allt efter inkomna order är i dag ett krav för att företagen ska klara lönsamheten och därmed kunna behålla sina anställda. En arbetstidslagstiftning som möjliggör ökad flexibilitet tillsammans med rimliga förutsättningar för företagande är en nödvändighet för Sverige om vi ska klara jobben och välfärden.

Att kunna påverka arbetstiden har stor betydelse även för arbetstagaren. Framtidens arbetsmarknad innebär att allt fler får möjlighet att distansarbeta. Undersökningar har visat att ökat utrymme för självvalda arbetstider ger en positiv inverkan på arbetsmiljön.

Man kan också överväga att införa rätt för två arbetstagare med samma kompetens och arbetsuppgifter att dela på ett heltidsjobb och fördela arbetstiden sig emellan, så kallad job-sharing.

Att balansera den enskildes önskemål om arbetstidens förläggning med verksamhetens behov och kravet på en god arbetsmiljö, blir den kommande arbetstidslagstiftningens huvuduppgift. En balansakt som bara kan klaras med stor öppenhet för nya arbetstidsmönster.

Målsättningen måste vara att skapa utrymme i lagstiftningen för flexibla och lokalt anpassade arbetstidslösningar. Hänsyn ska tas både till individens personliga behov och verksamheten. Arbetstiden bör i framtiden kunna variera för olika personer, på olika arbetsplatser och i olika branscher över veckan, året och livet. Lokala lösningar med konjunkturanpassad eller säsongsanpassad arbetstid eller olika flexsystem med till exempel tidbanker bör uppmuntras.

Den ökade förekomsten av distansarbete bör uppmärksammas i den framtida arbetstidslagstiftningen liksom i den nya arbetsrätten i övrigt och ge likvärdiga anställningsvillkor som för övriga arbetstagare.

9.3 Arbetsorganisation med människan i centrum

Tjänstesamhället, varors och tjänsters alltmer kunskapsintensiva innehåll, omgivningens krav på stor flexibilitet samt den ökande kundorienteringen medför organisationsformer som sätter medarbetaren i centrum. Individen, arbetslaget och verksamheten måste styra formen. Dessa krav på en modern organisation gäller både i det privata näringslivet och i den offentliga sektorn.

En av NUTEK gjord studie visar att decentraliserade organisationer präglade av ständigt lärande är mer flexibla. Flexibiliteten gör dessa organisationer mer förändringsbenägna. De flexibla organisationerna hade markant högre produktivitet och arbetsplatserna präglades av hög arbetstillfredsställelse. Små företag med färre än 50 anställda bedöms vara flexibla i sig själva. Av företag med fler än 50 anställda hade företag med fler än 200 anställda större flexibilitet. Tillhörde företaget en koncern eller på andra sätt hade många kontakter och påverkan utifrån var flexibiliteten också högre.

Dessa flexibla organisationer har satt människan i centrum. Människors behov av eget ansvar, egen planering, egna kontakter med kunder och behov av personlig utveckling har tillgodosetts. Genom den ovan refererade studien bekräftas att denna form av arbetsorganisation inte bara är något gott för de anställda utan också ger ekonomisk återbäring för företaget i form av högre produktivitet och därmed stärkt konkurrenskraft.

9.4 Ny modell för lönebildning

Lönebildningen måste anpassas till dagens krav och förhållanden. Kunskapssamhället och Sveriges konkurrenskraft ställer krav på en lönebildning som stimulerar och uppmuntrar kunskap och kompetens. De nya formerna för att organisera arbete genom decentralisering, eget ansvar, krav på flexibilitet och så vidare påverkar också till en ny lönebildning. Varje arbetstagare är idag i större utsträckning än förr unik i sin kompetens och kunnande, vilket gör det svårt att åstadkomma enhetliga former för lön, arbetstid och andra avtalsbundna villkor.

Det finns två problem med lönebildningen i Sverige. För det första är lönestrukturen extremt sammanpressad. Många offentliganställda akademiker har till exempel lägre livslöner än gymnasieutbildade. 1992 tjänade akademiker i genomsnitt endast cirka 7 procent mer i nettolivslön än en gymnasieutbildad. För vissa akademikergrupper är skillnaden negativ i jämförelse och kan innebära upp till 15–20 procent lägre livslön. Utbildning lönar sig dåligt i Sverige, vilket är förödande för vår framtida konkurrenskraft. Detta förhållande kan också försvåra rekryteringen av välutbildad personal till den offentliga sektorn, vilket därmed kan försämra verksamhetens kvalitet.

För det andra har svenska akademiker internationellt sett betydligt lägre löner än motsvarande grupper i Västeuropa. Det gäller både för akademiker i privat och i offentlig tjänst. Vid en jämförelse mellan 6 europeiska länder 1993 hade civilekonomer och civilingenjörer i andra länder mellan 50 och 100 procent högre nettolöner än dessa grupper i Sverige när lönerna omräknats till köpkraft. Undantaget från denna stora skillnad var Danmark som vid samma jämförelse hade 12 respektive 25 procents högre nettolöner för civilekonomer respektive civilingenjörer. Ingångslönerna för dessa grupper är 15–25 procent lägre i Sverige än i genomsnittet i övriga länder. Lönerna ökar dessutom snabbare i andra länder än i Sverige. I Sverige planar dessutom lönerna ofta ut efter cirka 45 års ålder. Vid jämförelser mellan de fem yrkena gymnasieadjunkt, domstolsjurist, läkare, psykolog och universitetslärare, alltså offentligt anställda, gav resultatet att de i 95 procent av jämförelserna hade lägre köpkraftsomräknad nettolön än kollegorna i andra länder.

