En svensk Magnitskijlagstiftning

Motion 2018/19:1369 av Markus Wiechel m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en svensk lagstiftning för Magnitskijsanktioner och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Den 16 november 2009 somnade Sergej Leonidovitj Magnitskij in i Butyrkafängelset i Moskva efter statssanktionerad fysisk och psykisk tortyr. Han plågades som följd av att han nekades vård efter att ha drabbats av inflammerad bukspottkörtel. Magnitskij var en 37-årig revisor och jurist, som blev ett hot mot den ryska regimen när han under 2007 kunde föra fram information om stölder och statligt bedrägeri i miljardklassen. Magnitskij arbetade som jurist åt finansmannen Bill Browder som var landets största utländska fondförvaltare. Browder kunde avslöja hur korrupta statstjänstemän mjölkade den ryska statskassan på minst 230 miljoner dollar men när dessa anklagelser kom för nära Rysslands högsta ledning utsattes han för förtal, anklagelser, frihetsberövande och tillslut under 2005 för förvisning. Efter Magnitskijs bortgång har Browder valt att hedra honom genom att med gott resultat föra arbetet mot korruptionen vidare.

Den 14 december 2012 skrev USA:s dåvarande President Barack Obama under den så kallade Magnitskijlagen. Lagen hade som avsikt att straffa ryska tjänstemän som ansvarat för den ryska skatterevisorn Sergei Magnitskys död i ett fängelse i Moskva år 2009 och sedan 2016 tillåts den amerikanska regeringen sanktionera människorättsbrott, frysa tillgångar och förhindra vissa personer från att resa in i landet.

Det är inte helt enkelt att förhindra brott mot mänskliga rättigheter i länder med en stor avsaknad av ett väl fungerande rättssamhälle eller demokratiska institutioner. Det finns dock sätt att minska risken av korruption eller brott mot mänskliga fri- och rättigheter. Olika varianter av en Magnitskijlag har antagits av ett flertal länder med målet att personer som gjort sig skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter, oavsett nationalitet, ska straffas. Riktade Magnitskijsanktioner anses vara mycket effektiva just eftersom de straffar de fåtal personer som bär ansvar för vissa brott samtidigt som vanliga medborgare inte drabbas. Lagstiftningen kan likaså verka preventivt just för att en sanktion mot en enskild blir särskilt kännbar. På så sätt avskräcks korrumperade personer från att agera rättsvidrigt. Flera länder, däribland Estland, Lettland, Litauen, Storbritannien och Kanada har insett detta, dock inte Sverige. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag på en svensk Magnitskijlagstiftning.

Markus Wiechel (SD)
Björn Söder (SD)	Ludvig Aspling (SD)
Lars Andersson (SD)	Sara Seppälä (SD)
Tobias Andersson (SD)