Ett resurseffektivt samhälle

Motion 2019/20:596 av Martin Kinnunen m.fl. (SD)

av Martin Kinnunen m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja återvinning och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett stärkt producentansvar och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydliga regler för återvinning och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om producentansvar för textilier och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera kostnader i förhållande till miljönytta till följd av de nya förordningarna och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mål för insamling och återvinning av textilier och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka onödigt matsvinn och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rimliga förutsättningar för biogasproduktion och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur man kan främja delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti som präglas av förvaltarskapstanken. Naturen och dess resurser ska utnyttjas så varsamt och effektivt det är möjligt. Grundläggande i detta arbete är att man undviker resursslöseri som exempelvis matsvinn och så långt det är rimligt och samhällsekonomiskt försvarbart återvinner produkter, material och energi. Här går sunt ekonomiskt förvaltarskap och omsorg om jordens resurser hand i hand.

Sverige är framgångsrikt i detta arbete. Avfall som deponeras i Sverige ligger idag på enstaka promille, matsvinnet ligger långt under EU-genomsnittet och vi uppnår idag i huvudsak de mål som satts upp inom återvinningen. Detta innebär dock inte att strävan mot ytterligare förbättrad resurseffektivitet bör upphöra.

Uttrycket cirkulär ekonomi är positivt i den mån det avser ekonomiskt försvarbar återanvändning och återvinning. Cirkulär ekonomi får dock inte upphöjas till en dogm, som trumfar ekonomisk hänsyn och sunt förnuft. Normalt kan flöden inte slutas, cirkuleras, till 100procent, och det är oftast inte heller nödvändigt. Speciellt vaksamma bör vi vara när så kallade nollvisioner ställs upp som bara leder till kreativ redovisning över verksamhetens utsläpp. Det är exempelvis varken cirkulärt eller ekonomiskt försvarbart när en verksamhet övergår till användning av importerad HVO-diesel, vilket i realiteten flyttar utsläppen till jordbruket i andra länder.

Som ett relativt glesbefolkat land med miljömedveten befolkning och fungerande institutioner är problemen i Sverige måttliga jämfört med många andra länder. Här ser vi för övrigt en möjlighet till export av svensk teknik inom avfallshantering, vilket borde vara positivt ur global miljösynpunkt.

Återvinning

Grundläggande inom återvinningen är att det ska vara enkelt för den enskilde att göra rätt. Av primär betydelse är tillgång på återvinningsstationer, men även att förpackningsmaterial utformas på ett sådant sätt att det kan återvinnas. Fastighetsnära insamling är ett verktyg som bevisligen leder till ökad andel återvunnet material. Mycket arbete återstår på detta område och framför allt när det handlar om plastmaterial krävs mer forskning och produktutveckling för att kunna öka återvinningen. Ett starkt producentansvar ger företag incitament att se över hela sin produktions- och avfallshanteringskedja. Då kan avfallet i bästa fall ses som en resurs, vilket ytterligare bidrar till att öka återvinningen. Genom att företag tar ansvar för avfallet stimulerar man till att produktdesign och material anpassas så att återvinningsprocessen kan bli så effektiv som möjligt.

Gällande förpackningsmaterial och returpapper ska ett stärkt producentansvar, samt att insamlingsansvar för förpackningar och returpapper även fortsättningsvis ligga kvar hos producenterna. Samordningen med kommunerna bör dock stärkas.

Under föregående mandatperiod fattade regeringen beslut om nya förordningar som gäller att införa nya krav för insamling av förpackningar och tidningar. Kraven syftar till att öka återvinningen och flytta insamlingen närmare människors hem. Detta är i grunden positivt, men utfallet av regeringens förslag kan bli väldigt omfattande kostnader som kommer att vältras över på konsumenterna. Med tanke på att Sverige har en hög nivå av återvunna förpackningar och tidningspapper bör regeringen uppdras att noggrant utvärdera huruvida kostnaderna av det förändrade regelverket står i relation till miljönyttan.