Stora skillnader i löner kan medföra en utflyttning av kompetens och kunnande från Sverige till våra konkurrentländer. Inkomstskillnader mellan länder har visat sig ha en stor påverkan då akademiker beslutar sig att flytta utomlands. De ökade möjligheterna att studera och arbeta utomlands har gjort dagens unga vana vid en internationell arbetsmarknad och mer öppna för att bosätta sig utomlands. För att Sverige inte ska förlora i kompetens och kunnande är det angeläget att lönerna i Sverige är konkurrenskraftiga. Utbildning och kompetens måste värderas högt i den framtida lönebildningen.

Lönebildningen bör på ett bättre sätt än idag ta hänsyn till löntagarens kompetens och kunnande, den prestation som utförs och det ansvar jobbet innebär. Lönebildningen bör också stimulera den enskilde till lärande och goda arbetsprestationer. I praktiken innebär dessa hänsynstaganden att lönebildningen i större utsträckning bör ske på det lokala planet och vara individuellt inriktad. Man bör i en mer individuellt inriktad lönebildning vara ytterst observant på den ojämlika situation som kan uppstå vid en löneförhandling mellan en arbetsgivare och en enskild individ. Arbetstagarorganisationer, som historiskt slutit kollektiva löneavtal, kommer i detta perspektiv att med all sannolikhet spela en viktig stödjande och rådgivande roll. Kan man hitta bra former för arbetsvärdering kan detta vara ett viktigt instrument för att nå en mer objektivt riktig lönesättning.

En av politikernas roller i lönebildningen är att hålla marginalskatterna nere. Skattereformens mål om en maximal marginalskatt på 50 procent måste hållas intakt. Vidare är det politikernas ansvar att bedriva en god ekonomisk politik som ger en stabil ram för lönebildningen. Det direkta ansvaret för lönebildningen har arbetsmarknadens parter. Lönebildningen får inte verka inflationsdrivande. De lagar som i praktiken reglerar balansen mellan parterna på arbetsmarknaden borde med de 30 senaste årens erfarenheter utvärderas och reformeras.

Arbetsmarknadens parter bör eftersträva ökad flexibilitet vad gäller lönebildning för ungdom. Lägre ingångslöner kan vara ett verksamt sätt att få fler unga i arbete. Löses inte detta avtalsvägen bör lagstiftning övervägas.

Arbetslöshetsförsäkringen betalas idag genom medlemsavgifter, arbetsgivarnas arbetsmarknadsavgifter och över statsbudgeten. Försäkringen bör i större utsträckning än idag finansieras genom avgifter från de försäkrade. En sådan modell kommer att ge incitament för en bättre fungerande lönebildning.

Vinstdelningssystem för de anställda kan med fördel utgöra en del i den framtida lönebildningen. Ett sådant system skapar en god och flexibel koppling mellan företagens vinster och de anställdas ersättningar. Arbetsgivaravgifter bör inte tas ut på ersättning från ett vinstdelningssystem.

10 En reformerad arbetsmarknadspolitik

Kristdemokraternas utgångspunkt för arbetsmarknads- och näringspolitiken är att den sammantagna ekonomiska politiken ska skapa förutsättningar för ekonomisk utveckling. Därigenom skapas också förutsättningar för nya arbetstillfällen vilket är den i särklass viktigaste fördelningspolitiska uppgiften. Den stora skiljelinjen går idag mellan dem som har arbete och dem som står utan. Med fler i arbete skapas också via skattesystemet gemensamma resurser för att förstärka budgeten och därmed värna välfärden.

Arbetsmarknadspolitikens uppgift är enligt vårt synsätt i första hand att fungera dels som ett försäkringssystem för den som blir arbetslös vid normala konjunktursvängningar, dels att underlätta nödvändig omställning från krympande till växande sektorer.

Idag är arbetsmarknadspolitikens område ett av de mest genomreglerade med ett stort statligt verk som dominerande och styrande aktör. Detta måste i grunden omprövas.

Arbetsmarknadspolitiken måste som mycket annat utgå från subsidiaritetsprincipen. Det vill säga att det en lägre nivå klarar av på egen hand ska inte högre nivåer lägga sig i. Arbetsmarknadspolitiken ska vara subsidiär på så sätt att samhällets insatser ska vara stödjande när så krävs, dock utan att skada ordinarie arbetsmarknad. I enlighet med detta vill vi kristdemokrater eftersträva ökat lokalt ansvar och samverkan för att bekämpa arbetslösheten.

Arbetsmarknadspolitiken måste också ses ur fördelningspolitisk synpunkt. Att se till att arbetslösa får ett arbete är den kanske viktigaste fördelningspolitiska åtgärden. Därför måste detta område vara högst prioriterat.

