Enklare regler för företagen

Motion 1999/2000:N273 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp)

av Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp)
1 Sammanfattning
Samhällets kostnader för tillväxthämmande regler är betydande. Priset
betalar medborgarna, främst i form av sämre levnadsstandard och
begränsad valfrihet. Det arbete för bättre och enklare regler som inleddes
av den förra borgerliga regeringen måste drivas vidare.
Småföretagsdelegationens förslag i delegationens sju olika
delbetänkanden bör genomföras skyndsamt. Dessutom bör
avregleringsarbetet bedrivas systematiskt på alla nivåer. Samtliga
befintliga regler som berör företagare skall granskas inom en
mandatperiod i syfte att förenkla och minska regelmassan.
Arbetet med regelförenklingar bör ges en hög politisk prioritet. Före-
tagarna själva bör få påverka arbetet genom samråd. Vi vill att alla nya
förslag från regeringen som påverkar företagens villkor skall föregås av en
noggrann analys av effekterna. Även myndigheter som ger ut föreskrifter
skall omfattas av kravet att göra en konsekvensanalys.
2 Sverige behöver en större och mer dynamisk
småföretagsamhet
Sveriges välstånd är byggt på ett framgångsrikt företagande. Företagande
i sig är den viktigaste drivkraften för att skapa välstånd. Globalisering,
liberalisering och informationsteknologins snabba utveckling öppnar
enorma möjligheter för vårt land och för företagen i Sverige. Inom IT-
området ligger Sverige just nu i framkanten bland världens länder. Ett
absolut villkor för att Sverige skall kunna utnyttja dessa nya möjligheter
är att vi förstår nödvändigheten av förändring och att vi underlättar
omvandlingsprocessen som är oerhört snabb.
Det är inte bara enskilda företag som är utsatta för en knivskarp konkur-
rens. I lika hög grad befinner sig Sverige som land i en knivskarp kon-
kurrenssituation. Det nationella näringsklimatet måste formas så att Sverige
klarar av att tävla med de mest  konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga
om goda villkor för företagande och  investeringar. Omvärldsförståelse och
förändringsbenägenhet i politiken är helt  avgörande för Sveriges framtida
konkurrensförmåga och välstånd. Fler företag och mindre offentlig sektor
skulle göra Sverige mindre sårbart vid en framtida lågkonjunktur.
Det är i detta perspektiv förödande att klamra sig fast vid stela modeller,
rigida arbetsmarknadsregler och världens högsta skattetryck. Tillkomsten av
jobb på lång sikt bygger på en tillväxt bland de små och medelstora före-
tagen. Regeringens ovilja att skapa ett gott klimat för förtagande och dess
oförståelse för en företagares verklighet kan avläsas i det faktum att svenskt
nyföretagande under en lång period har minskat. På två år har antalet ny-
startade företag minskat med 16,7 %. Denna negativa process måste brytas.
Negativa attityder till småföretagande har i vårt land påverkat företags-
strukturen. Villkoren för företagande har helt anpassats till storföretagen, och
i jämförelse med andra länder har Sverige ett mycket storföretagsdominerat
näringsliv. Vi saknar den mångfald av medelstora växande företag som finns
i många andra länder. Av Sveriges ca en halv miljon företag är den
överväldigande majoriteten enmansföretag, många av dem rena levebröds-
företag, och bara tre procent har fler än 20 anställda.
Framväxt av nya företag inom tjänste- och servicesektorn har effektivt
hindrats genom den offentliga sektorns kraftiga utbyggnad och monopol.
Världens största offentliga sektor har krävt världens högsta skatter, vilket
ytterligare har bromsat tillkomst av företag och tillväxt. Den arbetsintensiva
privata tjänstesektorn som fungerat som sysselsättningsmotor i exempelvis
USA har utvecklats betydligt långsammare i Sverige. God företagarpolitik
omfattar en mängd förändringar inom områdena skatter, arbetsmarknad,
konkurrens, energipolitik, regelförenkling och Europaengagemang.
Framför allt är det viktigt att förändra attityderna till företagande och
entreprenörskap. Det måste i Sverige skapas ett gott företagarklimat så att
fler kvinnor och män vill och vågar starta och driva företag och anställa
medarbetare. För att Sverige skall få en växande företagsamhet måste
entreprenörskap och företagande löna sig.
3 Sverige behöver färre och enklare regler för
företagen
3.1 Framgångsrikt avregleringsarbete under mandatperioden
1991-1994
Under perioden 1991-94 tog regeringen initiativ till och genomförde
avregleringar som berörde i stort sett alla områden i samhället.
Telekommunikationer, postbefordran, radio och television öppnades för
konkurrens, vilket bland annat har betydelse för utvecklingen i det kun-
skapsintensiva näringslivet. Inrikesflyget, taxi, landsvägstransporter, bil-
provningen och järnvägen avreglerades. På de två sista punkterna återställde
dock den socialdemokratiska regeringen besluten innan de trädde i kraft.
Arbetsförmedlingsmonopolet avskaffades. Genom ett referensprissystem för
läkemedel där patienten själv fick betala mellanskillnaden för dyrare preparat
än referenspreparaten pressades prisnivån inom systemet med 17 procent. Ett
förslag lades fram om att avveckla Apoteksbolagets monopol. Förslaget
stoppades dock av den socialdemokratiska regeringen. Såväl byggnormerna
som planreglerna förenklades väsentligt i syfte att öka konkurrensen,
begränsa kostnaderna, stimulera nytänkande och öka valfriheten. Riksdagen
beslutade om avregleringen av elmarknaden, vilken senare har lett till stora
effektiviseringar. Reformen sköts tillfälligt upp av den socialdemokratiska
regeringen innan den genomfördes.
