En social skattepolitik för välfärd och valfrihet

Motion 2001/02:Sk474 av Bo Lundgren m.fl. (m)

1 Sammanfattning

Vi vill genomföra en omfattande skattereform som stärker enskilda människors frihet, oberoende och trygghet.

Hundratusentals människor som i dag har svårt att få pengarna att räcka till får med våra förslag en betydligt bättre ekonomi och större frihet i vardagen. Det är om det som den här motionen handlar – om personlig frihet, vardagsmakt och minskat beroende av politiska beslut.

Vi vill sänka skatterna för alla. Principen är enkel: Som vi ser det har varje människa rätt att bestämma över sitt eget liv och fatta de avgörande besluten själv. Det handlar om att ha kommandot över sin egen tillvaro och om vetskapen att man själv med egna ansträngningar kan påverka sin situation till det bättre.

Konsekvenserna av den politik som vi driver blir både ett rimligare och rättvisare skattesystem, en ökad levnadsstandard för alla och ett minskat bidragsberoende för många. De höga skatterna är en del av den sociala problematik i form av bland annat bidragsberoende och höga trösklar till arbetsmarknaden som finns i Sverige.

Vår ambition är att genom en offensiv politik med stora skattelättnader för alla som i dag har svårt att få pengarna att räcka till bryta utvecklingen där alldeles för få klarar sin egen försörjning. Sänkta skatter är ett sätt att bekämpa nyfattigdomen. Att alla skall kunna leva på sin lön är ett av våra viktigaste skattepolitiska mål.

Vi vill sänka skatterna för att det leder till högre tillväxt och därmed bättre välfärd men framför allt för att vi ser till den enskilda människans behov. En positiv konsekvens av vår skattepolitik är givetvis också att vi får ett Sverige som är bättre rustat för företagande och tillväxt.

I grunden handlar skillnaderna i skattepolitiken mellan olika partier och politiska inriktningar om skillnad i människosyn. Antingen tror man att människor själva har förmågan att fatta egna beslut, att välja och att ta ansvar, eller så gör man det inte. Vi tror på människans behov av frihet och förmåga att ta ansvar, och vi vill därför ersätta dagens höga och orättvisa skatter med låga och rättvisa skatter. De uppgifter som vi måste lösa gemensamt bör finansieras gemensamt. Varje skatteuttag ska vara motiverat. Som politiker har man inte rätt att slösa med medborgarnas pengar, utan man är skyldig att i varje läge väga de många offentliga utgifterna mot det faktum att det ytterst handlar om frukterna av någon annans möda och arbete.

Förslagen i korthet:

• Sänkta inkomstskatter som gör det möjligt att leva på sin lön. Innan någon börjar betala skatt skall den personen ha haft en rimlig möjlighet att klara av sina egna grundläggande behov; mat, boende mm. Vi vill därför att de första intjänade 50 000 kronorna av inkomsten eller pensionen skall vara helt fria från inkomstskatt.

• För dem som har barn är försörjningsbördan större, och därmed är det också rimligt att skattesystemet tar hänsyn till det. Grundavdraget ökas därför med 15 000 kronor per barn.

• Förvärvsavdrag som kompenserar för egenavgifterna. På låga och medelstora förvärvsinkomster föreslår vi utöver grundavdraget ett så kallat förvärvsavdrag på 13 procent av inkomsten.

• Mindre marginaleffekter och avskaffad straffbeskattning av kunskap genom slopad statsskatt.

• Förändringarna ovan är så omfattande att de måste genomföras under flera år. För den kommande budgetperioden vill vi höja grundavdraget till som mest 40 100 kr, införa ett förvärvsavdrag och sänka statsskatten till 17 procent. Redan nästa år skall grundavdraget för barn med 15 000 per år införas.

• Slopad fastighetsskatt som gör det möjligt att bo, och att bo kvar. Fastighetsskatten vill vi ta bort helt och hållet. Den beräknas på ”inkomster” som inte finns och får i vissa fall till konsekvens att människor tvingas flytta från sina hem. Även här tar emellertid avvecklingen en viss tid. Vi vill omedelbart frysa taxeringsvärdena vid den nivå de hade 1997, halvera markvärdet som underlag för taxeringen och sänka skattesatsen för småhus till 0,9 procent för 2002 för att därefter sänka det 0,1 procentenheter per år.

• Sänkta energiskatter. Vi vill också sänka såväl bensin- som dieselskatten med 70 öre per liter.