De nya EU-stöden som vissa regioner får ta del av kommer också att kräva att arbetsmarknadspolitiken utformas på ett nytt sätt med mer av ett lokalt och regionalt perspektiv än det gängse riksperspektivet.

11 Framtidens jobb finns i tjänstesektorn

Bedömare och prognosmakare är idag eniga om att framtidens arbeten i stor utsträckning kommer att finnas i tjänstesektorn. Det handlar om olika branscher som bygg och anläggning, data, miljö, ekonomi, försäkring, medier, reklam, underhållning, turism, restaurang, hårvård, skomakare, bilreparationer, städbolag och tvättinrättningar.

Exportindustrin har under de senaste åren gått på högvarv medan hemmamarknaden även under högkonjunktur präglats av lågkonjunktur. En mer offensiv politik krävs som förbättrar förutsättningarna för nya jobb på den svenska hemmamarknaden.

11.1 Hushållssektorn

Cirka 45 procent av allt arbete som utförs i Sverige utförs i hemmen. Enligt SCB lade varje vuxen person i Sverige 1990 ner mer än 26 timmar per vecka på hushållsgöromål. Totalt innebär detta 3,7 miljoner heltidsarbeten. Personer som har barn har, enligt samma källa, en total arbetsbörda på i genomsnitt 70 timmar per vecka.

Detta är en sektor där den sedan årtionden förda politiken och skattesystemets utformning motverkat och hämmat ekonomisk tillväxt och därmed utvecklingen av välfärden. Följden har blivit stora välfärdsförluster genom förlorade möjligheter till arbetsdelning och specialisering, såväl inom den informella sektorn som mellan den formella och informella ekonomin. De arbeten som ska utföras fördelas så att även de som arbetar lång tid i den formella ekonomin måste behålla sina arbetsuppgifter i den informella ekonomin. Medan allt fler blir arbetslösa ökar samtidigt arbetsbördan för andra. Detta har bland annat hämmat jämställdheten genom att det kvinnliga dubbelarbetet försvårat karriär i den formella ekonomin. Nationalräkenskaperna bör utformas så att den informella ekonomin värderas på ett ekonomiskt korrekt sätt.

Genom de så kallade skattekilarna är marknaden för den typ av tjänster som går att utföra i egen regi i stort sett utplånad. Den svarta delen av denna marknad är dock omfattande. Genom skattereformen 1990 infördes moms på hushållstjänster, vilket kraftigt fördyrade dessa.

Skattekilarna slår i praktiken dubbelt för privatpersoner. Först beskattas den egna inkomsten och belastas med sociala avgifter. Om sedan någon anlitas för ett arbete måste med den egna beskattade lönen denna persons lön och sociala avgifter samt moms betalas. Effekten blir att privatpersoner upplever det som billigare att utföra vissa tjänster på egen hand eller köpa dem svart.

Regeringen tillsatte en utredning om tjänstesektorn som presenterade sitt förslag i mars månad 1997. Förslagen visade sig dock inte uppfylla förväntningarna om ett genomarbetat förslag som skulle göra det enklare för vanliga hushåll att köpa hushållstjänster.

11.2 Hemservice på tre sätt

I syfte att möjliggöra för enskilda att köpa tjänster till hushållet och minska den omfattande förekomsten av svartjobb vill vi kristdemokrater införa en modell för hushållstjänster som under tre år prövats i Danmark. Systemet är permanentat sedan slutet av maj 1996. Genom direkta statliga bidrag till företag som säljer hushållstjänster till privatpersoner skapas en modell där den enskilde slipper ligga ute med stora pengar. Staten betalar tillbaka halva den debiterade kostnaden. På så vis återbetalar staten direkt hela skattekilen till hushållet. En utvärdering visar att varje återbetald timme inneburit en nettovinst för statskassan. Målsättningen när en dylik modell tas fram i Sverige måste vara att alla hushåll ska ha råd att köpa hjälp för de mest förekommande sysslorna i hemmet, liksom privat barnomsorg och privat hälsovård. Inte minst är detta en välfärdsfråga. Den danska modellen uppfyller detta krav.

För större arbeten, av avgränsad och planerad karaktär, som underhåll, reparationer och renoveringar av huset, trädgården, bilen, tvättmaskinen eller installationsarbeten i hemmet borde en modell som tar sin utgångspunkt i det beprövade ROT-systemet kunna användas. Genom en kraftig skattereduktion som tar bort hela skattekilen skulle kostnaderna kunna reduceras för dessa tjänster riktade till hushållen och därmed stimulera till ökad sysselsättning och minskad svarthandel. En lämplig nivå för skattereduktionen skulle kunna vara 60 procent av arbetskostnader upp till 30 000 kronor per år.

En tredje modell som bör införas parallellt med de två ovan nämnda är att utveckla formerna för hemservice som löneförmån. Det finns flera företag som idag erbjuder sina anställda en sådan löneförmån men där schablonbeskattningen ger orimliga effekter för den anställde. Det schablonmässiga förmånsvärdet sätts så högt att den anställde tvingas betala ca 100 kr per timme i skatt.

