Förbättrade förutsättningar för riskkapital via riskkapitalavdrag och entreprenörskonton

Motion 2012/13:Sk432 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa entreprenörskonton.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa riskkapitalavdrag.

Motivering

Det är företag som skapar jobb, trygghet, välstånd och ekonomisk tillväxt. Det är därför avgörande att vi gör det enklare och mer lönsamt att starta, driva och utveckla företag. Att driva och starta företag skapar möjlighet för den enskilde att förverkliga idéer och drömmar. Samtidigt handlar det om att sköta en verksamhet efter eget huvud. I dag tar svenska entreprenörer stora risker när de tar lån. De lämnar en trygg anställning bakom sig och förlorar därigenom sitt skyddsnät. I de minsta företagen är ägarens och företagens ekonomier ofta sammanknutna i form av personlig borgen och inteckningar. Riskerna behöver balanseras på ett bättre sätt än i dag och det behövs nya finansieringsformer. Pionjärmarknadsinitiativet, som är en del av EU:s innovationsstrategi, syftar till att underlätta marknadsintroduktion av innovativa produkter och tjänster genom regulatorisk förenkling, offentlig upphandling och andra underlättande åtgärder. De åtgärder som föreslås syftar till att underlätta ett marknadsinträde och är inriktade mot insatser där kommissionen och medlemsstaterna kan påverka. Den typ av åtgärder som föreslås är bl.a. rekommendationer för management och en förstärkt tillgång till riskkapital. Kommissionens förordning 1998/2006 tillåter ett försumbart stöd till ett företag på små belopp som inte medför att samhandeln påverkas negativt. Stödet kan ges i form av riskkapitalåtgärder, under förutsättning att stödet till vart och ett av mottagarföretagen ligger under taket för stöd av mindre betydelse.

Vi måste minimera riskerna och låta dem som tar dessa risker i högre grad få behålla frukterna av sitt risktagande. Det är en bättre väg än höga skatter och krångliga och diskriminerande regler för den som vågar stå på egna ben och bidra till byggandet av samhället.

Den 10 december 2009 beslutade regeringen att tillsätta en utredning med uppdrag att utreda förutsättningarna för ökad tillämpning av innovationsupphandling i Sverige, direktiv 2009:104. Det enskilda ägandet i landet behöver stärkas och det finns stora behov av riskvilligt kapital till framförallt de små och medelstora företagen.

Sverige har för lite privat entreprenörskap, där människor driver sina egna företag och förvaltar egna pengar. Under de senaste åren har tillgången på riskkapital varit starkt begränsad. Ett sätt att komplettera utbudet av riskkapital vore att införa ett s.k. entreprenörskonto efter skogskontomodellen. Grundtanken med skogskonton är att yrkesverksamma jord- och skogsbrukare kan utjämna inkomsterna över flera år. Användningen av de medel som är insatta på skogskonton är reglerad i lag. För att kunna göra skattefria avskrivningar måste ägaren återinvestera inom jord- och skogsbrukets verksamhetsområde. Liknande regleringar bör vara gällande för entreprenörskontona.

Framtidens tillväxtpotential finns hos dagens små och medelstora företag. Sverige förlorar tillväxtkraft när vi inte har möjlighet att finansiera och stötta de många verkligt goda idéer som finns i existerande och framtida företag. Det är därför av allra största vikt att vi skapar bättre förutsättningar för riskkapital. Vi behöver således underlätta för privatpersoner att våga investera i tidiga skeden som normalt är hög risk. En ”normal” riskkapitalist investerar inte i dessa lägen. Risken är inte försvarbar när avkastningen ska mätas alternativt på aktiemarknaden. Företagen måste ha kommit långt i sin utveckling, och därigenom fått en lägre riskfaktor, innan riskkapital av traditionell modell blir intressant. Jag anser därför att man bör överväga att införa s.k. entreprenörskonton, efter skogskontomodellen, i syfte att skapa en möjlighet att skjuta upp kapitalbeskattningen, ett uppskov vid återinvesteringar i onoterade bolag.

Entreprenörskonton skapar en möjlighet för privatpersoner och företag att skjuta (vinst)skatt framför sig. Exempelvis kan vinster från tidigare investeringar beskattas först fem år efter realisering. Under dessa fem år har personen möjlighet att återinvestera vinsten i andra bolag och därigenom främja tillväxten.

Regeringen lade i budgetpropositionen för 2013 fram ett förslag om ett investeraravdrag. Detta är mycket glädjande och leder en stor bit framåt även om problem kvarstår kring avdragets storlek och omfattning. Många bolag behöver uppföljningsinvesteringar och med ett normalt kapitalbehov på 2–3 miljoner kronor leder de avdragsbelopp som föreslås i förslaget till att många entreprenörer blir tvungna att skaffa mer än en investerare för att uppnå tillräcklig finansiering. Detta i sin tur innebär problem vid efterföljande kapitaltillskott, då finansiärer i de skedena ofta undviker att investera i bolag med alltför spridd ägarkrets. Dessutom är reglerna kring löneunderlag i uppstartsbolagen hämmande liksom reglerna kring värdeöverföring till investeraren. Reglerna kring ett riskkapitalavdrag bör vara minst lika generösa som det brittiska Enterprise Investment Scheme för att ge tillräckliga incitament till investeringar.

Dessa i motionen anförda förslag skapar en stimulans för många idérika personer med affärsidéer att etablera nya företag, samt utveckla och expandera existerande företag. Det skulle också med all sannolikhet göra det lättare att skaffa riskvilligt kapital.

Erfarenheter från länder som infört riskkapitalavdrag enligt mitt förslag är att kostnaden i skatteintäkter kompenseras mer än väl av arbetstillfällena som skapas i små företag. Eftersom sparkvoten bland svenskar är låg och skattetrycket högt finns det skäl att anta att riskkapitalavdrag kommer att ge minst lika bra resultat i Sverige.

Mot bakgrund av utredningens slutsatser vore det önskvärt om regeringen snarast ser över möjligheten att införa riskkapitalavdrag.

Stockholm den 26 september 2012

Ulrika Karlsson i Uppsala (M)