En tillväxtorienterad politik för industrilandet Sverige

Motion 2021/22:2391 av Tobias Andersson m.fl. (SD)

av Tobias Andersson m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en industrikommission med kommittédirektiv i linje med förslagen i motionen och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lägga om energipolitikens inriktning med hänsyn tagen till industrin och den svenska nationens behov och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att industriföretag i avfolkningsorter bör ges riktade satsningar för hjälp att expandera och utveckla sina verksamheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera insatserna inom utbildningsväsendet i naturvetenskapliga ämnen och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om riktade satsningar för fler ingenjörer och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av en ny form av lärlingsanställning och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kompetensförsörjning genom vidareutbildning samt utlandsrekrytering och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera forskning utifrån industrins behov och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en reform av skattesystemet för en förbättrad internationell konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera upp industrins villkor inom infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändrade regler samt krafttag mot fusk vid cabotagetransporter och tillkännager detta för regeringen.
  13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla svensk krigsmaterielexport och tillkännager detta för regeringen.
  14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regelförenkling och tillkännager detta för regeringen.
  15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en bortre tidsgräns för tillståndsansökningar och tillkännager detta för regeringen.
  16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid handläggningen av miljötillstånd i större omfattning än i dag arbeta proaktivt och behjälpligt gentemot företag som vill expandera, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga regelverket gällande miljölagstiftningen och ansvarsfördelningen vid förorenad mark och tillkännager detta för regeringen.
  18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett konkurrenskraftsmål och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Industrin utgör basen för svenskt välstånd och det var alla våra framgångsrika industriföretag som tog Sverige från att vara ett relativt fattigt land till ett av världens mest utvecklade och välmående länder under 1900-talet. Drygt en miljon svenskar är anställda inom industrin direkt eller indirekt genom den industrirelaterade tjänstesektorn. Inom denna tjänstesektor får många som tidigare varit arbetslösa sitt första jobb. Det innebär att industrin och industrins fortlevnad i hög grad underlättar en slags socioekonomisk integration i och med att de som står långt ifrån arbetsmarknaden får bättre möjligheter att faktiskt träda in på arbetsmarknaden. I Sverige finns en relativt väl fungerande industri, men det finns även betydande orosmoln och signaler om att vi tappar i konkurrenskraft gentemot jämförbara länder i Europa.

Samtidigt hårdnar konkurrensen mot växande ekonomier i framför allt Asien. Med tiden har allt färre kommit att vara sysselsatt inom den svenska industrin, vilket till stor del är kopplat till tekniska framsteg på andra håll, men på senare tid kan det också kopplas till att Sverige halkat efter på en rad områden i förhållande till vår omvärld. Sverige tjänar på att även fortsatt vara en avancerad kunskapsekonomi och en stark industrination. Den moderna kunskapsekonomin är präglad av snabba teknologiskiften och Sverige måste ta sig an dessa utmaningar för att förbli innovativt och konkurrenskraftigt. Befintliga industriföretag såväl som nya branscher ska ha goda förutsättningar att verka långsiktigt i Sverige. Företag som flyttat ut hela eller delar av sin produktion ska uppmuntras att återvända. Genom att bibehålla och förbättra villkoren för svensk industri skapar vi produktion, tillväxt och sysselsättning åt alla grupper i samhället. Genom att bevara och utveckla en välfungerande exportindustri upprätthålls dessutom en skattebas som är av fundamental betydelse för vår gemensamma välfärd. 

En sund energipolitik – industrins grundpelare

Sverige som industriland är beroende av såväl konkurrenskraftiga priser på elenergi som tillgång på elenergi under årets alla timmar. Det är därför som vattenkraften tillsammans med kärnkraften utgör basen i det svenska energisystemet. Detta har tjänat Sverige väl och vi företräder därför denna industrivänliga linje där vi skapar förutsättningar för att succesivt bygga ut och vidareutveckla kärnkraften. Den svenska energipolitiken måste vila på tre ben; leveranssäkerhet, kostnadseffektivitet och en hög miljöprestanda, vilket även är det som präglat svensk kraftproduktion under andra halvan av 1900-talet. Vidlyftiga subventioner eller oöverlagda skattesanktioner på energimarknaden raserar förutsättningarna för att ens nå något av dessa mål. Regeringen måste ta initiativ till att lägga om energipolitikens inriktning med hänsyn tagen till industrin och den svenska nationens behov.