Många tvingas därför tacka nej till den möjlighet som skulle kunna innebära en betydande förbättring av livskvaliteten, inte minst för dubbelarbetande småbarnsföräldrar. Detta samtidigt som potentialen i en stor framtidsbransch inte utnyttjas. Istället blir det den svarta sektorn som växer. Det finns därför all anledning att se över nuvarande förmånsbeskattning. En parallell som kan dras är de regler som gäller för beskattning av bilförmån.

Ovannämnda åtgärder för att öppna upp tjänsterna till hushållen skapar nya jobb och höjer den totala produktionen, men minst lika viktigt är att de introducerar tusentals med människor in i företagandets villkor. Denna enklare form av företagande kan mycket väl bli den erfarenhet som tar bort de psykologiska hinder som bromsat många människor från att bli egna företagare.

12 Att möta framtiden

12.1 Forskning, utveckling och innovationer

Det är avgörande för svenskt näringslivs konkurrenskraft att tillräckliga resurser satsas på forskning och utveckling. De större och forskningsintensiva börsföretagen avsätter och satsar mycket stora belopp på forskning och utveckling. Men även de mindre och medelstora företagen spelar en viktig roll för teknisk utveckling och förnyelse inom näringslivet. Grundförutsättningen är ett bra allmänt företagsklimat med lönsamma företag. Men det är dessutom nödvändigt att samhället bistår de mindre företagen för att de ska kunna ta del i forsknings- och utvecklingsarbetet.

Det mest naturliga är att skatteregler och lagstiftning utformas så att de mindre företagens forsknings- och produktionsutveckling underlättas i kombination med att de får möjligheter att söka särskilda forskningsbidrag.

Möjligheter för anställda att utveckla egna idéer på arbetsplatsen med rätt till eget patent bör utredas. Avtal om delad vinst skulle kunna vara en form för samverkan.

Innovationer tas inte tillräckligt väl om hand i Sverige. I flera konkurrentländer stödjer staten mycket aktivt utvecklingen av nya idéer. Varken enskilda innovatörers verksamhet eller den forskning som sker inom företagen ges nödvändig stimulans i den förda politiken. Patent som skulle kunna tas tillvara av den svenska industrin exporteras till andra länder.

Förutom ett allmänt bra investerings- och företagsklimat måste ytterligare åtgärder vidtas som främjar kommersialiseringen av innovationer i Sverige. Av avgörande betydelse är att innovatörer och exploatörer kopplas ihop. Royalty på patenterade uppfinningar bör vara skattefri i två år – det skulle höja innovationstakten, snabbare omsätta innovationer på marknaden och minska incitamenten att placera royaltyinkomster utomlands.

Satsningen på innovativ teknikupphandling till mindre företag och uppfinnare bör utökas. Erfarenheter från USA, Storbritannien och Nederländerna pekar på framgångar med sådan riktad upphandling. I USA kanaliseras minst 1 procent av all statlig teknikupphandling till små och medelstora företag. Detta bör prövas även i Sverige. Nya rön inom FoU bör göras mer lättillgängliga för småföretagen.

Immateriella rättigheter bör ges ett bättre skydd. Kopiering av produkter och varumärken är ett allt större problem. Lagstiftningen på detta område bör stärkas. Ägare av immateriella rättigheter bör ges bättre ekonomiska möjligheter att försvara sin rätt till patent och varumärke genom ett bättre försäkringsskydd. Hur idéer bäst skyddas bör vara föremål för fortsatt översyn.

12.2 Utbildning och kompetensutveckling

Samhället präglas idag alltmer av högteknologiskt kunnande. Den viktigaste konkurrensfördelen i framtiden kommer att vara kunskap. Utan kunskap ges ingen utveckling, innovationer eller flexibilitet i konkurrensen med andra företag. Utbildning, kompetensutveckling och det ständiga lärandet kommer därför att vara ytterst centralt i framtiden.

Jämfört med övriga OECD‑länder har Sveriges investeringar i realkapital visat en tydlig stagnation sedan 70‑talet. På utbildningsområdet ser vi att få svenskar väljer att utbilda sig på universitet och högskola i en internationell jämförelse. I äldre åldersgrupper är andelen högre vilket tyder på en negativ tendens. Utbildningsnivån inom industrin förefaller generellt vara lägre i Sverige, bland annat är andelen civilingenjörer i industrin låg. Bland små och medelstora företag verkar denna situation vara ännu mer alarmerande. Endast satsningarna vad gäller teknisk utveckling (FoU) är höga i en internationell jämförelse. Det kan konstateras att antalet utbildade forskare är oroande lågt, att kopplingen från FoU till produktion som genererar ett förädlingsvärde är sämre än i många andra länder samt att vår FoU är alltför koncentrerad till stora företag i några få branscher.

Svenskt näringsliv behöver en satsning på utbildning och kompetens. Kvalitet måste vara ledordet och anpassning ske till framtidens behov. En ökad koppling till näringslivet måste finnas. Det livslånga lärandet bör prägla såväl utbildningsväsendet som arbetsplatserna.

12.2.1 Utbildning för företagande

Skolan ska spela en viktig roll för att ge eleverna förståelse för företagandets roll och betydelse i samhället. Många gånger ger skolan en bra utbildning för att bli löntagare. I en tid när vi behöver många nya företagare kan också skolan hjälpa till att lägga grunden till det klimat som är nödvändigt. Kristdemokraterna har bland annat föreslagit att ytterligare ett nationellt program med speciell inriktning på företagande och entreprenörskap bör införas i gymnasieskolan.

