Expertskatten

Motion 2020/21:1066 av Betty Malmberg (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över nivån på expertskatten och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att snarast anpassa expertskatten till den danska och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

En liknande motion behandlades under riksmötet 2019/20. Behandlingen bestod dock i det krassa beskedet: ”Utskottet är fortfarande inte berett att tillstyrka förslag om ändrad expertskatt och avstyrker därför motionerna.” Undertecknad väcker därför frågan igen. Inte minst med tanke på de stora investeringar som har gjorts i nationell forskningsinfrastruktur och som väntas locka många experter och talanger till vårt land.

De senaste åren har Sverige investerat mycket stora belopp i att bygga och etablera internationellt världsledande forskningsinfrastruktur. Som exempel kan nämnas Sci Life Lab i Stockholm och anläggningarna MAX-labb IV och ESS i Lund. Samtliga anläggningar väntas locka många gästforskare, där de två sistnämnda i Lund uppskattningsvis kommer att ta emot 2 000 respektive 3 000 gästforskare per år då de är i full drift.

Det är en enorm och imponerande satsning med syftet att öka svensk kompetens och konkurrenskraft. Med tanke på det närliggande Danmark är det viktigt att Sverige lyckas framstå som attraktivt såväl då det gäller att rekrytera expertkompetens som vid dess kommande val av bostadsort. Den privatekonomiska situation som Sverige kan erbjuda är därvid av största intresse, och den bör matcha vad Danmark erbjuder.

För att kunna attrahera utländska forskare, men även andra nyckelpersoner, till svenskt arbetsliv har Sverige i likhet med flera andra länder infört en särskild skattelättnad, den så kallade expertskatten. Kriterierna för skatten varierar stort i olika länder, och utvärderingar som gjorts visar att detta också får effekt på antalet rekryteringar.

Öresundsinstitutet har i en studie[1] följt upp och jämfört antalet nyckelrekryteringar till Danmark respektive Sverige. Den visar på påtagliga skillnader. Till exempel uppgick antalet forskare och nyckelpersoner som utnyttjar expertskatten i Danmark till 4 501 personer år 2012 medan motsvarande siffra för Sverige var 650 personer. Detta ska dessutom ställas i relation till att Sverige är ett större land och har fler stora företag än Danmark.

Öresundsinstitutet reflekterar över varför det ser ut på det här sättet och menar då att skälen kan vara att inkomstgränsen för att ansöka om expertskatt är högre i Sverige samt att den danska expertskatten gäller i fem år gentemot tre år i Sverige. En annan skillnad är att den danska expertskatten gäller även för danska medborgare som flyttar hem efter tio år i utlandet, medan den svenska enbart gäller utländska medborgare.

Då undertecknad väger samman de stora investeringar som gjorts i forskningsinfrastruktur i Lund och sätter det i relation till vad Öresundsinstitutets ovannämnda rapport visar känns läget oroande. Frågan är ju hur Sverige ska kunna förbättra sin position och faktiskt kunna attrahera expertkompetens så att de och deras medföljande bosätter sig i vårt land och inte på andra sidan sundet. Att anpassa kriterierna för den rådande expertskatten i Sverige känns därför högst angeläget. Detta måtte riksdagen ge regeringen till känna.

Betty Malmberg (M)

[1] http://www.oresundsinstituttet.org/expertskatter-i-sverige-och-danmark/