Producentansvar för textilier

Ansvar för omhändertagande av textilier som inte ska återanvändas ligger idag på kommunerna då det i laglig mening betraktas som hushållsavfall. Samtidigt är intresset för att ta hand om gamla textilier stort inom branschen och det har uppmärksammats att flera klädeskedjor brutit mot lagstiftningen när de tagit initiativ till insamling av textilier i sina butiker. För att stimulera till ökad återvinning och produktutveckling behöver ett producentansvar införas även för textilier. Det bör även sättas upp nationella mål för insamling och återanvändning av textilier.

Onödigt matsvinn

Mängden matsvinn innebär idag ett enormt resursslöseri. Beräkningar från Naturvårdsverket har visat att varje svensk årligen gör sig av med 74kg matavfall och att en svensk barnfamilj skulle kunna spara tusentals kronor varje år genom att bättre ta vara på all inköpt mat. Genom att bättre ta till vara avfall och mat i alla led från produktion, transport och förädling hos såväl handlare som konsumenter finns det stora orealiserade möjligheter till samhällsekonomiska besparingar och dessutom möjligheter att minska vårt utnyttjande av jordens resurser. Informationsinsatserna bör förbättras på detta område. Regeringen bör även arbeta för undantag vad gäller bästföredatum. Exempelvis hanteras svenska ägg kylda, vilket gör att deras hållbarhet i praktiken är betydligt längre än det sista datum som EU tillåter. Detta medför att butiker varje år tvingas slänga ägg som fortfarande är fullt ätliga.

Rimliga förutsättningar för biogasproduktion

Rötning av matavfall är ett bra sätt att ta tillvara den energi som lagras i organiskt hushållsavfall och restprodukter från livsmedelsindustrin. Slammet kan användas som gödningsmedel, förutsatt att det inte innehåller otillåtna nivåer av exempelvis tungmetaller. Som biobränsle har biogas från avfall flera fördelar; det har en bra koldioxidbalans, produceras huvudsakligen i Sverige och reducerar beroendet av fossila bränslen. För närvarande möjliggörs biogasproduktionen av gynnsamma skatteregler. Villkoren för biogasens vidkommande ska inte försämras, men det svenska systemet är satt under press. I södra Sverige finns ett med Danmark integrerat biogasnät, vilket medför att svenska biogasproducenter konkurrerar med danska aktörer, som erhåller produktionsstöd. Produktionsstöd för biogas är ingen idealisk lösning, men givet att marknaderna har integrerats bör förutsättningarna för produktion i Sverige och Danmark harmoniseras. Regeringen bör låta utreda frågan skyndsamt och arbetet med att åstadkomma rimliga förutsättningar för att bedriva rötning av matavfall bör fortgå.

Delningsekonomi

Utvecklingen på det digitala området har skapat nya vägar för privatpersoner och företag att dela, hyra ut och byta tillgångar med varandra. Delningsekonomin växer och i och med det skapas nya förutsättningar för ett mer resurseffektivt samhälle. Detta sker trots att politiken snarare än att skapa förutsättningar försvårar och komplicerar. Det bör utredas hur regler på beskattningsområdet kan förändras för att förenkla för den växande delningsekonomin. Ett sätt vore att definiera delningsekonomi som en ekonomisk aktivitet som understiger ett visst belopp och att verksamheten i annat fall klassas som professionell. Detta skulle öppna upp för förenklade skatteregler för de privatpersoner som vill dela, hyra ut och byta tillgångar med varandra. Det bör även utredas huruvida man kan ställa krav på plattformarna att redovisa intäkter och betala in skatter för sina användare. Detta för att förenkla och minska riskerna för privatpersoner. 

Martin Kinnunen (SD)

Mats Nordberg (SD)

Runar Filper (SD)

Yasmine Eriksson (SD)

Staffan Eklöf (SD)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämnad: 2019-09-27 Granskad: 2019-09-30 Hänvisad: 2019-10-11
Yrkanden (9)