Ett stort antal reformer genomfördes som utsatte statliga myndigheters
produktion av varor och tjänster för konkurrens, t.ex. bolagiseringarna av
myndigheten för den statliga arbetsmarknadsutbildningen (AMU), statens
godkännande- och certifieringsverksamhet inom byggsektorn, Vägverkets
produktionsverksamhet samt privatiseringarna av Statens provningsanstalt,
statens produktion av skogsfrön och skogsplantor, Försvarets Datacentraler
och Försvarsmedia.
Flera statliga bolag privatiserades i syfte att bl.a. stärka konkurrensen och
minska sammanblandningen mellan ägare och lagstiftare. Viktiga reformer
var också den nya lagen om offentlig upphandling och lagen om ingripande
mot otillbörligt beteende vid offentlig upphandling, som riktar sig mot
konkurrenssnedvridande beteenden från beställare inom stat, kommun och
landsting. En helt ny konkurrenslag infördes.
Möjligheterna att starta alternativ till den kommunala barnomsorgen
ökade, vilket ledde till en kraftig ökning av barnomsorg i privat regi. För-
äldrar och elever fick möjlighet att välja skola genom friskolereformen.
Ytterligare exempel på reformer som genomfördes eller beslutades under den
förra mandatperioden är fri etableringsrätt för utlänningar och utländska
företag i Sverige, enhetliga skatteregler för egenföretagare och aktiebolag,
enklare registrering av aktiebolag och en mer flexibel arbetsrättslig lagstift-
ning. En särskild avregleringsdelegation tillkallades med uppgift att driva på
avregleringsarbetet och ta lämpliga initiativ till förändringar som stärker
konkurrensen  och ökar utrymmet för nyetableringar. Den socialdemokra-
tiska regeringen lade ner avregleringsdelegationen efter valet 1994.
3.2 Påskynda avregleringsarbetet
Avregleringarnas betydelse för den framtida ekonomiska utvecklingen
måste betonas tydligare, precis som under den borgerliga
regeringsperioden. Att främja konkurrens och förnyelse måste åter bli en
central del av näringspolitiken. Under den socialdemokratiska regeringen
har avregleringsarbetet tappat tempo. Sverige ligger långt efter det övriga
Europa vad gäller regelförenklingar. Holland, England, Irland och
Danmark är exempel på länder med ett mer gynnsamt företagarklimat.
Det försteg Sverige hade vid regeringsskiftet 1994, efter att den borgliga
regeringen tillsatt Avregleringsdelegationen, tvärstannade när den
socialdemokratiska regeringen upplöste gruppen och negligerade
förenklingsarbetet i flera år. Sverige hade kunnat vara ett föregångsland
om inte regeringen schabblat bort tillfället för de svenska
småföretagarna.
Visserligen har det talats en hel del om att genomföra Småföretagar-
delegationens förslag, men trots detta är många av förslagen ännu inte
genomförda. I stället har situationen förvärrats för företagarna genom att fler
nya regler införts och genom att beslutade avregleringar återställts.
Arbetet med att slopa, förenkla eller förbättra reglerna för företagen bör nu
bedrivas med full kraft. Genomförandet av de förslagen i Småföretags-
delegationens sju olika betänkanden brådskar. I följande avsnitt föreslår vi
förenklingar och förbättringar för företagen som bygger på förslagen i dessa
betänkanden (SOU 1997:186, SOU 1998:64, SOU 1998:77, SOU 1998:92,
SOU 1998:93 samt SOU 1998:94).
4 Förslag
4.1 Snabbare patent
Främjandet av innovationer är självfallet en viktig del av en politik för
ökad tillväxt. Många mindre företag skapas kring ett begränsat antal
unika innovationer. Patentinstitutet är av stor betydelse för att skydda den
unika innovationen under den period som den utvecklas tekniskt och
kommersiellt. Detta har delvis tillgodosetts genom det samarbetsprojekt
PRV och RSV genomfört, men ytterligare, konkreta  åtgärder behövs.
4.2 Patentskydd för enklare uppfinningar
Livscykeln för nya produkter blir allt kortare. I tolv av EU:s femton
medlemsländer har man valt att möta behovet av ett snabbare, enklare
och billigare skydd för kortlivade produkter med ett särskilt
bruksmönsterskydd. Det är, förutom Sverige, Storbritannien och
Luxemburg som valt att avstå från denna lösning. Ett enklare skydd för
uppfinningar efter den modell som förordas i EU:s grönbok
Bruksmodellskydd (Com (95) 370 final, Green Paper on the Protection of
Utility Models in the Single Market) bör utredas i Sverige.
4.3 Inför enhetligt beräkningsunderlag för ersättningarna i de
allmänna försäkringarna
Det finns ett beräkningsunderlag för sjukförsäkringen och ett annat för
arbetsskadeförsäkringen. Om ett sjukfall klassas om till arbetsskada
måste försäkringskassan göra om beräkningen, vilket ofta medför att
företagen belastas med frågor om t.ex. vilka kostnadsersättningar som
utgivits.
Reglerna bör ändras så att samma beräkningsunderlag används i båda
försäkringarna.
4.4 Klargör arbetsgivarens rehabiliteringsansvar
Arbetsgivarna har givits ett långtgående åtgärds- och kostnadsansvar för
rehabilitering av anställda. Självfallet har arbetsgivaren större
förutsättningar än försäkringskassan att upptäcka tecken på ohälsa hos de
anställda. Arbetsgivaren kan också enklare se vilka förändringar som kan
genomföras på arbetsplatsen för att underlätta den anställdes situation.
