Fira demokratin 100 år – 16-årsgräns för kommunval

Motion 2021/22:793 av Kerstin Lundgren (C)

av Kerstin Lundgren (C)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under Sveriges demokratijubileum begära en ändring av vallagen så att en 16-årsgräns införs för kommunval inför valåret 2026 och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Frågan om rösträttsåldern och en sänkt rösträttsålder har diskuterats under lång tid och alltid tidigare avslagits. Nu när Sverige firar 100 år av demokrati är det hög tid att ta ett steg för att göra fler delaktiga och inkluderande i den. För 100 år sedan höjdes rösträttsåldern som en kompromiss i samband med att rösträtten blev allmän och lika för kvinnor och män. Nu när vi firar Demokratin 100 år är det tid att ta steget och sänka den till 16 år i kommunvalen. Då ändringar måste göras i god tid inför ett val lär det bli svårt att hinna ta beslut som möjliggör sänkt rösträttsålder till valet 2022. Däremot bör riksdagen fatta beslutet under mandatperioden med sikte på valet 2026.

Kommunerna gick före med allmän och lika rösträtt och nu bör de ges möjlighet att gå före igen med en sänkt rösträttsålder i kommunval. 2014 års Demokratiutredning uppmanar oss att ompröva tidigare ordning i sitt betänkande SOU 2016:5 Låt fler forma framtiden!

Skälen för detta är flera:

Rösträttsåldern i Sverige är inte 18 år, utan drygt 20. Eftersom det är fyra år mellan valen och man inte får rösta förrän på sin födelsedag innebär det att förstagångsväljarna i snitt är drygt 20 år. De flesta förstagångsväljare har både varit myndiga och valbara i två år när de röstar. Om vi sänker rösträttsåldern till 16 blir genomsnittet drygt 18 år.

2015 beslöt EU-parlamentet rekommendera att EU-länderna skulle enas om 16 års rösträttsålder i EU-valen. I Österrike är rösträttsåldern 16, likaså i lokalvalen i flera tyska delstater. I Norge har man försök med sänkt rösträttsålder i vissa kommuner i de lokala valen. Erfarenheterna är genomgående goda. Ingen redovisar några större problem. (Inte heller tycks ungdomsröstandet ha påverkat valresultaten.)

En klar erfarenhet från bland annat Norge är att 16 års rösträttsålder leder till högre valdeltagande även framöver. För den som just flyttat hemifrån, börjat på universitetet eller börjat jobba är det ofta inte självklart att gå och rösta, förstagångsväljarna har lågt valdeltagande. Om man däremot röstar för första gången när man går i skolan finns man i ett sammanhang som gör att sannolikheten för att gå till valurnorna och komma in i ett röstbeteende ökar.

Sverige har en rad olika "myndighetsåldrar": Skolplikt, straffrättsålder, rätten att få handla alkohol, valbarhetsålder etcetera. Därför är det ingen drastisk förändring att sänka rösträttsåldern, särskilt som ju hälften av de som kommer att rösta för första gången vid en sänkt rösträttsålder kommer att vara myndiga och valbara. I år får medlemmar i svenska kyrkan rösta och där gäller rätten att rösta från 16 år.

Forskarna tycks tämligen eniga om att 16-åringars mognad inte skiljer sig avsevärt från 18-åringars. Och som vanligt är de individuella skillnaderna större än de generella.

I likhet med Demokratiutredningen bör därför 2026 års kommunalval, om inte fullt ut så i vart fall på försök i vissa kommuner (som ansökt om detta) kunna införa 16 år som rösträttsålder.  Dessutom ska kommunerna ges rätt att sänka rösträttsåldern till 16 år i kommunala folkomröstningar.

Kerstin Lundgren (C)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2021-09-28 Granskad: 2021-09-29 Hänvisad: 2021-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (1)