Folkhögskolor skulle kunna satsa på kurser om företagande och om hur man startar eget företag. Folkhögskoleformen, som bland annat innebär en stor frihet vid uppläggning av kurser, passar väl för denna typ av utbildning. Arbetsmarknadspolitiken bör i ökad utsträckning uppmuntra till eget företagande.

Även på universitets‑ och högskolenivå är det viktigt med kurser och utbildningar inriktade mot företagande och entreprenörskap. Det är också viktigt att knyta kontakter mellan det lokala näringslivet och högskolorna. Utbildningen vinner på att kopplas till verkligheten i näringslivet och företagen kan dra nytta av forskning och övrigt kunnande som utbildningen ger.

Forskning och utbildning måste prioriteras om svenskt näringsliv ska kunna fortsätta att utveckla produkter som är internationellt konkurrenskraftiga. Goda forskarmiljöer är viktiga för att behålla forsknings‑ och utvecklingsverksamhet i Sverige.

12.2.2 Ständigt lärande

Ökade krav på flexibilitet i arbetslivet ställer också allt större krav på fortlöpande kompetensutveckling. Olika metoder för att stimulera till såväl egen kompetensutveckling som utbildning inom arbetslivet måste prövas. Vi vill pröva möjligheten att införa avdragsrätt för avsättningar till individuella utbildningskonton som kan användas för att finansiera studieperioder.

Kompetens är något annat än formell utbildning. En människas kompetens består också av de erfarenheter hon gjort och de praktiska färdigheter hon erövrat. Kontakter som byggts upp, egenskaper och personlighet, samt attityder är också delar av en persons kompetens. Kompetensutveckling och det ständiga lärandet är därför i stor utsträckning beroende av den organisation arbetet har och den uppmuntran och stimulans som ges på arbetsplatsen till eget ansvar och utvecklandet av egna idéer.

12.3 Ökat samarbete mellan utbildning och näringsliv

Utbytet mellan högskolor/universitet och näringsliv för att stimulera kommersialiseringen av forskning måste förbättras.

Så kallade arbetslivscentrum, som nu växer upp på flera högskolor, bör uppmuntras. Här möts näringsliv, högskola och studenter på ett naturligt och berikande sätt.

Den eftergymnasiala utbildningen kan innebära ett mer omfattande samarbete mellan näringsliv och utbildningsväsendet. Praktik och lärlingssystem för ungdomar bör utvecklas, vilket kan innebära en bättre anpassning av utbildningarna till näringslivets behov.

13 Reformera den offentliga sektorn

Den offentliga sektorn måste reformeras. Monopol leder till högre priser och ineffektivitet oavsett om det gäller att producera varor eller tjänster. Nyföretagsamhet kan bli viktiga byggstenar i en ny struktur med ett mera decentraliserat och kundstyrt serviceutbud för bl.a. vård och omsorg.

Stat, landsting och kommuner bör koncentrera sig på sådana verksamheter där offentliga insatser verkligen kan förväntas vara överlägsna enskilda och kooperativa initiativ bedrivna i små, decentraliserade företag där ett nära, personligt ansvar får ersätta kollektiv fjärrstyrning.

Behovet av en reformering av den offentliga sektorn innebär inte att dess uppgifter ska anses obehövliga utan snarast att de i ökad utsträckning bör erbjudas av fler aktörer. En betoning av att det är i de små privata företagen den framtida sysselsättningen ligger minskar inte behovet av de serviceuppgifter som idag till stor del tillhandahålls av den offentliga sektorn. Ett väl fungerande näringsliv förutsätter att till exempel utbildning, vård och olika former av omsorg håller god kvalitet och finns i tillräcklig omfattning. Hur stor andel av den traditionellt offentliga servicen som ska erbjudas i privat regi måste avgöras av medborgarnas val i ett utbud av olika tjänster.

En del av den kommunala verksamheten kan med fördel skötas på entreprenad. Det gäller främst teknisk verksamhet, men också viss social verksamhet. Möjligheterna att driva enskilda, kooperativa och föreningsdrivna daghem, vårdcentraler och servicehus måste förbättras. Politikerna måste i högre grad än hittills renodla sin roll som konsumentföreträdare, och inte samtidigt påta sig dubbelrollen som producentföreträdare.

Samverkan inom olika former av kooperativ verksamhet har goda möjligheter att bli intressanta alternativ bland annat i reformeringen av den offentliga sektorn. Personalkooperativ, föräldrakooperativ, producent- och konsumentkooperativ är former som kan frigöra kreativitet, utvecklingskraft och konstruktivt samarbete.

En reformerad offentlig sektor som effektiviserar och renodlar sin verksamhet ställer ökade krav på enskilda innevånares personliga ansvarstagande. Detta ansvarstagande kan i sig leda till nytänkande och utveckling av de uppgifter som tidigare tillhandahållits av det offentliga. Ett ökat personligt ansvarstagande måste ges materiella förutsättningar att fungera genom att skatteuttaget sänks i motsvarande mån.