Kompetensen i rehabiliteringsfrågor, som i hög grad dessutom är en
resursfråga, är emellertid mycket ojämnt spridd bland arbetsgivarna. Det är
framför allt de mindre företagen som har svårt att upprätthålla underlag för
särskilda tjänster inom företaget som handhar dessa frågor. De mindre
företagens begränsade möjligheter att hålla sig med särskild kompetens i
rehabiliteringsfrågor måste beaktas. Rehabiliteringsansvaret bör definieras på
ett sådant sätt att det upplevs som rättvist och skapar incitament, snarare än
ger ett godtyckligt utfall.
4.5 Beskattning av tjänstebilar bör schabloniseras
Reglerna för förmånsbeskattning av tjänstebil ändrades vid årsskiftet
1996/1997. Tidigare uppskattades värdet av att den anställdes
arbetsgivare betalade bil och drivmedel till ett schablonbelopp. Nu ingår
inte längre drivmedel i detta schablonbelopp. Den anställde är tvungen
att föra körjournal och specificera antal körda mil i tjänsten för att inte
tvingas skatta för bensinförmånen som för lön. Tjänstebilsinnehavaren
och företaget tvingas ägna mycket tid åt att administrera denna
redovisning.
En ny översyn bör snarast genomföras för att granska den ökade tidsåtgång
som drabbar småföretagare med de nya reglerna. I detta sammanhang bör
kostnaden för denna byråkratisering också beaktas.
4.6 Förenklad självdeklaration för egenföretagare
Nästan ingen av landets 700.000 egenföretagare klarar deklarationen
själv, utan tar hjälp. Problemen med självdeklarationen har samband med
de krav som ställs på bokföring och bokslut.
Reglerna för småföretagarnas redovisning, bokslut och deklaration bör
göras så enkla att de flesta företagare kan klara sitt bokslut och sin
deklaration utan kostsam hjälp utifrån. Frågan har bollats runt inom olika
utredningar, men detta hjälper föga alla de företagare som tyngs av förlegade
regler.
4.7 Slopa skattetilläggen för fel i momsredovisningen
Den skattskyldige påförs skattetillägg vid fel i momsredovisningen, även
i de fall där staten inte förlorat pengar eller förlusten varit försumbar.
Detta är mycket stötande och strider mot det allmänna rättsmedvetandet.
Skattetillägg måste stå i rimlig proportion till statens förlust.
Skattetillägg bör slopas helt i de fall periodiseringsfelen inte varit till
statens nackdel eller är av försumbart belopp. Att en mildring skett utav de
höga avgifterna är ett steg i rätt riktning, men är inte nog.
4.8 Förenkling av tullprocedurerna
Harmoniseringen av svenska lagar och regler i tullfrågor med EU:s
bestämmelser har lett till en mer komplex lagstiftning än tidigare. Detta
har fått återverkningar för både näringslivet och tulladministrationen.
Reglerna för tullprocedurerna bör förenklas i sådan omfattning att små-
företag normalt kan klara sina tullärenden utan konsulthjälp. I avvaktan på
att det europeiska regelverket förenklas, bör Sverige undvika mer långt-
gående anpassning av de nationella tullreglerna än den gällande EG-rätten
kräver.
4.9 Slopa avgifter och byråkrati kring den obligatoriska
ventilationskontrollen
Ventilationskontroller kan utföras av flera olika sorters småföretag, bl.a.
ventilationsföretag, som tillhandahåller tjänster såsom kontroll, juste-
ring/trimning och rensning av ventilationssystem inklusive imkanaler. I
det fall ett sotningsföretag inte lämnat det förmånligaste anbudet vid en
fastighetsägares upphandling av obligatorisk ventilationskontroll kan det
ändå totalt sett bli kostsammare för fastighetsägaren att inte välja
sotningsföretaget. Skälet är att sotningsföretaget har möjlighet att
kombinera arbetet med obligatorisk ventilationskontroll med
sotningsuppgifterna. Sotningsföretag får i detta fall betydande
konkurrensfördelar på området för obligatorisk ventilationskontroll
framför andra företag.
En utredning bör tillsättas för att granska om företag som uppfyller kraven
för certifiering på området för obligatorisk ventilationskontroll även skall
kunna ges möjlighet att rensa och kontrollera imkanaler från brandsäkerhets-
synpunkt. Kravet på registrering hos kommunen bör ses över och ersättas av
ett system med egenkontroll, där protokollet visas upp på anmodan.
Utredningen bör pröva om tillsynsansvaret skall ligga hos kommunens
byggnadsinspektörer eller hos Yrkesinspektionen samt anlägga synpunkter
på hur en risk- och problemorienterad prioritering av tillsynsarbetet kan
läggas upp. Endast i de fall protokoll saknas bör avgift utgå.
4.10 Prövning av kommunal kompetens att driva
affärsverksamhet
Kommunallagen reglerar kommunens kompetens, dvs. anger vad
kommunen får ägna sig åt. Kommunallagens lokaliseringsprincip,
självkostnadsprincip och likställighetsprincip utesluter i princip att
verksamheten huvudsakligen inriktas på andra avnämare än invånarna i
kommunen, liksom att huvuddelen av verksamheten drivs för att få
överskott, liksom att man skulle kunna ta ut olika avgifter för samma
tjänst av olika medborgare. Men så länge inget överklagande sker finns
knappast några begränsningar för den kommunala näringsverksamheten.