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 3

2 Innehållsförteckning 5

3 Förslag till riksdagsbeslut 7

4 Utgångspunkter 7

5 Omvärlden – skattepolitiken de närmaste åren 8

6 Skattetrycket i dagens Sverige 9

6.1 Dagens skatter 9

6.2 Problem med höga skatter 9

6.2.1 Förlorad mångfald 9

6.2.2 Bidragsberoende 10

6.2.3 Alla beskattas alltid – och de som har minst beskattas mest 10

6.2.4 Uppätna löneökningar och stor svart sektor 10

6.2.5 Buffertbrist 10

6.2.6 Lägre köpkraft och höga priser 10

6.2.7 Tillväxt, arbetsmarknad och internationell konkurrens 11

7 Huvudinriktning av våra förslag 11

8 Sänkta inkomstskatter 11

8.1 Utgångspunkter 11

8.1.1 Höjd skattefri inkomst – ökat grundavdrag för alla 12

8.1.2 Underlätta förvärvsarbete – inför förvärvsavdrag 13

8.1.3 Slopa den statliga inkomstskatten 14

8.1.4 Skatt efter försörjningsbörda – inför extra grundavdrag för barn 14

8.1.5 Öka valfriheten i barnomsorgen – inför avdrag för styrkta barnomsorgskostnader 14

8.1.6 Fler arbetstillfällen gör det lättare att räcka till – inför skattereduktion för hemnära tjänster 15

8.2 Slopa bägge boendeskatterna – fastighets- och förmögenhetsskatten 15

8.2.1 Utgångspunkter 15

8.2.2 Beskattningen av boendet är dubbelt orättfärdigt – avveckla fastighetsskatten och förmögenhetsskatten 16

8.3 Skatt på sparande 16

8.3.1 Utgångspunkter 16

8.3.2 Förmögenhetsskatten ett straff på sparande – avveckla förmögenhetsskatten 17

8.3.3 Tryggare ålderdom – höjd avdragsrätt för pensionsförsäkringar 17

8.3.4 Uppskjuten beskattning av innehav i fonder och aktier 17

8.4 Bilen behövs – sänk drivmedelsskatterna 18

8.4.1 Den största delen av bränslekostnaden är skatt – sänk skatten på bensin och diesel 18

8.4.2 Underlätta pendling och resande – öka bilavdraget 18

8.5 Övriga skatter 18

8.5.1 Sänk straffskatten på kärnkraftsel 18

8.5.2 Höga alkoholskatter ökar risken för smuggling och slår ut svenska jobb – sänk alkoholskatten 19

9 Finansiering av våra skattesänkningar 19

3 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en inkomstskattereform.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om slopande av boendeskatterna.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattning av sparande.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om energi- och drivmedelsskatter.

4 Utgångspunkter

Sänkta skatter är inte en ”fickpengsfråga”, även om det är så det låter från regeringshåll många gånger. Sänkta skatter är en fråga om grundläggande moral, om vem som ytterst bestämmer över människors inkomster, om trygghet och om bättre möjligheter för alla att kunna förändra och förbättra sin egen ekonomiska situation.

Våra förslag har fem huvudsakliga utgångspunkter. För det första handlar det om ett grundläggande principiellt ställningstagande. Varje människa har, som vi ser det, en självklar rätt att förfoga över merparten av det som han eller hon tjänar in. Dagens system utgår ifrån att alla inkomster i grunden tillhör staten och att vi sedan ska vara tacksamma för att vi får behålla en mindre del för eget bruk. Vårt synsätt är det rakt motsatta. Inkomsten tillhör i första hand den enskilda människan.

Sänkta skatter är det enskilt viktigaste sättet att flytta tillbaka makten från politiker till enskilda människor. De som inte vill sänka skatterna ordentligt för en politik som berövar många människor chansen att göra sina egna livsval.

Skattetrycket uppgår till över 50 procent av BNP. Det innebär att över hälften av vad svenska folket tillsammans arbetar ihop betalas till den politiska sektorn. På individnivå är siffran ofta ännu högre. Även låginkomsttagare betalar i Sverige mer än 60 procent av sin totala inkomst i skatt.

När en så stor del av inkomsterna betalas i skatt hamnar många ofrånkomligen i en beroendeställning till politiken. Utrymmet att på egen hand spara minskar, och likaså beslutsfriheten. En konsekvens av höga skatter blir att människor utelämnas till politikens prioriteringar i stor utsträckning. Människor får inte välja själva, utan någon annan väljer i stället.