14 Sprid ägandet

Staten är idag en mycket stor aktie- och företagsägare. Det vill vi ändra på. Det statliga ägandet är till nackdel för ekonomins funktionssätt, för företagen och deras anställda, och innebär en orimlig inlåsning av den förmögenhet som nationen disponerar över.

Ett skäl för en försäljning av statens aktier i företag är att renodla statens roll. Staten ska sätta ramar och övervaka spelreglerna men inte sköta företagandet. Ett annat skäl är att ägandet bör spridas. Vi tror att det långsiktigt är till stor nytta för vårt land om många människor sparar i aktier och på det sättet bidrar till kapitalbildning. På det sättet ökar också intresset för villkoren i näringslivet. Ett tredje skäl för en privatisering av det statliga ägandet är att det förbättrar förutsättningarna för de företag som det handlar om. Telia är ett bra exempel på företag som har ett stort kapitalbehov för kommande investeringar. Det kan inte förväntas att staten över statsbudgeten ska skjuta till de medel som fordras för expansionen. I stället kan och bör detta leda till en ägarspridning som ger företaget det behövliga kapitalet. Aktiva ägare är av stor betydelse för företagsamheten.

Att minska statens räntebörda genom ett minskat lånebehov är naturligtvis också ett mycket starkt skäl för att sälja statliga företag. I en tid när ränteutgifterna är en av de största posterna i statsbudgeten måste ansträngningar göras för att amortera på skulden och därmed minska ränteutgifterna. Då förbättras också den ekonomiskt utsatta situation som Sverige befinner sig i till följd av statsskulden.

Värdet på statens företagsägande kan beräknas till omkring 200–250 miljarder kronor. Alla företag ska dock inte säljas. Staten ska inte avhända sig inflytandet över och ansvaret för t ex Systembolaget. Vid ägarspridningen ska det självfallet inte handla om någon realisation av de idag gemensamma tillgångarna. Försäljningen ska ske till marknadsmässiga priser och i den takt som är möjlig med tanke på andra introduktioner på aktiemarknaden. Vi bedömer att aktier till ett värde av ca 25 miljarder kronor per år kan introduceras på aktiemarknaden under de kommande fyra åren.

Utifrån ett kristdemokratiskt synsätt finns det alltså anledning att gå vidare med att minska det statliga ägandet av företag, i princip enligt det program som antogs av riksdagen hösten 1991. Utöver dessa bör ytterligare företag bli föremål för försäljning. Till de företag som snabbt kan säljas hör bl a Telia AB, LKAB, SBAB, Assi Domän AB, Celsius AB och Nordbanken. När det gäller vissa större företag, som t ex Vattenfall, bör vissa omstruktureringar och kanske en uppdelning ske för att bryta marknadsdominansen.

De företag som är aktuella är sådana som är verksamma inom konkurrensutsatt verksamhet. Monopolföretag kan inte säljas innan omstrukturering skett. Det finns självfallet ingen anledning att byta ett monopol mot ett annat. Vid utförsäljning bör allmänheten och de anställda i företagen vara en viktig målgrupp.

15 IT och kommunikationer

Bra kommunikationer är en förutsättning för att skapa regional balans och ett effektivt näringsliv över hela landet. Det gäller inte minst för de mindre företagen som i stor utsträckning är underleverantörer till de större exportföretagen. Järnvägar, vägar och telekommunikationer måste byggas ut för att Sverige ska kunna erbjuda landets olika delar en bra, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga kostnader. Trafikpolitiken ska inriktas mot en fri konkurrens mellan olika transportslag. Miljöaspekter och trafiksäkerhet måste vägas in i utbyggnadsplaner och beskattning. Sveriges trafikförsörjning måste så långt möjligt harmoniseras med EG:s gemensamma transportmarknad. Trafiksituationen i storstäderna måste förbättras vad gäller framkomlighet och miljö, bland annat genom satsning på bättre kollektivtrafik och utbyggnad av kringfartsleder.

Ett av de områden som kommer att vara centralt för den framtida tillväxten och sysselsättningen är IT-området (informationsteknik). I framtiden kommer de flesta företag att vara beroende av IT. Utvecklingen av IT-området vad gäller nya produkter och ökad användning kan minska de regionala skillnaderna mellan olika företag. IT kan ge småföretag storföretagens fördelar, utan att belasta dem med deras nackdelar, genom att småföretagen samverkar i grupper.

I och med informationstekniken möjliggörs i bred omfattning distansarbete. Arbetsrätts- och försäkringsförhållanden vid distansarbete är oklara, varför det är bra att en statlig översyn nu görs.

Den offentliga sektorn bör göra all upphandling elektroniskt. Denna måste ske på ett sådant sätt att även små företag har goda möjligheter att ta del av förfrågningar och lägga anbud. Alla offentliga handlingar bör inom några år kunna nås elektroniskt. All offentlig information i elektronisk form bör vara kostnadsfri. Det ska inte vara förbehållet storföretag och stora tidningsredaktioner att söka i offentliga informationsdatabaser.

16 Andra politikområden

16.1 Energipolitik

Svenskt näringsliv har gynnats av god tillgång på billig energi. Detta gäller i hög grad våra basindustrier men också resten av näringslivet. Energipolitiken har emellertid varit utsatt för kraftig turbulens under de senaste decennierna. Spelreglerna för såväl producenter som konsumenter av energi har ständigt ändrats.