Det är endast formella beslut i kommunala förvaltningar som omfattas av
kommunallagens möjlighet till laglighetsprövning. När det gäller
kommunens bolag betyder det att endast själva bolagsbildningen och
dess policyformuleringar, kapitaltillskott från kommunen, kommunens
tecknande av borgen, liksom leveransavtal och övriga avtal mellan
bolaget och kommunen, kan bli föremål för överklagande och prövning
mot kommunallagens principer. De beslut som fattas i bolaget kan
således inte överklagas till förvaltningsdomstol. Undantag finns
emellertid när det gäller utlämnande av handling, där
offentlighetsprincipen utsträckts till att omfatta bolag där en eller flera
kommuner har ett bestämmande inflytande. Ändringar i bolagsordningen
bör antas i kommunfullmäktige. Om bolaget avviker från
ändamålsparagrafen i bolagsordningen kan detta förhållande emellertid
inte prövas mot kommunallagen. Revisorernas förslag om ansvarsfrihet
för bolagets styrelse behandlas på bolagsstämman. Denna regleras inte av
kommunallagen utan i aktiebolagslagen. Kommunen kan emellertid ha
fattat beslut om direktiv till kommunens ombud på stämman. Detta beslut
kan prövas i förvaltningsdomstol. Om kommunen avstått från att påpeka
att bolaget i sin verksamhet går utanför vad som angivits i bolagets
ändamålsparagraf är det ett ickebeslut. Ickebeslut kan självfallet inte
överklagas. Inför bolagsstämman kan kommunfullmäktige utfärda ägar-
direktiv. Detta beslut kan överklagas till förvaltningsdomstol. Års-
berättelse och revisionsberättelse anmäls till kommunfullmäktige.
Beslutet att godkänna anmälan kan inte prövas i förvaltningsdomstol.
Tillskjutande av nytt aktiekapital är vanligtvis ett  beslut som antas i
kommunfullmäktige. Rätten att överklaga ett kommunalt beslut är
begränsad till kommunens medborgare. Många kommuner menar att
detta är en viktig kommunalrättslig princip. Flera av näringslivets
organisationer anser att rätten att klaga på en, ur kommunalrättslig
synpunkt, tveksam verksamhet inte som i dagsläget bör vara begränsad
till kommunens medlemmar. Detta fordrar sannolikt att kommunens
kompetens även regleras i annan lag än kommunallagen - till exempel
inom konkurrenslagstiftningen. Kritikerna menar att det måste finnas
möjlighet att få lagligheten i en viss redan pågående verksamhet prövad,
inte bara lagligheten i ett visst beslut. Ofta finns det i kommunal
verksamhet, oavsett om den drivs i bolags- eller förvaltningsform, heller
inte något kommunalt beslut som går att klaga på, även om verksamheten
strider mot kommunallagens principer. Fullgoda möjligheter till prövning
måste finnas även vad beträffar verksamhet i hel- eller delägda
kommunala bolag. I dagsläget saknas sådana möjligheter.
Såväl fysiska som juridiska personers bör få rätt att överklaga beslut över
kommungränserna samt möjlighet att få lagenligheten i en viss befintlig
verksamhet prövad. Medborgarnas möjligheter till laglighetsprövning av
verksamhet som drivs av kommun, landsting eller kommunala bolag bör
därför stärkas.
Det bör vidare vara möjligt att överklaga verksamhet oavsett om
verksamheten baseras på ett formellt beslut, och oavsett om verksamheten
bedrivs i ett kommunalt bolag eller i förvaltning. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med lagförslag i enlighet med detta.
4.11 Avreglera förordnandet av ordningsvakter
Bevakningsföretagen tillhör en bransch som expanderat kraftigt under de
senaste årtiondena. Under senare år har flera mindre bevakningsföretag
etablerats. Företagen utför ett viktigt arbete för att förhindra brott och
upprätthålla ordning.
Tillsynsmyndigheterna skall enligt lagen bedöma behovet av ordnings-
vakter. Om behovet anses fyllt skall myndigheten inte ge ytterligare tillstånd.
Behovsprövningen har ibland medfört problem för enskilda näringsutövare.
En effekt av prövningen kan bli att företag som vinner en anbudstävling om
bevakningstjänster inte kan åta sig uppdraget eller utvidga sin verksamhet,
eftersom ytterligare tillstånd inte medges.
Antalet ordningsvakter regleras bäst av efterfrågan på marknaden. Behovs-
prövningen för ordningsvakter bör därför avskaffas. Det bör vidare räcka
med att en statlig instans reglerar ordningsvakternas befogenheter och
utbildning samt i de enskilda fallen prövar om en person är lämplig och
uppfyller uppställda krav.
4.12 Fritt val i barn- och ungdomstandvården
Principen om fritt tandläkarval gäller för personer över tjugo år och är
reglerad i den allmänna tandvårdsförsäkringen. Men fortfarande nekas
barn och ungdomar i Sverige ett fritt tandläkarval. Det finns flera skäl
som talar för en valfrihetsreform inom barn- och ungdomstandvården. På
en konferens om kvalitetsindikationer inom barn- och ungdomstandvård
(29-31 mars 1993) konstaterade en bred expertis att ett fritt tandläkarval
är en prioriterad kvalitetsindikator.
Konkurrensverket förordar i sin rapport Konkurrens inom tandvården ett
fritt tandläkarval för barn och ungdomar. Det fria valet fungerar bra där det
införts.
Det bör därför i tandvårdslagen införas en skyldighet för landstingen att
erbjuda barn och ungdomar ett fritt tandläkarval.
4.13 Serviceboende för funktionshindrade bör bli
konkurrensneutralt
Socialtjänstlagen ålägger kommunen att inrätta bostäder med särskild
service till funktionshindrade. Kommunen kan driva verksamheten i egen
regi eller lägga ut den på entreprenad till ett privat företag.
Socialstyrelsen uppställer kvalitetskrav som tillämpas vid länsstyrelsens
tillsyn över verksamheten. Men olika regler gäller beroende på om
verksamheten bedrivs av ett privat företag eller i kommunal regi. Det
privata företaget måste ansöka om tillstånd för att starta verksamheten.
Det behöver inte kommunen göra. De kvalitetskrav som det privata
företaget måste uppfylla vid start, kan den kommunala verksamheten
dröja med. Ett privat företag vars verksamhet inte håller erforderlig
kvalitet kan få sitt tillstånd indraget. Kommunal verksamhet kan
visserligen kritiseras, men varken Socialstyrelsen eller länsstyrelsen har
befogenhet att ålägga kommunen att leva upp till kvalitetskraven.