En fungerande kapitalförsörjning

Svenska folket ska vara ett ägande folk. En betydande del av svenskarnas förmögenhet är uppbundna i offentliga och privata fonder genom främst pensionssystemen. För gemene man är detta deras främsta finansiella tillgångar och de flesta har i övrigt ett relativt begränsat finansiellt kapital. Genom att kapitalet är bundet i olika fonder, vars investeringar inte är tillgängliga för de mindre företagen, skiljer sig Sverige ifrån många andra länder. Möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera främst i mindre bolag genom justeringar på skatteområdet ska ökas. Nystartade och små expanderande företag ska kunna erbjuda sina anställda att investera i företaget och vill därför underlätta för personaloptioner.

Utbilda rätt

Utbildning är en av de nyckelfaktorer som återkommande lyfts fram i samband med industrins fortlevnad och utveckling i Sverige. För att tillgodose en kunskapsintensiv arbetsmarknad behöver vi vara särskilt duktiga på de naturvetenskapliga ämnena redan i grundskolan, vilket i sin tur ställer krav på duktiga lärare. Insatserna i naturvetenskapliga ämnen, både vad gäller lärarutbildning och grundskola ska intensifieras. Ett stort framtida behov finns av ingenjörer på såväl gymnasienivå som högskolenivå, varför riktade satsningar behövs för detta. Resursallokeringen till de högre lärosätena måste i hög grad styras av parametrar som kvalitet, arbetslivsanknytning och examen. På grundskole- och gymnasienivå är det angeläget att fånga ungdomarnas teknikintresse i syfte att säkra kompetensförsörjningen för framtiden, vilket kan ske exempelvis genom så kallade teknikcollege. Stimulanser till vidareutbildning i arbetslivet, som framförallt ska användas i tider av lågkonjunktur, är behövligt. Ytterligare ett sätt att möta företagens skriande behov av yrkeskunniga är införandet av lärlingsanställningar.

Kompetensförsörjning

Svensk industris viktigaste tillgång är arbetskraften. Denna upprätthålls främst genom att arbetskraft i Sverige utbildas och att den matchas med det behov som finns på svensk arbetsmarknad. Men det kommer förutom detta alltid finnas ett behov av att rekrytera viss högkompetent arbetskraft från andra länder. För kompetenser som inte står att finna på den svenska arbetsmarknaden är det därför viktigt att människor på ett strukturerat sätt ska kunna fylla luckorna på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsgivare måste dock respektera svenska villkor i enlighet med den svenska modellen.

Forskning för en innovativ industri

Det är naturligt att utvecklandet av kunskapsintensiv industri bör gå hand i hand med forskning och utveckling i världsklass. Sveriges enda chans att vara en ledande industrination också i framtiden är att förbli innovativt och ligga i framkant i ett brett spektrum av forskningsområden. Politikens roll i detta sammanhang är att säkerställa ett gott klimat för innovationer, till exempel genom att ha tydliga statliga aktörer dit företag kan vända sig. Det handlar också om att våga prioritera det som är efterfrågat på arbetsmarknaden, såväl inom forskning som inom lärosäten. Det handlar vidare om rättsligt skydd för immateriella rättigheter och hela det institutionella ramverket, som utgör en av grundförutsättningarna att utveckla nya industriella koncept i Sverige.

Konkurrenskraftiga skatter

Sverige ska ta ut skatter för att finansiera välfärd och investeringar i tillväxt. Samtidigt är det ett faktum att Sverige även på skatteområdet måste vara konkurrenskraftiga gentemot omvärlden. Politiska beslut påverkar ständigt näringslivet och svenska företags konkurrenskraft. Sverige har en rad skattepålagor som inte återfinns i andra länder. Dessa behöver ses över och en reform av skattesystemet utredas för att inte på sikt urholka den svenska konkurrenskraften.

En välfungerande infrastruktur

Sverige är ett stort och relativt glesbefolkat land vilket innebär stora utmaningar för det offentliga samhället. För tillverkningsindustrins del är transportinfrastrukturen avgörande för frakt av gods, men infrastrukturen måste också fungera tillfredställande för arbetskraften. Sverige har sedan årtionden försummat investeringar och underhåll i transportinfrastrukturen vilket inverkar till att det är högst angeläget att snarast påbörja upprustning och långsiktiga investeringar. Regeringen bör ge direktiv om att industrins villkor måste prioriteras upp inom infrastrukturplaneringen. Att Sverige inte ens når upp till det europeiska genomsnittet för investeringar i transportinfrastruktur, utan tvärtom ligger klart under, är oroväckande. Det är angeläget att inte ytterligare försvåra för åkerinäringen vars näring redan är hårt ansträngd. Även krafttag kring cabotagetransporter krävs, vilket innebär att en utländsk lastbil som lossar gods i Sverige kan utföra tre inrikestransporter innan den lämnar landet för vidare transport mot sitt hemland. Registrering av dessa ska ske vid ankomst till Sveriges gränser. Sålunda får polisen en möjlighet att kontrollera om det rör sig om en laglig cabotagetransport eller en olaglig inrikestransport vid en senare kontroll längs de svenska vägarna. I grunden bör hela transportinfrastruktursystemet ses som en nationell angelägenhet. Tyngre lastbilar ska kunna trafikera fler sträckor och underhållsförhöjande åtgärder exempelvis av vissa broar för att göra detta möjligt bör ges prioritet.