För det andra finns det en tydlig social dimension i högskattesamhället som innebär otrygghet och små egna marginaler. Skatterna tvingar ner människor under vattenytan. De sista dagarna i varje månad är för många regelmässigt på marginalen, och skillnaden mellan plus och minus kan handla om så lite som om man plötsligt måste laga en trasig cykel eller betala en extra tandläkarräkning, trots att man har en någorlunda inkomst. Den otrygghet som små marginaler innebär rör inte bara några få utan mängder av enskilda människor och familjer i vårt land.

För det tredje utgår vi ifrån den totala skattebördan snarare än de enskilda skatterna. Det är inte bara inkomstskatterna som är för höga. Tagna var för sig kan en del skatter synas hanterbara. Men tagna tillsammans bildar skatterna på arbete, boende, konsumtion och energi ett enormt tryck som kräver initiativ och upphäver en betydande del av den enskilda människans självständighet.

För det fjärde anser vi att skatterna ska utformas på ett sätt som är så neutralt som möjligt. Det är inte statens uppgift att genom skattesystemet styra vilka val människor ska göra i sina liv vad gäller konsumtion, arbete och investeringar. Lika lite som staten ska bestämma vad människor skall äta till middag eller när de ska göra det ska den med hjälp av skatter försöka styra hur människor skall leva sina liv.

För det femte främjar låga skatter entreprenörskap, tillväxt och välstånd. Om människor har möjlighet att skapa så kommer de också att göra det. I grunden kommer det oss alla till del i form av starkare ekonomisk utveckling. I dagens ekonomi är villkoren för enskilda människor den kanske allra viktigare delen av företagsklimatet.

5 Omvärlden – skattepolitiken de närmaste åren

Det går för närvarande en våg av skattesänkningar genom världen. I Finland, i Tyskland, i Frankrike, i Italien, i USA – och i många andra länder sänks skatterna. Det gäller skatter på ägande, där nästan alla länder nu tagit bort förmögenhetsskatten, det gäller andra kapitalskatter, men i synnerhet gäller det inkomstskatter. Strävan att minska marginaleffekterna och öka människors egna ekonomiska utrymme är vägledande.

• I Tyskland sänks de högsta marginalskatterna ned till 43 procent år 2005 och de lägsta till 15 procent. Grundavdraget höjs till cirka 65 000 kronor.

• I Finland finns beslut om att sänka skatterna till genomsnittlig EU-nivå från en av unionens högsta nivåer.

• I USA har den nya administrationen fått kongressens bifall till att sänka marginalskatterna både i toppen och i botten från en redan låg nivå.

• I Estland gäller en skatteskala på inkomster med endast en procentsats, s.k. platt inkomstskatt. Någon bolagsskatt finns inte.

Det är inte bara de skattesänkningar som nu sker i omvärlden som påverkar Sverige. Redan existerande skillnader mellan länderna har stor betydelse.

Den snabba internationaliseringen minskar möjligheten att ta ut så höga skatter på lättrörliga skattebaser som Sverige traditionellt har gjort och gör. Det har vi redan sett exempel på. Socialdemokraterna har tagit bort skatten för miljardärer som annars skulle ha lämnat landet med sina tillgångar. Pensionärer som bott i sina hus flera decennier och betalat av sina lån måste dock fortfarande betala förmögenhetsskatt. Socialdemokraterna höjde först skatten på tobak, men fick sedan sänka den när smugglingen blev alltför besvärande. Av samma skäl finns det i dag ett tryck nedåt på alkoholskatten. Det är också nödvändigt att ta hänsyn till utflyttningen av kapital och den internationella efterfrågan på personer med särskild kompetens, vare sig det rör sig om sjuksköterskor eller datatekniker.

Innebörden av detta är att de som vill vidmakthålla högskattestaten måste välja ännu högre skatter för de skattebaser som inte kan flytta eller är utsatta för internationell konkurrens. Det talas ibland givet denna utveckling om det enda som det kommer att vara möjligt att ta ut höga skatter på är föda, fastigheter och fattigt folk. Det innebär att om inget görs för att sänka skatteuttaget kommer en ökande andel att belasta dem som har sämst förmåga att betala skatt.

6 Skattetrycket i dagens Sverige

6.1 Dagens skatter

I dag går mer än hälften av Sveriges samlade produktion till skatt. Inget annat land har ett så högt samlat skattetryck. Inte i något annat land har politikerna skaffat sig så mycket makt på medborgarnas bekostnad.

