Företag med koppling till icke-demokratiska regimers underrättelsetjänster

Motion 2019/20:759 av Björn Söder m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föreslå lagstiftning för att utestänga företag med kopplingar till icke-demokratiska regimers underrättelsetjänster från att leverera kritisk infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Starka indikationer talar för att Kina är inställt på konfrontation, snarare än fredlig samverkan med västvärlden. Kinas nuvarande strategi mot väst fokuserar på information och infiltration, ofta genom investeringar och strategiska förvärv inom ett brett spektrum av verksamhetsområden.

Möjligheten för icke-demokratiska, totalitära regimer att förvärva företag och andra samhällskritiska funktioner inom infrastruktur från it och telekom till fysisk infrastruktur måste begränsas. Storskaliga och långtgående strategiska investeringar från kinesiska aktörer utgör idag en säkerhetsrisk som under många år tillåtits försiggå obemärkt och utan vidare säkerhetspolitisk bedömning från svensk sida. Exempel på kinesiska ekonomisk-politiska intressen varierar från uppköpet av Volvo till medicinsk forskning, till intressen av mer geopolitisk karaktär i svenska hamnar och telekomnätverk såsom inom 5G. Den kinesiska regimens ambitioner om en ökad maktutövning genom ekonomiskt och politiskt inflytande över centrala samhällsfunktioner i vår del av världen utgör ett verkligt hot mot vårt fria samhälle.

Aktörer med kopplingar till icke-demokratiska regimer och deras underrättelsetjänster ska utestängas från den svenska offentliga marknaden. Ett omtalat exempel på utländsk aktör inom samhällskritiska teknologier är det kinesiska it- och telekomföretaget Huawei, som med dokumenterade kopplingar till den kinesiska regimen portats från ett antal globala marknader, inte minst inom 5G-marknaden. Orsaken till att Huawei utestängts i olika länder är att man bedömt det finnas en överhängande säkerhetsrisk i att tillåta företaget att leverera, och således kontrollera, samhällskritisk infrastruktur och information. Företagets fortsatta tillgång till den svenska marknaden utgör en säkerhetsrisk på både stats- och individnivå, och det är vår skyldighet att se till att ett adekvat skydd mot detta säkerhetshot upprättas.

Huawei har bland annat pekats ut för att överföra övervakningsteknologi till diktaturen Nordkorea i syfte att möjliggöra brutal förföljelse av oliktänkande, och år 2019 greps företagets CFO i Kanada för misstanke om brott relaterade till sanktionerna mot Iran. Utöver detta har ett flertal personer med koppling till bolaget gripits runtom i Europa för misstänkt spioneri, vilket utgör ett allvarligt hot även mot det svenska samhället.

Huaweis kontroll över det nya 5G-nätet ger regimen i Kina enorma möjligheter till informationsinhämtning och samhällskontroll, vilket föranlett bland annat USA, Storbritannien, Australien och Japan att utesluta eller undersöka hur man kan utesluta bolaget från delar av sina respektive marknader. Ett antal andra länder utreder just nu frågan och Europaparlamentet uppmanar i en resolution:”The Commission to assess the robustness of the Union’s legal framework in order to address concerns about the presence of vulnerable equipment in strategic sectors, urges the Commission to present initiatives, including legislative proposals.”

Kritiken och motståndet mot företag med kopplingar till den kinesiska regimen har länge varit relativt tystlåtna, men efter senare tids avslöjanden om regimens avsikter börjar man runtom i väst nu ta till olika åtgärder.

Mot bakgrund av att Sverige i närtid har genomlidit synnerligen allvarliga misslyckanden på informationssäkerhetsområdet är det av än större betydelse att vi snarast stärker vår förmåga att hantera säkerhetshot inom den samhällskritiska infrastrukturen. Konsekvenserna av framtida säkerhetshaverier kan potentiellt bli mycket mer allvarliga i och med utbyggnaden av det som brukar kallas ”the Internet of Things”, vilket innebär internetstyrning av allt från bilar till sjukhus. Om utländska icke-demokratiska regimers underrättelsetjänster tillåts få åtkomst till och kontroll över vårt samhälle riskerar vi att förlora vår frihet, både som land och på individnivå. Hotet från Kina utgör idag det enskilt största utländska ekonomisk-politiska hotet mot Sverige och Europa, och otaliga exempel understödjer behovet av att skydda vårt fria men sköra svenska samhälle och dess centrala funktioner. Ett förbud mot dess strategiska verktyg för ökat inflytande behövs för att värna vårt fria samhälle.

Sverigedemokraterna vill därför att regeringen redan nu tar initiativ för att förebygga det säkerhetshot dessa utländska icke-demokratiska regimers infiltration av svenskt och europeiskt samhälle innebär. Regeringen bör därför ta initiativ till lagstiftning som syftar till att utestänga företag med dokumenterad koppling till icke-demokratiska regimers underrättelsetjänster från att leverera kritisk infrastruktur.

Björn Söder (SD)
Markus Wiechel (SD)	Ludvig Aspling (SD)
Tobias Andersson (SD)	Lars Andersson (SD)
Sara Gille (SD)