Förbättra Dalslands dåliga vägar

Motion 2021/22:776 av Johan Hultberg (M)

av Johan Hultberg (M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i kommande nationell plan för transportsystemet prioritera åtgärder för att förbättra det småskaliga vägnätet och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med en plan för hur landsbygdens infrastruktur kan förbättras och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda utbyggnaden av vägnätet för BK4 och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det svenska vägnätet är i stora delar kraftigt eftersatt. Detta gäller särskilt bortom storstadsregionerna och de stora Europavägarna. Underhållsskulden växer och på grund av bristande underhåll sänks nu hastigheten på långa sträckor av statlig väg. Underhålls­skulden och avsaknaden av tillräckliga väganslag syns och märks dock kanske som allra tydligast ute på det finmaskiga vägnätet. Fyrbodal i allmänhet och Dalsland i synnerhet har många dåliga mindre vägar vägar som med nuvarande regering och politik riskerar att bli ännu sämre. I stället för att satsa på god infrastruktur i hela Sverige väljer den rödgröna regeringen nämligen att prioritera höghastighetsbanor mellan våra tre största städer. Det kommer att tränga undan andra viktiga satsningar på såväl underhåll som nyinvesteringar. I regeringens proposition saknas 32 miljarder för att ens upprätthålla bibehållen standard på väg och järnväg. Regeringens besked är alltså att standarden på de svenska vägarna och järnvägarna ytterligare kommer att försämras. I den nuvarande nationella planen för 20182029 konstateras också att det lågtrafikerade vägnätet kommer att ha en negativ tillståndutveckling under planperioden. Dåliga vägar kommer i klartext bli ännu sämre. Det är oacceptabelt. Också människor och företag på lands­bygden och utanför de större städerna förtjänar och behöver en fungerade infrastruktur för att kunna bo och verka. Om hela Sverige ska leva och hänga ihop kan inte infra­strukturinvesteringarna koncentreras till storstadsområdena.

För att få en uppfattning av omfattningen av problemen med dåliga mindre vägar kan statistiken över vägar med tjälrestriktioner studeras. Undertecknad har låtit riksdagens utredningstjänst (RUT) sammanställa den senaste statistiken över vägar med tjälrestriktioner i Fyrbodal. Resultatet presenteras i tabellen nedan där tjälrestriktionerna uttrycks i dygnskilometer (som beräknas genom att sträckan som varit avstängd multi­pliceras med det antal dagar som avstängningen varat). Tabellen visar på omfattade tjälrestriktioner i Fyrbodal men allra särskilt i två kommuner, nämligen Bengtsfors och Färgelanda.

Tabell 1: Tjälrestriktioner i Fyrbodals kommuner i dygnskilometer, 2020, respektive jan–maj 2021

2020

jan–maj 2021*

Belagd väg

Dygnskm

Grusväg

Dygnskm

Totalt

Dygnskm

Belagd väg

Dygnskm

Grusväg

Dygnskm

Totalt

Dygnskm

Munkedal

0

0

0

0

4

0

Dals-Ed

358

2 525

2 883

26

1 739

1 765

Färgelanda

506

4 092

4 598

729

1 306

2 035

Bengtsfors

239

4 357

4 596

199

5 220

5 419

Mellerud

254

750

1 004

397

959

1 356

Uddevalla

1

235

237

0

0

0

Vänersborg

3

538

541

3

953

956

Åmål

310

876

1 185

478

3 199

3 676

Trollhättan

0

0

0

1

147

149

Summa Fyrbodal

1 671

13 373

15 044

1 834

13 527

15  56

*preliminära siffror

Källa: Trafikverket, 2021

Nu krävs åtgärder för att förbättra det småskaliga vägnätet i Fyrbodal och då särskilt i Dalsland och i de kommuner som är värst drabbade av tjälrestriktioner. Restriktioner som inte minst är allvarliga för enskilda skogsägare liksom för skogsnäringen i stort. Just nu pågår arbetet med en ny nationell infrastrukturplan. I planen är det viktigt att åtgärder för att förbättra underhållet liksom för att höja bärigheten och standarden på det småskaliga vägnätet prioriteras. Det bör tillkännages för regeringen.

I budgetpropositionen för 2022 konstaterar regeringen att tillgängligheten med person- respektive godstransporter i mindre städer och tätorter har en negativ utveck­ling. Vidare noterar regeringen att företag i landsbygdskommuner är mindre nöjda med kommunens vägnät, tåg- och flygförbindelser än företag generellt i Sverige. Regeringen bör inte nöja sig med att notera detta. Regeringen behöver istället agera för att förbättra infrastrukturen på landsbygden. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en plan för hur landsbygdens infrastruktur långsiktigt kan förbättras.

Fyrbodal är rikt på skog och har därav också en betydande skogsindustri med bland annat flera pappersbruk. Mycket virke transporteras också från och genom Fyrbodal till bland annat Värö bruk. För att skapa effektivare och klimatsmartare virkestransporter pågår nu ett arbete med att bygga en omlastningscentral för virke i Bäckefors i Bengts­fors kommun. Naturvårdsverket har beviljat medel till projektet. Omlastningscentralen kommer möjliggöra en överflyttning av virkestransporter från väg till järnväg. Viktigt i sammanhanget är att inte bara bygga en omlastningscentral utan att också säkra en god omkringliggande infrastruktur. Därför är det som ovan anfört viktigt att förbättra det småskaliga vägnätet i Fyrbodal där mycket av dagens virkestransporter kör. Vidare är det också viktigt att skapa förutsättningar för tyngre virkestransporter på de större vägarna i Fyrbodal. Sedan 2018 har Sverige en ny bärighetsklass, BK4, som tillåter fordon med en bruttovikt på max 74 ton. Fyrbodals vägnät behöver byggas ut för att klara BK4 för att ansluta till det förhållandevis väl utbyggda nätet av BK4-vägar i Värmland. Regeringen bör se över hur utbyggnaden av BK4 på det statliga vägnätet kan påskyndas i allmänhet och i synnerhet i Fyrbodal. Idag är Fyrbodal en vit fläck på kartan över vägar med BK4. Att utveckla BK4-vägnätet är viktigt utifrån såväl ett klimat- som näringslivsperspektiv. Effektivare transporter sänker nämligen utsläppen samtidigt som det höjer näringslivets konkurrenskraft.

Johan Hultberg (M)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämnad: 2021-09-28 Granskad: 2021-09-28 Hänvisad: 2021-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (3)