Sedan Socialdemokraterna övertog regeringsmakten 1994 har skatterna (exklusive socialavgifter) höjts med drygt 225 miljarder kronor, dvs. nästan 33 000 kronor per vuxen svensk. Eftersom inflationen under denna tid totalt understigit tio procent har skatterna realt ökat med över 200 miljarder på sju år. Annorlunda uttryckt: Av den tillväxt som vi har haft de senaste åren har stat och kommuner lagt beslag på mer än hälften.

6.2 Problem med höga skatter

Redan innan de senaste årens höjningar genomfördes var skatterna för höga. Nedan beskrivs ett antal av de problem som plågar människor i världens mesta högskattestat.

6.2.1 Förlorad mångfald

Det samlade skattetrycket är ett bra mått på balansen mellan politikens och individens makt. Ju högre skattetryck, desto mindre är utrymmet att med egna pengar ta ansvar för sig själv och sin familj. Det betyder också att alternativen inom de flesta samhällsområden är färre än de annars skulle ha varit – det är ju så få som kan välja själva. Mångfalden minskar.

6.2.2 Bidragsberoende

I ett samhälle där tiotusentals ensamstående mammor får mer än en tredjedel av sitt ekonomiska månadsnetto från olika typer av bidrag är den egna privata beslutssfären alldeles för liten. Det gäller i synnerhet som hon samtidigt betalt avsevärt mer än vad hon får i bidrag i olika skatter. Även många av dem som räknas som medelinkomsttagare har svårt att få ekonomin att gå ihop. Hushåll har gjorts beroende av bidrag och subventioner, och därmed beroende av politiska beslut. Det är kort och gott svårt att tjäna pengar i Sverige på eget, hederligt arbete. Men problemet handlar inte bara om pengar. Att beröva människor rätten att kunna leva på sin egen lön eller att kunna spara pengar för framtiden innebär att man berövar dem en stor del av den värdighet som ligger i att kunna försörja sig själv och sin familj.

6.2.3 Alla beskattas alltid – och de som har minst beskattas mest

Ett högt skattetryck innebär automatiskt att alla måste betala mycket skatt. Ska staten och kommunerna kunna ta in de gigantiska summor det handlar om är det rent matematiskt omöjligt att göra det på något annat sätt än att låta låg- och medelinkomsttagare bära huvuddelen av bördan. Många får svårt att klara vardagen utan bidrag eller subventioner från det offentliga, dvs. bidrag som de själva har betalt genom sina skatter.

6.2.4 Uppätna löneökningar och stor svart sektor

Eventuella löneförhöjningar ger inte så värst mycket mer i plånboken eftersom marginalskatten är så hög och offentliga bidrag i många fall reduceras när inkomsten ökar. De höga skatterna tvingar också fram svartarbete. Ingen kan med säkerhet belägga exakt hur stor den svarta sektorn är, men klart är att den aldrig i modern tid varit större än den är i dag. De höga skatterna skjuter ut tusentals människor på illegala marknaden som präglas av osäkerhet och otrygghet. Många människor tvingas bryta mot lagen för att ha en dräglig tillvaro.

6.2.5 Buffertbrist  

En direkt konsekvens av att alla beskattas högt är att de allra flesta människor har mycket svårt att med en vanlig arbetsinkomst spara ihop tillräckligt mycket för att kunna ha en buffert att använda om man skulle mista jobbet, drabbas av sjukdom eller råka ut för en olycka. Utan möjlighet att bygga upp ekonomiska reserver blir människor otrygga. För många betyder det mer för privatekonomin vad som står i finansplanen än vad man bestämmer runt köksbordet.

6.2.6 Lägre köpkraft och höga priser

De höga skatterna sänker också köpkraften för medborgarna. Enkelt uttryckt blir det dyrt att leva. Att köpa tjänster, till exempel städning och trädgårdsskötsel, som underlättar vardagslivet är en lyxig utopi för de allra flesta människor i Sverige medan det är vanligt i andra länder. Varför ska inte vi ha samma möjlighet här?

Skattetrycket påverkar också priserna. Oavsett vem som betalar innebär alla skatter högre pris på varor och tjänster. Mest uppenbara är givetvis konsumtionsskatterna men också andra skatter, som till exempel energiskatter och löneskatter, läggs på priset. Det är alltid kunden som får betala. På vanliga produkter, t.ex. barnvagnar, badhanddukar och franskbröd, är skatternas andel av priset mellan 41 och 46 procent.