Handel

Sverigedemokraterna är ett handelsvänligt parti. Internationell handel är nödvändig för landets ekonomi och handel generellt gynnar alla parter. Exportindustrin är även den motor som skapar förutsättningarna för Sveriges välfärdsutveckling och genererar resurser som krävs för att finansiera välfärdens vidmakthållande. Det är därför viktigt att staten tar ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att den svenska exportindustrin ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt, vilket kräver en mängd åtgärder som sammantaget bygger en aktiv och offensiv näringspolitik. En fortsatt satsning och utveckling på svensk krigsmaterielexport är av vikt, det är i grunden en förutsättning för ett starkt och kostnadseffektivt inhemskt försvar. I handelsavtal med andra länder är det viktigt att slå vakt om värden som har en tydlig folklig förankring, exempelvis gällande djurskyddskrav.

Enklare lagstiftning och regelverk

Regelbördan medför kostnader och minskad produktivitet genom en ökad administration som inkräktar på företagens huvudsakliga verksamheter. Därför behöver det genomlysas och där så är möjligt minska regelkrånglet. En pragmatisk hållning gällande regler i form av lagar, förordningar och föreskrifter måste gälla. Dessa har legitimitet i den mån de verkligen fyller ett behov. Företag ska förhålla sig och rapportera till så få myndigheter som möjligt. Samtidigt behöver en modell för systematiserat regelförenklingsarbete behöver initieras där stat och näringsliv tillsammans strävar mot samma mål, nämligen ett bättre företagsklimat utan en mängd regler vars negativa ekonomiska effekter vida överstiger nyttan.

Tillståndsprocesser

Entreprenörer som söker olika tillstånd för att expandera eller öppna ny verksamhet kan ibland fastna i en administrativ loop där ärendet bollas mellan olika kommunala aktörer och myndigheter utan en tydlig bortre tidsgräns. En bortre tidsgräns för ärendehantering ska införas och hanteringen vid överklaganden behöver förenklas. Ett problem som många industriföretagare specifikt anger är miljötillstånd för nya industrifastigheter som drar ut på tiden samtidigt som affärsmöjligheterna är mycket goda för t.ex. export till växande ekonomier.

Processen är kostsam för både företagen och samhället där skatteintäkter och arbetstillfällen som vida överstiger kostnaden för ett erforderligt antal handläggare. Dessa handläggare måste bli fler och deras uppgift ska vara att arbeta proaktivt och behjälpligt gentemot företag som vill expandera. Miljölagstiftningen ger idag otydliga besked om ansvarsfördelning vid förorenad mark, till exempel vad det gäller industritomter där föroreningar skett i sedan decennier nedlagda företag. Detta vill vi ska avhjälpas genom förtydligande av nuvarande regelverk. Staten bör stå med betryggande resurser för sanering.

Konkurrenskraftsmål

Precis som redogjorts för ovan måste Sverige vidta åtgärder för att säkerställa svensk konkurrenskraft på den allt mer globaliserade marknaden. Tyvärr har andra politiker och partier hämmat den svenska konkurrenskraften genom symbolskatter, onödigt regelkrångel, långa tillståndsprocesser med mera. Redan idag har industriinvesteringar skett i andra länder istället för i Sverige på grund av bland annat effektbrist och denna utveckling riskerar att fortsätta ifall åtgärder inte vidtas. Utöver de förslag som berörts tidigare i denna motion återfinns därför även ett behov av ett konkurrenskraftsmål. Målet ska syfta till att stärka Sveriges konkurrenskraft och bör bygga på ett konkurrenskraftsindex som mäter konkurrenskraften på olika relevanta områden.

Tobias Andersson (SD)

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Eric Palmqvist (SD)

Josef Fransson (SD)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2021-10-01 Granskad: 2021-10-01 Hänvisad: 2021-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (18)
Behandlas i betänkande (16)