Europakorridoren

Motion 2007/08:T268 av Marie Weibull Kornias m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att på nytt se över förutsättningarna för en tidsplan för utbyggnad av Europakorridoren.

Motivering

Globaliseringen genererar nya förutsättningar och skapar nya krav på kortare transport- och restider samt en ökad trafikkapacitet. Ur ett tidsperspektiv är inrikesflyget på många sträckor mer konkurrenskraftigt än tåget. Ett hållbart samhälle kräver att en allt större andel av gods- och passagerarmängder går på järnväg, vilket är bäst ur ett miljö- och klimatperspektiv för att på sikt sänka koldioxidutsläppen. Ju fler transporter av gods och passagerare som går på järnväg desto bättre för miljön. Tåget är ett av de få färdmedel som är miljövänligt, energisnålt samt säkert och bekvämt. Nya moderna höghastighetståg är dessutom än mer energieffektiva och snabbare än äldre modeller.

Ett centralt infrastrukturprojekt, som kan bidra till att vi i framtiden får miljövänligare resealternativ, som även tidsmässigt kan konkurrera med flyget, är Europakorridoren. Projektet innebär att man bygger ut två järnvägssträckor för höghastighetståg. Den ena sträckan är Europabanan som är tänkt att gå mellan Stockholm, Jönköping, via en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, Köpenhamn via den kommande Fehmarn bältförbindelsen mellan Danmark och Tyskland med slutmålet Hamburg. Den andra järnvägssträckan är Götalandsbanan, som är tänkt att gå utmed Göteborg, Borås, Jönköping och vidare till Stockholm. Dessa två sträckor går under samlingsnamnet Europakorridoren. En ny järnvägssträckning kan bidra till en avlastning av Södra stambanan. På så sätt kan gods- och regionaltåg få mer utrymme och en integrerad arbets- och utbildningsmarknad skapas över länsgränserna.

Sträckan Stockholm–Köpenhamn skulle med ett höghastighetståg endast ta 2 timmar och 35 minuter. En utbyggnad av Europakorridoren ökar inte enbart valfriheten för privattransporter, utan det skapar även en större tillgänglighet till städer längs järnvägskorridoren. Det finns en stor kapacitet för tillväxt från Mälardalen i norr till Öresundsregionen i söder. Om dessa tillväxtregioner binds samman i sammanhängande och integrerade transportsystem mot Nordtyskland och kontinenten kommer utvecklingsmöjligheterna att vara mycket goda för framtiden. Inom området bor 65 procent av Sveriges befolkning, och 80 procent av högskole- och universitetsstudenterna studerar här. Binds dessa regioner samman med kontinenten möjliggörs goda framtida utvecklings- och tillväxtsmöjligheter i samklang med en hållbar utveckling.

Denna nya järnvägssträckning bidrar till att frigöra kapacitet på nuvarande järnvägssträckningar som därmed kan nyttjas mer effektivt för godstransporter och inomregional trafik. Samtidigt frigörs utrymme att flytta godstrafik från väg till järnväg. En utbyggnad av Europakorridoren skulle även innebära en avlastning av miljön då stora passagerarströmmar kan flyttas från flyg till järnväg på nya sträckor. Samtidigt skapas bra incitament för en ökad ekonomisk tillväxt längs banans sträckning. Det är viktigt att se Europakorridoren ur ett internationellt perspektiv. Förutsättningarna för projektet har aktualiserats i och med avtalet mellan de danska och tyska regeringarna att bygga Fehmarn bältbron. Sverige bör nu se över förutsättningarna för en utbyggnad av Europakorridoren. Det är hög tid att påbörja planeringen av framtidens transportsystem redan idag. Standarden bör medge en topphastighet på 320–350 km/tim. som är den faktiska höghastighetsstandarden som EU:s nya järnvägssatsningar håller idag. På så sätt knyts Sverige samman med höghastighetsnätet i norra Europa. Att avstå nyinvestering i infrastruktur – som har både framtids- och utvecklingsfokus – har ett pris för såväl den ekonomiska tillväxten som miljön.

Stockholm den 27 september 2007
Marie Weibull Kornias (m)
Margareta Pålsson (m)	Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m)
Sven Yngve Persson (m)	Mats Sander (m)
Ulf Sjösten (m)