6.2.7 Tillväxt, arbetsmarknad och internationell konkurrens

Det höga skatteuttaget motverkar tillväxt. En viktig konsekvens av de skattesänkningar som vi föreslår är att de bidrar till att den ekonomiska tillväxten ökar. Med en växande ekonomi går det att finansiera de offentliga åtagandena med lägre skattesatser. En positiv spiral med ökad tillväxt och lägre skatter kan då komma till stånd.

7 Huvudinriktning av våra förslag

Som framgått betalar alla människor i Sverige den största delen av sin inkomst i skatt. Vi vill återge människorna rätten till sina egna pengar och de möjligheter för var och en som detta skapar.

Vi vill att skattesystemet skall vara utformat så att det inte lägger hinder i vägen vare sig för företag eller företagande, för utbildning eller ansvarstagande, för investeringar eller risktagande.

Våra skattesänkningar har två huvudinriktningar. Dels vill vi genomföra skattesänkningar som ökar medborgarnas inflytande över sina liv. Därför lägger vi tonvikten på sänkta inkomstskatter och på avveckling av såväl fastighetsskatt som förmögenhetsskatt, vilka slår hårt mot främst äldre människor i nedamorterade hus.

Dels vill vi sänka skatter som hämmar tillväxt och entreprenörskap. Dit hör utdelningsskatten och förmögenhetsskatten. Vi vill också stoppa skattediskrimineringen av fåmansföretag.

Därtill börjar vi sänka energiskatterna på bensin, diesel och på kärnkraftsel.

8 Sänkta inkomstskatter

8.1 Utgångspunkter

Sverige behöver en genomgripande inkomstskattereform. Det blir allt tydligare att höga skattesatser inte är en förutsättning för stabila skatteinkomster, snarare tvärtom. Omvänt innebär sänkta skattesatser inte med någon automatik mindre skatteinkomster. Valet står alltså inte mellan goda offentliga inkomster och skattesänkningar utan mellan starka skattebaser och höga skattesatser. Att av utjämningsskäl upprätthålla de höga skattesatserna innebär att man offrar välfärden för ideologins skull. Dessutom är det likväl alltid låg- och medelinkomsttagare som får bära den tyngsta skattebördan i en högskattestat.

En inkomstskattereform måste ge ökad social trygghet och motverka fattigdomsfällor för att därmed också göra fler jobb möjliga och underlätta den sociala rörligheten. Det måste alltid löna sig att arbeta och att utbilda sig. Därför bör skattereformen ha en särskild tyngdpunkt på låg- och medelinkomsttagare.

Inom ramen för en inkomstskattereform måste också skapas förutsättningar för enskilda människor att avlöna andra för olika typer av tjänsteverksamhet. Därmed blir arbetsmarknaden bredare, skattebaserna växer och det skapas ett större utbud av arbete. Den läkare som i dag målar sitt staket kan istället operera en hjärtsjuk, den kvinna som i dag rusar hem för att hämta barnen kan jobba dagen ut och utveckla sin karriär och de som i dag står utan arbete kan få tillgång till arbetsmarknaden. Per Molander, forskningsledare vid SNS, diskuterar i sin bok En effektivare välfärdspolitik (1999) hur ett skattesystem skall vara utformat för att nå en optimal omfördelning av inkomster. En av slutsatserna är att inkomstskatten bör vara proportionell mot inkomsten.

Molanders genomgång av det svenska skattesystemet visar att höga marginaleffekter är det optimala systemets motsats. Bäst effekt ger således ett system utan marginaleffekter.

Precis som vi moderater anser han att en övergång till ett system med helt proportionell skatt bör kompletteras med ett höjt grundavdrag. Motivet är just den sociala dimensionen, att minska bidragsberoendet och att öka möjligheterna för alla att förbättra sin ekonomiska standard genom arbete.

Molander berör också problematiken med omfördelning av inkomster under livscykeln. Hans slutsats är att den effektivaste metoden är att lägga vikt vid att ge alla goda förutsättningar att arbeta och spara i stället för att som i dag utjämna resultatet. Alla bör få behålla mer av sina inkomster.

Den sänkning av inkomstskatterna vi vill göra består i huvudsak av fyra komponenter. Huvuddelen av åtgärderna påverkar den kommunala beskattningen. I vårt förslag kompenseras kommunerna fullt ut. Grundavdragen och förvärvsavdraget gäller endast mot den kommunala beskattningen.

8.1.1 Höjd skattefri inkomst – ökat grundavdrag för alla

Människor skall ges möjlighet att klara sina egna grundläggande behov innan de börjar betala skatt. Därför vill vi att de första 50 000 kronorna som alla tjänar skall vara befriade från inkomstskatt, oavsett om de kommer från förvärvsinkomst eller från pension. Ingen skall behöva betala skatt innan bostad och mat är betalda.