Kommunens verksamhet kan antingen dröja med uppfyllandet av kraven
eller rentav strunta i att uppfylla dem.
Tillsynen över  serviceboende för funktionshindrade bör med anledning av
detta ses över så att reglerna blir konkurrensneutrala.
4.14 Avreglera biluthyrningen
Biluthyrningsbranschen är relativt ung i Sverige och har vuxit snabbt
under de senaste decennierna. Den omfattande specialreglering som
omgärdar biluthyrning kan reformeras eftersom förhållandena i
branschen är stabila och problemen är få. Vägverket föreslår att
nuvarande krav på tillstånd slopas för att i stället ersättas av ett krav på
registrering av verksamheten. Detta skulle underlätta för den som vill
etablera sig i näringen och ändå möjliggöra övervakning från
myndigheternas sida.
Ett förenklat registreringsförfarande för biluthyrning bör därför genom-
föras.
4.15 Marknadsanpassa regelsystemet för tolkning
Invandringen har skapat behov av tolk- och översättningskompetens som
kan medverka när myndigheter vill kommunicera med personer som har
bristfälliga kunskaper i svenska. Ibland har denna kompetens byggts upp
i offentlig regi. I takt med att verksamheten vuxit har emellertid
utrymmet för privata företag ökat. Det är dock inte alltid som
myndigheter och kommuner anlitar dessa företag på lika villkor.
Konkurrensverket anser att ett nytt och marknadsanpassat regelsystem
för tolk- och översättningsverksamhet skulle underlätta etableringen av
nya företag.
Ett förslag till nytt och marknadsanpassat regelverk på området bör därför
utarbetas.
4.16 EU:s strukturfonder
Det har framförts mycket kritik mot den svenska organisationen för
genomförande av EU:s strukturfondsprogram. Det har bl.a. ansetts vara
splittrat och svåröverskådligt med både nationell och EU-dikterad
stödpolitik. De nya strukturer som Sverige byggt upp för att hantera
strukturfondsprogrammen överlappar gamla strukturer. Detta ger fler
aktörer att hålla reda på för småföretagen. Det finns dessutom många
program med likartad eller överlappande verksamhet. De
övervakningskommittéer som inrättats har haft få inslag av
småföretagare. Strukturfondspengarna går till dem som är bäst på att
fylla i formulär och hitta rätt i regeldjungeln, inte till dem som har de
bästa projekten. Merparten av strukturfondspengarna har därför gått till
mer eller mindre offentliga aktörer. Eftersom småföretagen har dålig
kunskap om målprogrammen och vilka typer av projekt som de är tänkta
att stödja är det svårt för enskilda företag att själva planera projekt.
Istället blir det offentliga aktörer som försöker tänka ut projekt som de
tror att företag kan ha nytta av. Systemet är därför i stor utsträckning
utbudsstyrt snarare än efterfrågestyrt. Sverige bör med anledning av
kritiken reformera den svenska organisationen för genomförande av
strukturfondsprogrammen enligt följande: Samordna gamla nationella
stödstrukturer med de nya som byggts upp för strukturfondsmedel.
Information om strukturfonderna skall vara anpassad till småföretagens
verklighet. Försök att få så många aktiva småföretagare som möjligt
engagerade i strukturfondsarbetet. Personer med småföretagarerfarenhet
borde engageras i informationsspridning, övervakningskommittéer och
annat. Småföretagares  arbetsinsatser skall betalas och på andra sätt värderas
bättre i strukturfondsarbetet. Arbetet i kommittéer och andra grupper skall
anpassas så att småföretagare kan delta utan att riskera sina rörelser.
Gör systemen efterfrågestyrda så att småföretagens behov får styra
utformningen av projekt, i stället för vad handläggare på myndigheter kan
erbjuda. Detta kräver förbättrad dialog mellan småföretag och myndigheter.
Ofta får målprojekten vänta länge på pengar, trots att Sverige som land får
förskott ur strukturfonderna. Även de lokala projekten borde kunna få sådana
förskott.
Fortsätt satsningen på partnerskap. Nya former för att stimulera småföretag
att ta del i strukturfondsprogrammen bör prövas, men på företagens villkor.
Nya medfinansieringsmodeller bör prövas. Enskilda företag, grupper av
företag eller privatpersoner bör kunna ersätta eller komplettera offentliga
organ som medfinansiärer till EU. EU kräver dock långsiktiga och stabila
medfinansiärer, varför staten i sådana fall måste gå in med garantier för att
privata medfinansiärer skall kunna accepteras av EU. Detta bör kunna ske på
obyråkratiskt sätt i nationellt samförstånd. Byråkratin runt strukturfonderna
måste minskas kraftigt överlag.
4.17 Konkurrenssnedvridande stöd
Alltför många småföretag har problem med offentligt stöd som ges till
deras konkurrenter. Stödet kan exempelvis ges inom ramen för den
statliga regionalpolitiken, arbetsmarknadspolitiken eller av kommuner.
Det är främst småföretag som råkar illa ut. Det är mycket svårt för ett
småföretag att överklaga ett kommunalt beslut att ge stöd till en
konkurrent. Om företaget som drabbats ekonomiskt inte är
kommunmedlem i kommunallagens mening är det omöjligt.
Kommunallagen bör ses över i syfte att ge företag bättre möjligheter att
överklaga kommunala beslut och möjlighet att i domstol pröva
kommunalt stöd. Annan än kommunmedlem bör få väcka talan i domstol
i dessa frågor.