Osäkerheten omkring energipolitiken är en faktor som spelat en inte oväsentlig roll för de svenska företag som under de senaste åren valt att förlägga sina investeringar utanför Sverige. Det energipolitiska beslut som riksdagen fattade under våren 1997 skingrar ingalunda den osäkerhet som rått, tvärtom bidrar det till att oklarheterna förstärks i och med att beslutet om avveckling av en reaktor inte förutsätter att ny energi tillförs.

Målsättningen för energipolitiken måste vara att energi ska finnas tillgänglig till priser som inte överstiger priserna i våra konkurrentländer. Europa bör i framtiden kunna bli en gemensam energimarknad. Detta vore ekonomiskt och resursbevarande, under förutsättning att miljökraven blir lika stora inom hela det område som deltar i denna energimarknad.

16.2 Skattemoral och ekobrott

För en sund konkurrens är det av största betydelse att bekämpa ekonomisk brottslighet. I vissa branscher är det utomordentligt svårt att överleva och hävda sig om man följer regelboken när inte andra gör det. Detta är självfallet helt oacceptabelt. Om den etiska ansatsen saknas riskerar vi att ohederligheten breder ut sig. I den långsiktiga kampen mot den ekonomiska brottsligheten är samhällets förankring i en god etik av avgörande betydelse. Lagstiftningen måste vara klar och entydig för att minimera riskerna för missbruk och oönskade beteenden. Normöverföring i hem och skola är förmodligen den viktigaste insatsen för att varaktigt komma tillrätta med ekobrottsligheten.

För att snabbt få grepp om den alltmer utbredda ekonomiska brottsligheten har Kristdemokraterna under lång tid drivit frågan om att en central myndighet skall inrättas som samordnar och verkställer arbetet mot ekobrott. Ett väl fungerande samarbete mellan polis, åklagare, kronofogde‑ och skattemyndigheter är nödvändigt för att uppnå bra resultat.

Det krävs ett nytt mentalt klimat i Sverige som skulle kunna sammanfattas i begreppet ”gammal hederlig arbetarmoral”: att arbeta, spara och göra rätt för sig, att inte fuska eller uppträda osolidariskt mot kamrater, samhälle och företag, att känna samhörighet och att gemensamt kunna ta sig an svåra uppgifter.

16.3 Stabila regelverk

Grundläggande för marknadsekonomin är rättigheten att träffa avtal. Och avtal ska hållas. Detta bör också gälla för staten, som i alltför stor utsträckning utan förvarning och helt ensidigt ändrar gällande avtal för företagande. Osäkerheten om det framtida regelsystemet uppges vara en av de mest tillväxthämmande faktorerna för många företagare. Enskilda medborgare och företag ska som avtalspart i alla avseenden vara likställda med stat och kommun.

Rättssäkerheten kräver att staten effektivt beivrar brott och skyddar medborgarna från att utsättas för brott. Lagstiftningen måste dessutom förenklas. Retroaktiv lagstiftning får inte förekomma. Användandet av olika typer av generalklausuler gör rättssystemet otydligt och försvårar för medborgare och företag att förutse konsekvenserna av sitt handlande. Rättssäkerheten kräver också att staten garanterar medborgarna rätten till dom inom rimlig tid. Resurser för de rättsvårdande myndigheterna polis, åklagare och domstolar bör prioriteras. Kristdemokraternas syn på rättssäkerhet utvecklas ytterligare i en särskild motion.

17 Anslagen

Beträffande regeringens förslag till anslag under utgiftsområde 24 för budgetåret 1998 föreslår vi förändringar enligt följande:

A 2 Småföretagsutveckling

NUTEK har förordat att man ska få mer resurser till s.k. såddfinansiering. Regeringen har inte gått NUTEK till mötes i detta avseende. Vi tillför 20 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

A 7 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.

Regeringen hänvisar till riksdagens beslut (bet. 1995/96:NU26) om vissa bemyndiganden för regeringen när det gäller vissa statliga företag. Vi kristdemokrater motsatte oss det beslut som blev riksdagens. Vår politik beträffande statligt företagande siktar på att företag som är verksamma på en konkurrensutsatt marknad inte ska ägas av staten. Statliga företag bör alltså avyttras i den takt som marknaden kan absorbera. Något särskilt anslag för omstrukturering är alltså inte behövligt.

C 2 Konkurrensforskning

Att regeringen har en njugg inställning till konkurrensforskningen framgår av budgetpropositionen. Om inte riksdagen avvisar regeringens förslag i denna del kommer konkurrensforskningen att utsättas för en kraftig nedrustning. Detta vore ytterligt beklagligt eftersom forskningen på detta område i sin förlängning spelar en mycket viktig roll för konsumenterna. Vi kristdemokrater anslår 3 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

D 1 Teknisk forskning och utveckling

Regeringen föreslår en besparing på anslaget med 110 miljoner kronor. Detta ska ses i perspektiv av den neddragning på 286,6 miljoner kronor som skett för innevarande år. Vi kristdemokrater anvisade då 200 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Regeringen anförde förra året att ambitionen var ”att huvuddelen av denna besparing ska kunna kompenseras med stiftelsemedel”. Av den nu föreliggande propositionen framgår att regeringen misslyckats med detta. Att regeringen ändå väljer att spara ytterligare på detta anslag väcker en viss förvåning. Vi återför 90 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

D 4 Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet

Regeringen föreslår en besparing om 2 miljoner kronor på STATT:s verksamhet. Detta är en åtgärd som vi kristdemokrater inte anser är förenlig med de ambitioner som bör prägla näringspolitiken. Bevakning och rapportering om den tekniska och industriella utvecklingen inom olika industrinationer är av stor vikt för Sveriges möjligheter att hävda sig som ett konkurrenskraftigt industriland. Besparingen avvisas.