Under de tre närmaste åren vill vi påbörja upptrappningen av grundavdraget enligt följande:

År 2002

Inkomst	Grundavdrag kronor	Förändring av grundavdraget i skiktet i procent
0–70 000	24 200
70 000–110 000	24 200	+ 25 % av inkomstökningen
110 000–240 000	34 200	-10 % av inkomstökningen
230 000–	21 200

År 2003

Inkomst	Grundavdrag kronor	Förändring av grundavdraget i procent
0–70 000	27 300
70 000–110 000	27 300	+25 % av inkomstökningen
110 000–240 000	37 300	-10 % av inkomstökningen
240 000–	24 300

År 2004

Inkomst	Grundavdrag kronor	Förändring i grundavdraget i procent
0–70 000	30 100
70 000–110 000	30 100	+25 % av inkomstökningen
110 000–240 000	40 100	-10 % av inkomstökningen
240 000–	27 100

Vårt förslag till höjt grundavdrag innebär också att pensionärer får en avsevärd skattesänkning när garantipensionen införs 2003.

8.1.2 Underlätta förvärvsarbete – inför förvärvsavdrag

Beskattningen av arbete skall därtill utformas så att fler motiveras att arbeta. Vi vill därför införa ett förvärvsavdrag på pensionsgrundande inkomster. En betydande del av det man tjänar skall alltid vara skattefritt. På några års sikt vill vi att förvärvsavdraget skall vara 15 procent av inkomsten. På längre sikt vill vi öka avdraget ytterligare.

Under de kommande åren vill vi att förvärvsavdraget skall vara 13 procent. Såväl förvärvsavdrag som grundavdrag görs på den till kommunen beskattningsbara inkomsten.

8.1.3 Slopa den statliga inkomstskatten

Statlig inkomstskatt betalas av närmare 40 procent av alla heltidsarbetande. Det är således inte någon exklusiv elit utan helt vanligt människor som betalar denna skatt. Den statliga inkomstskatten fungerar som en straffbeskattning av kunskap och är därmed en av anledningarna till att färre tar akademisk examen i Sverige än i andra jämförbara länder.

Den statliga inkomstskatten missgynnar dem som har ojämna inkomster under livet. Det gäller till exempel ungdomar som jobbar mycket i perioder för att sedan resa eller plugga. Skattebelastningen skiljer sig radikalt mellan samma livsinkomst som fördelas jämnt under livet respektive den som varierar över åren.

Att utländska experter har fått ett undantag som sänker deras skatt avsevärt visar att även regeringen kommit till insikt om inkomstskattens negativa inverkan på Sveriges konkurrenskraft. Vi anser att det är orättvist att en svensk medborgare skall betala upp till dryga 25 procentenheter mer i skatt än sin utländska kollega som utför samma jobb.

Den statliga inkomstskatten har också skapat ett behov av särregler för egenföretagare och för beskattning av personaloptioner. Dessa leder till onödig byråkrati och till orättvisor.

Vi vill successivt avskaffa den statliga inkomstskatten. Under den period som den nu aktuella budgeten omfattar vill vi ta bort värnskatten, höja gränsen för när man börjar betala den statliga inkomstskatten och sänka skattesatsen till 17 procent.

8.1.4 Skatt efter försörjningsbörda – inför extra grundavdrag för barn

Det är orimligt att skattesystemet inte tar hänsyn till försörjningsbördan. Framför allt är det barnfamiljer som har svårast att få ekonomin att gå ihop.

Utöver dagens banbidrag vill vi därför införa ett extra grundavdrag på 15 000 kronor per år och barn upp till 16 år vilket motsvarar knappt 400 kronor i sänkt skatt per barn och månad för föräldrar i vanliga inkomstgrupper.

8.1.5 Öka valfriheten i barnomsorgen – inför avdrag för styrkta barnomsorgskostnader

Som ett led i en barnomsorgspolitik som tar hänsyn till familjernas behov har vi tillsammans med Kristdemokraterna, Centern och Folkpartiet föreslagit att ett barnomsorgskonto skall införas. Beloppet skall vara 40 000 kronor per barn.

Dessutom skall avdrag få göras för styrkta barnomsorgskostnader. Tillsammans med en etableringsfrihet för alternativ till den kommunalt finansierade omsorgen innebär förslaget att en mångfald av tillsynsalternativ också på detta område kan börja växa fram.