4.18 Moms och uppbördsdeklaration
De nya skatteinbetalningsrutinerna har inneburit förenklingar, men vad
gäller straffavgiften vid för sent inlämnad deklaration samt tidpunkt för
då deklaration och betalning anses ha kommit skattemyndigheten
tillhanda har reglerna försämrats och missgynnar särskilt småföretag.
I det nya systemet tas en straffavgift på 1.000 kronor ut om deklarationen
inlämnas för sent. I det tidigare systemet fanns egentligen ingen motsvarande
bestämmelse eftersom deklarationens inlämnande och betalning skedde i
samma handling. Många företagare skulle vilja lämna in deklarationen direkt
till det lokala skattekontoret. Riksskatteverket har emellertid uppgivit att
detta inte är möjligt. Det är oskäligt att förseningsavgiften är lika stor
oberoende av förseningens längd och vilka belopp som deklareras. Avgiften
bör slopas.
4.19 Nya EG-anpassade regler om resultaträkningens
utformning
Det har visat sig att de nya svenska årsredovisningsreglerna innebär stora
problem för framför allt små och medelstora bolag som i huvudsak
tillverkar och säljer en enda produkt. Genom den ökade
specificeringsgraden vad gäller rörelsens kostnader tvingas ett bolag att
öppet redovisa förhållandet mellan nettoomsättningen och
bruttoresultatet. Därigenom framkommer tydligt bolagets
prissättningspolitik och vinstmarginaler. Det säger sig självt att en sådan
information kan vara ytterst känslig från konkurrenssynpunkt. Detta har
även EG insett och alltså infört en möjlighet till sammanslagning av vissa
poster i resultaträkningarna.
Den svenska lagstiftningen framstår som betydligt mer restriktiv än övriga
EU-länders. Framför allt är Sverige ensamt om att tillämpa ett särskilt
dispensförfarande. Detta särskilda dispenskrav bör upphävas. Om inte så sker
bör ansökningshandlingen omfattas av sekretess. Kriterierna för vilka bolag
som omfattas av sammanslagningsmöjligheten bör utformas på samma sätt
som i övriga EU-länder, dvs. lagen bör innehålla referenser till balans-
omslutning, nettoomsättning och antal anställda. Storleksgränserna bör höjas.
Särskilt om dispenskravet bibehålls finns ingen anledning att inte utnyttja
artikel 27 i EU-direktivet fullt ut.
4.20 Arbetarskydd
På arbetarskyddsområdet finns en rad bestämmelser som i sig kan vara
positiva men som på olika sätt skapar problem för många småföretag.
För många småföretagare är reglerna svåra att förstå och tillämpa.
Yrkesinspektionen bör vid den första kontakten med ett företag redogöra
för de krav som ställs och ge råd om vägar att uppfylla dessa.
Arbetarskyddsverket bör även generellt fungera delvis som rådgivare i
arbetarskyddsfrågor: Speciellt för småföretag är det till stor hjälp att få
hjälp
med att konkretisera arbetarskyddsfrågorna och hur arbete med intern-
kontroll bör bedrivas. Som hjälp till småföretag bör Arbetarskyddsverket
lägga upp en idébank med exempel på hur andra löst säkerhetsproblemen.
4.21 Informations- och samrådsplikt vid markarbeten
Många näringsidkare som driver små butiker eller serviceinrättningar i
hyrda lokaler drabbas hårt när det lokala gatukontoret utför arbeten av
olika slag i gatan utanför lokalen. Ofta kan de ekonomiska skadorna
minska påtagligt om näringsidkaren informeras i god tid och kan
samråda med den som skall utföra markarbetet om tidpunkten för särskilt
svåra markarbeten, hur tillgängligheten för kunderna skall kunna göras så
stor som möjligt under arbetsperioden och hur extra skyltning och dylikt
kan minska skadorna för näringsidkaren. Kommun eller annan som
företar trafikavstängningar, vägarbeten och liknande bör därför åläggas
samrådsplikt med de näringsidkare som drabbas av ingreppen.
4.22 Förenkla restaurangers redovisning av mat, alkohol med
mera
Restaurangbranschen har en mycket hög andel småföretag och tyngs av
ett omfattande uppgiftslämnande vad gäller försäljning av alkohol. Bl.a.
skall en rad vitt skilda uppgifter redovisas: intäkter från försäljning av öl,
vin, sprit och mat särredovisas; inköpta volymer av olika dryckesslag;
antal dagar i veckan som "offentlig dans" eller "varieté,
musikunderhållning o.d." arrangeras, antal "förströelsespel" och
"roulettspel".
Uppgiftslämnandet på området har sannolikt spelat ut sin roll. Den
obligatoriska rapporteringen från restauranger bör därför avskaffas.
4.23 Konkurrensneutralitet mellan statligt anställda
distriktsveterinärer och privatpraktiserande veterinärer
Den statliga distriktsveterinärorganisationen har ökat sitt engagemang
vad gäller djursjukvård för sällskapsdjur och ridhästar. Genom att
etablera veterinärstationer med klinikmöjligheter har Jordbruksverket
med hjälp av skattepengar ökat utbudet av veterinärvård även i områden
där det redan finns fungerande privat veterinärvård. Förklaringarna till
varför distriktsveterinärorganisationen nu söker sig mot marknader där
den tidigare inte verkat är flera: Behovet av ökade arvodesinkomster har
ökat i takt med att de statliga anslagen minskat. Antalet djur inom
jordbruket är stadigt minskande varför inkomster från annat håll är
välkomna. Det är vidare olämpligt att Jordbruksverket i egenskap av
kontrollerande myndighet bedriver affärsverksamhet vad avser
djursjukvård och därmed konkurrerar med de veterinärer man skriver
författningar för och bedriver tillsyn över.
Distriktsveterinärernas uppgifter bör tydligare preciseras. Den statliga
myndighetsutövningen bör skiljas från affärsverksamheten på ett tydligare
sätt. Högre krav bör ställas på kostnadsredovisningen för distriktsveterinär-
organisationen i syfte att förhindra att statliga medel används i den
konkurrensutsatta verksamheten.