F 2 Konsumentverket

Kristdemokraterna har här ovan anslagit 3 miljoner kronor utöver regeringens förslag för konkurrensforskning. Konkurrensfrågorna är mycket betydelsefulla och i allra högsta grad ett konsumentintresse, eftersom det bland annat bidrar till en lägre prisnivå. För att finansiera konkurrensforskningen minskar vi anslaget F 2 med motsvarande summa, dvs. 3 miljoner kronor.

Nytt anslag

Vidare föreslås ett nytt anslag om 250 miljoner kr. för stimulanser av hemtjänstsektorn. Genom de skattekilar som byggts in i det svenska skattesystemet har den privata tjänstesektorn betydande svårigheter att expandera. Istället förblir uppgifter olösta och den svarta sektorn får ett betydande utrymme. Vårt förslag i denna del har tidigare utvecklats i motionen.

Övrigt under utgiftsområdet

Regeringen redovisar NUTEK:s förslag om en nationell strategi i syfte att förnya och bredda den svenska industriella utvecklingsbasen för svensk IT-industri. Som ett led i detta arbete görs ansträngningar för att åstadkomma etableringar av internationella investeringar inom nämnda industriområde. Regeringen föreslår att riksdagen ska bemyndiga regeringen att ställa ut kreditgarantier utan beloppsbegränsning. Regeringen vill också att riksdagen ska bemyndiga regeringen att kunna frångå principen om riskrelaterad avgift för garantier.

Kristdemokraterna anser att det är av mycket stor betydelse att Sverige kan erbjuda attraktiva villkor för all näringsverksamhet. Förslagen i denna motion syftar till att skapa ett sådant klimat som främjar företagande i vårt land.

Regeringens begäran om ett bemyndigande att utan beloppsgräns ställa ut kreditgarantier och att få frångå principen om riskrelaterad avgift för dessa avvisas. Regeringen bör i varje enskilt fall komma till riksdagen med konkreta förslag till bemyndiganden.

18 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en effektivare konkurrenspolitik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens roll i näringspolitiken,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i kommunallagen i enlighet med vad i motionen anförts om att den kommunala kompetensen preciseras och skärps,1

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en särskild småföretagarminister,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avregleringsdelegation,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Regeringskansliet vid beredning av beslut som berör företagande måste undersöka och redogöra för effekterna för företagen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mentorsprogram för kvinnliga företagare,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändringar i fåmansföretagsreglerna,2

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utfärdande av F-skattsedel,2

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för att stimulera tjänstesektorn,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samhällets stöd till mindre företags möjlighet att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av royalty på patenterade uppfinningar,2

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om innovativ teknikupphandling,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre skydd för immateriella rättigheter,3

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utbildning och kompetensutveckling genom ett nationellt program med inriktning på företagande och entreprenörskap införs i gymnasieskolan,4

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för kompetensutveckling och forskning i enlighet med vad som anförts i motionen,4

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad ägarspridning genom utförsäljning av statliga företag,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtkomligheten av offentliga handlingar och att all offentlig upphandling bör ske elektroniskt,5

19. att riksdagen avslår regeringens förslag att bemyndiga regeringen att ställa ut kreditgarantier utan beloppsbegränsning,

20. att riksdagen avslår regeringens förslag att bemyndiga regeringen att frångå principen om riskrelaterad avgift för garantier,

21. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringspolitik enligt följande uppställning:

Anslag		Regeringens förslag	Anslagsändring
A 2 Småföretagsutveckling		134 062 000	+ 20 000 000
A 7 Omstrukt. av vissa statl. företag		25 000 000	- 25 000 000
C 2 Konkurrensforskning		3 473 000	+ 3 000 000
D 1 Teknisk forskning och utv.		672 953 000	+110 000 000
D 4 Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet		29 892 000	+ 2 000 000
F 2 Konsumentverket		67 876 000	- 3 000 000
Nytt anslag: Hushållstjänster		0	+ 250 000 000
Totalt		933 256 000	+ 337 000 000
Stockholm den 5 oktober 1997
Alf Svensson (kd)
Inger Davidson (kd)	Rose-Marie Frebran (kd)
Göran Hägglund (kd)	Mats Odell (kd)
Chatrine Pålsson (kd)

1 Yrkande 3 hänvisat till KU.

2 Yrkandena 8, 9 och 12 hänvisade till SkU.

3 Yrkande 14 hänvisat till LU.

4 Yrkandena 15 och 16 hänvisade till UbU.

Gotab, Stockholm 2002

5 Yrkande 18 hänvisat till FiU.