Avdraget skall få göras för samtliga kostnader kring barnomsorgen. Det gäller såväl avgiften i den kommunalt finansierade barnomsorgen som kostnader för hjälp att hämta på dagis eller för tillsyn i hemmet. Avdraget får vara högst 50 000 kronor per barn och år.

8.1.6 Fler arbetstillfällen gör det lättare att räcka till – inför skattereduktion för hemnära tjänster

Det höga svenska skattetrycket drabbar särskilt de verksamheter där det finns ”gråa” eller ”svarta” alternativ. Tjänster riktade mot hushållen är ett exempel. Många sådana arbetsuppgifter utförs i dag i form av ”gör-det-själv” eller svart. Att köpa sådana tjänster med full skattebörda är förbehållet de rika eller de som kan få någon annan att betala.

Flera undersökningar visar att många är stressade i dagens arbetsliv. Ändå har vi i Sverige en av industrivärldens kortaste årsarbetstider. En del av förklaringen är att skattetrycket gör det omöjligt att köpa tjänster som skulle kunna lätta bördan, till exempel för småbarnsföräldrar. Med lägre skatt på hushållsnära tjänster skulle det bli lättare för både kvinnor och män att kombinera arbetsliv och ansvar för barnen.

För tjänster utförda i hemmet skall enligt vår mening en skattereduktion på 50 procent upp till 25 000 kr per år och hushåll införas. Det leder till att svarta jobb blir vita och gör att människor kan känna att både tiden och pengarna räcker till.

8.2 Slopa bägge boendeskatterna – fastighets- och förmögenhetsskatten

8.2.1 Utgångspunkter

Fastighetsskatten är i dag en skatt på en fiktiv avkastning på husets taxeringsvärde utan någon koppling till en verklig inkomst. Skatten drabbar alla boendeformer i Sverige. Bostadsrättsföreningar betalar skatt på värdet av fastigheten. För hyresrätter gäller i regel att cirka en månadshyra per år utgörs av fastighetsskatt. Fastighetsskatten för småhus varierar starkt och skattens storlek beror i hög grad på var fastigheten är belägen. Förmögenhetsskatten har kommit att bli en skatt på boendet som främst drabbar äldre människor utan lån på sitt boende. Den tas ut på samma grunder som fastighetsskatten och är därmed lika orättfärdig.

Skattesystemet skall uppfylla två grundkrav. Det ska vara begripligt för den som betalar skatt och det ska vara stabilt så att inte plötsliga förändringar skakar sönder enskildas och familjers ekonomi. Dagens system för uttag av fastighetsskatt uppfyller inte dessa grundläggande krav. Skulle dessutom en s.k. begränsningsregel införas blir systemet än mer komplicerat, oöverskådligt och godtyckligt. I takt med allt högre taxeringsvärden skulle en sådan regel fungera som en extra marginalskatt för allt fler.

8.2.2 Beskattningen av boendet är dubbelt orättfärdigt – avveckla fastighetsskatten och förmögenhetsskatten

Taxeringsvärdena, som i princip varit frysta sedan 1997, höjdes 2001 till följd av att en riksdagsmajoritet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet beslutat att frysningen ska upphöra. Det innebär att många boende drabbas av kraftigt höjda taxeringsvärden och därmed också kraftigt höjd fastighetsskatt. Många fler boende än i dag kommer att hamna över den gräns där förmögenhetsskatt tas ut. Dessa förhållanden kommer i särskilt hög grad att drabba de boende i tillväxtområdena samt boende med låga inkomster och färdigbetalda lån, framför allt många pensionärer.

Denna utveckling är dock bara början. Taxeringsvärdena kommer att fortsätta öka i tillväxtområdena. Fastighetsskatten kan därmed sägas bli en specialskatt på tillväxtregionerna.

För att folk skall ha råd att bo kvar måste, som ett första steg, 1997 års taxeringsvärden även fortsättningsvis gälla för beskattningen. I de områden där prisutvecklingen lett till sänkta taxeringsvärden skall dock dessa lägre värden gälla. Procentsatsen för fastighetsskatten bör sedan sänkas successivt. För 2002 bör den sättas till 0,9 procent för småhus och 0,5 procent för flerbostadshus. För att minska de regionala skillnaderna skall endast halva markvärdet användas som grund för beskattning.

Därefter skall skattesatsen sänkas med 0,1 procentenheter årligen under den nu aktuella treårsperioden.