4.24 Kvantitativa mål i regelreformeringsarbetet
I regelreformeringsarbetet bör ett tydligt och kvantifierbart mål för regel-
förenklingsarbetet under mandatperioden anges. Detta kan utformas
antingen som krav på att regelvolymen skall minska i viss angiven
omfattning eller som ett krav på att företagens administrativa belasning
av regelverket skall minska i viss angiven omfattning. Målet för mandat-
perioden bör, enligt Småföretagardelegationen, vara att företagens
administrativa belastning minskar med en tredjedel.
Vidare bör i regelreformeringsprogrammet mål anges vad gäller arbetet
med den befintliga regelmassan. Målet för arbetet med de befintliga reglerna
bör vara att alla gås igenom under den kommande mandatperioden.
4.25 Tidsbegränsade regler
I vissa fall är motiven för en regel begränsade i tiden. Det kan
naturligtvis också vara så att man överskattat behovet av en reglering
eller att regeln inte lett till avsett resultat. Trots detta är det ofta så att
en
regel kvarstår utan att ifrågasättas. Orsaken till detta kan vara att det
krävs ett aktivt beslut för att ifrågasätta och upphäva en regel.
En modell som bör prövas är att medvetet arbeta med tidsbegränsade
regler - regler där det redan från början anges att de har en begränsad livstid,
så att en regel för att fortleva efter sitt "slutdatum" måste ha stöd av ett
nytt
aktivt beslut. En försöksverksamhet med tidsbegränsade regler bör
genomföras.
4.26 Solnedgångsparagraf
Samhällets kostnader för tillväxthämmande regler är betydande.
Regeringen bör tillämpa en så kallad solnedgångsparagraf. Det innebär
att alla regler genomgår en rullande översyn och de som inte tillämpats
på 5 år tas bort.
4.27 Bättre tillgänglighet med Internetinformation
Staten bör vara ytterst ansvarig för ett Internetbaserat informationssystem
där en företagare lätt och när som helst på dygnet kan få fram vilka regler
som gäller för olika typer av företag i olika situationer. Det bör innehålla
alla typer av information som en företagare kan behöva för sina kontakter
med stat och kommun.
På lokal nivå skall det finnas Internetansluten dator, på bibliotek,
näringslivskontor eller motsvarande.
4.28 Bättre information till småföretag
Regeringen bör uppdra åt myndigheter att dessa i kontakter med små-
företagare ägnar särskild uppmärksamhet vad gäller informationen till
företagen. Företagen bör även i god tid ges information om
regelförändringar så att de hinner anpassa verksamheten.
Informationsansvariga kontaktpersoner för företagen bör inrättas vid
statliga myndigheter och kommuner för att rätt kunna hänvisa den som söker
information. Ett exempel på en bredare information till nyföretagare är
Startlinjen vid NUTEK.
Företagen bör också erhålla bättre information om den egna kommunens
kort- och långsiktiga planer avseende infrastruktur, förändringar inom
samtliga utbildningsverksamheter, kommunikationer, byggplaner m.m.
4.29 Beslut med god framförhållning
Beslut av t.ex. regeringen som berör företagandet bör fattas i god tid före
ikraftträdande så att företagen ges erforderlig tid för anpassning till de
nya förutsättningarna.
4.30 Ökade befogenheter åt handläggare
För att underlätta och effektivisera samspelet mellan myndigheter och
företag bör handläggare (samt andra tjänstemän), där det är möjligt med
hänsyn till verksamhetens art, ges ökade befogenheter och ansvar genom
kompetenshöjande insatser.
4.31 Krav på handläggningstider
Regeringen bör uppdra åt myndigheterna att lämna bindande löften om
hur lång tid det tar att avgöra ett ärende. Om myndigheten inte hör av sig
inom angiven tid bör detta kopplas till ett automatiskt avgörande av
ärendet till företagarens fördel.
4.32 Nationell IT-kampanj
Ett nationellt projekt - en IT-kampanj - genomförs i småföretag med
hjälp av datakunniga ungdomar för att lyfta företagen över IT-tröskeln
och öka deras IT-kunskaper. En första etapp bör omfatta 10.000
småföretag och - om denna utfaller väl - hela kampanjen ca 200.000
företag. Kampanjen bekostas av staten, IT-företagen och de deltagande
småföretagen.
4.33 Virtuellt utbildningscentrum
Ett virtuellt utbildningscentrum, VUC, för småföretagens lärande i
arbetet, bör startas som en försöksverksamhet för att sen överföras i
privat regi. Centrumet skall vara en s.k. one-stop-shop för företagens
beställningar och svara för kund- och leverantörssökning, förpackning
och spedition av IT-förmedlat material från alla relevanta kunskapskällor
- företag, myndigheter, utbildningsinstitutioner och andra, internationellt
och nationellt. VUC skall med denna specialisering vara en unik nod och
komplettera landets befintliga distansutbildningsnätverk.
En databas bör också läggas upp på Internet bestående av frivilliga
rådgivare med specialistkunskaper som är villiga att engagera sig som
samtalspartner och bollplank åt småföretagare. Vidare bör en referensbank
byggas upp med omfattande uppgifter om kompetenskonsulter med olika
specialisering till vilka fogas namn på företagare som har anlitat
konsultföretagen och är villiga att ge referenser.
4.34 Akademiker till småföretag
Förutsättningarna bör utredas för att starta ett särskilt projekt för att
underlätta rekryteringen av akademiker till småföretagen och göra små-
företagssektorn mer intressant för de högskoleutbildade. Projektet bör,
om det genomförs, drivas av högskolor och institutioner nära företag och
högskolor.
4.35 Riskkapitalbolag
En utredning bör tillsättas för att undersöka möjligheterna för risk-
kapitalbolagen att placera i onoterade bolag. De beskattningsregler som
gäller för investmentbolag bör, om vissa förutsättningar är uppfyllda,
även kunna äga tillämpning på riskkapitalbolag.
4.36 Riskkapitalbolag skall få klassas som investmentbolag
Investmentbolag beskattas i huvudsak ej i bolaget, utan hos sina ägare.
Möjligheterna att låta även riskkapitalbolag få klassas som
investmentbolag i beskattningshänseende, utan att behöva noteras på
börsen, bör utredas. Åtgärden skulle underlätta  riskkapitalförsörjningen
för företagen.
4.37 Näringsverksamhet inom vård- och omsorgssektorn
En utredning bör tillsättas i syfte att föreslå åtgärder som behövs för
utveckling av företagskompetens och samverkan inom vård- och
omsorgssektorn.
4.38 Samverkan mellan företag
Forskning och kunskapsspridning om småföretagssamverkan behöver
intensifieras. Resurser bör avsättas under fem år inom HSFR för att
initiera, stimulera, utveckla, bedriva och sprida forskning om
småföretagssamverkan. Vidare bör det belysas om konkurrenslagen i
nuvarande utformning innebär omotiverade hinder för samverkan mellan
småföretag.
4.39 Beskattning av hushållstjänster
Det har, bland annat genom EU-projektet Humlan i Kungälv, visats att
det finns en stor potentiell arbetsmarknad vad gäller hemnära tjänster
(inklusive nuvarande ROT). Av projektet har även dragits slutsatserna att
kostnaden för tjänsten är avgörande för hur stor efterfrågan är. Ett
införande av en skattereduktion på 50% för privatpersoners betalning av
arbetskostnaden för hemnära tjänster bör införas. Reduktionen bör gälla
upp till 25 000 kr per år.

5 Hemställan

5 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om snabbare patent,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om patentskydd för enklare uppfinningar,5
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till enhetligt
beräkningsunderlag för ersättningarna i de allmänna försäkringarna i
enlighet med vad som anförts i motionen,6
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar,6
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beskattning av tjänstebilar,3
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förenklad själv-
deklaration för egenföretagare i enlighet med vad som anförts i
motionen,3
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade regler för
skattetillägg för fel i momsredovisningen i enlighet med vad som
anförts i motionen,3
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förenkling av tullprocedurerna,3
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om slopandet av avgifter och byråkrati kring den
obligatoriska ventilationskontrollen,11
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om offentlig näringsverksamhet, 1
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avreglering av
förordnandet av ordningsvakter i enlighet med vad som anförts i
motionen,4
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skyldighet för
landstingen att erbjuda barn och ungdomar ett fritt tandläkarval i
enlighet med vad som anförts i motionen,7
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om konkurrensneutralt serviceboende,7
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förenklat registre-
ringsförfarande för biluthyrning i enlighet med vad som anförts i
motionen,8
15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt, marknads-
anpassat regelverk för tolkning i enlighet med vad som anförts i
motionen,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om genomförandet av EU:s strukturfondsprogram,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om översyn av kommunallagen i syfte att ge företag
bättre möjligheter att i domstol pröva kommunalt stöd,1
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om slopande av straffavgiften vid för sent inlämnad
deklaration,3
19. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya, EU-an-
passade regler för resultaträkningens utformning i enlighet med vad
som anförts i motionen,5
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetarskydd,10
21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till informations- och
samrådsplikt vid markarbeten i enlighet med vad som anförts i
motionen,11
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förenklad redovis-
ning för restauranger i enlighet med vad som anförts i motionen,7
23. att riksdagen hos regeringen begär förslag till konkurrensneutra-
litet mellan statligt anställda distriktsveterinärer och privatpraktiseran-
de veterinärer i enlighet med vad som anförts i motionen,9
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvantitativt mål för avregleringsarbetet,
25. att riksdagen hos regeringen begär förslag till införande av
tidsbegränsade regler i enlighet med vad som anförts i motionen,
26. att riksdagen hos regeringen begär förslag till införandet av en
så kallad "solnedgångsparagraf", innebärande att alla regler genomgår
en rullande översyn och att de som inte tillämpats på fem år avskaffas,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Internetbaserat informationssystem,8
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om information till företagen,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beslutsfattande med god framförhållning,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade befogenheter för tjänstemän och hand-
läggare,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om  krav på förkortade handläggningstider,2
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nationell IT-kampanj i småföretag,8
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett virtuellt utbildningscentrum,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om akademiker till småföretag,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheterna att klassa riskkapitalbolag som
investmentbolag,3
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statliga förlustgarantier,3
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om näringsverksamhet inom vård- och omsorgs-
sektorn,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samverkan mellan företag,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beskattning av hushållstjänster.2

Stockholm den 4 oktober 1999
Per Westerberg (m)
Göran Hägglund (kd)
Eva Flyborg (fp)
1 Yrkandena 10 och 17 hänvisade till KU.


2 Yrkandena 31 och 39 hänvisade till FiU.
3 Yrkandena 5-8, 18, 35 och 36 hänvisade till  SkU.
4 Yrkande 11 hänvisat till JuU.
5 Yrkandena 2 och 19 hänvisade till  LU.
6 Yrkandena  3 och 4 hänvisade till SfU.
7 Yrkandena  12, 13 och 22 hänvisade till SoU.
8 Yrkandena  14, 27 och 32 hänvisade till TU.
9 Yrkande 23 hänvisat till MJU.
10 Yrkande 20 hänvisat till AU
11 Yrkandena 9 och 21 hänvisade till BoU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 1999-10-05 Hänvisning: 1999-10-12 Bordläggning: 1999-10-12

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (77)