Genom att såväl fastighetsskatten som förmögenhetsskatten successivt avvecklas ges de boende betydligt bättre ekonomiska förutsättningar för sitt boende. Det är en betydligt bättre väg att gå än att lappa och laga i ett skattesystem som bygger på felaktig och orättvis grund. Genom de föreslagna skattesänkningarna behövs därför inga särskilda begränsningsregler.

8.3 Skatt på sparande

8.3.1 Utgångspunkter

Om sparandet i en nation är lågt kommer realkapitalbildningen också att vara låg, såvida inte internationellt kapital finns tillgängligt. Under mycket lång tid har Sveriges ekonomi kännetecknats av en låg sparkvot som endast undantagsvis varit i nivå med genomsnittet för länderna inom OECD.

Orsakerna till detta förhållande kan i stort hänföras till ett högt skattetryck och låga disponibla inkomster efter skatt. Utrymmet för sparande är för många människor så litet att man tvingas in i ett beroende till stat och kommun som i mångt och mycket liknar ett klientförhållande. Det är absolut inte önskvärt. Den enskilda människans ställning bör i stället stärkas så att hon kan fatta egna beslut baserade på egna prioriteringar. Ett eget kapital ökar tryggheten.

8.3.2 Förmögenhetsskatten ett straff på sparande – avveckla förmögenhetsskatten

Skatten på förmögenheter har slopats i de flesta länder. I Sverige tas förmögenhetsskatt ut även vid förhållandevis låga förmögenheter. Skattesatsen är internationellt sett hög. Det gör att Sverige kommit i en särdeles ogynnsam position vad gäller konkurrens om kapital. Skatten ökar avkastningskravet på investeringar som görs här.

Som förmögenhet räknas också taxeringsvärdet på småhus och fritidshus. Efter de höjningar av taxeringsvärdena som gjorts detta år kommer alltfler att tvingas betala förmögenhetsskatt på sitt boende. Även denna skatt tas således också ut på fiktiva värden när det är fastigheter som är underlag. Nästan 60 procent av de beskattningsbara förmögenheterna i Sverige består av fastigheter.

Uppskattningar gör gällande att 500 miljarder kronor har flyttats ut från Sverige på grund av förmögenhetsbeskattningen.

På grund av kapitalets lättrörlighet har också regeringen befriat vissa typer av förmögenheter från förmögenhetsskatt. Detta är ytterligare en av de orättvisor som ett högt skattetryck medför och visar hur omöjlig förmögenhetsskatten är. Vi vill avskaffa förmögenhetsskatten för alla, inte bara för dem som har möjlighet att flytta sitt kapital till andra länder.

Till att börja med vill vi slopa sambeskattningen 2002 och höja fribeloppet till 2 000 000 kronor per person. Året därpå vill vi att förmögenhetsskatten tas bort helt och hållet.

8.3.3 Tryggare ålderdom – höjd avdragsrätt för pensionsförsäkringar

Allt fler har blivit varse att den statliga pensionen kommer att vara tämligen begränsad. De avtalspensioner som omfattar de flesta, men långt ifrån alla, bidrar till att pensionen blir något högre. De flesta känner dock ett behov av att spara på egen hand för att säkerställa en trygg ålderdom.

I dag går det att med uppskjuten beskattning avsätta motsvarande ett halvt basbelopp till eget pensionssparande. Vi vill öka den möjligheten genom att göra det möjligt att avsätta motsvarande ett basbelopp (37 900 kronor 2002) per år till egen pensionsförsäkring.

8.3.4 Uppskjuten beskattning av innehav i fonder och aktier

I dag drabbas svenska sparare av reavinstskatt när de gör omplaceringar i sitt sparande mellan olika värdepapper och mellan olika fonder. Detta gör att man drar sig för att förändra sammansättningen på sitt sparande. Så kallade inlåsningseffekter uppstår. För att komma förbi detta problem och uppmuntra till en mer aktiv kapitalförvaltning bör reavinstbeskattningen få uppskjutas till dess att kapitalet helt realiseras. Formerna bör utredas närmare. I vårt budgetalternativ har vi avsatt ett belopp för att påbörja en reform med denna inriktning.

8.4 Bilen behövs – sänk drivmedelsskatterna

8.4.1 Den största delen av bränslekostnaden är skatt – sänk skatten på bensin och diesel

Bensin- och dieselpriserna har nått nya rekordhöga nivåer. Huvudanledningen är stigande råvarupriser och en allt svagare krona. Trots dessa förändringar är fortfarande omkring två tredjedelar av bränslepriset skatt.

För många svenskar är bilen det enda möjliga transportmedlet. Det gäller för resor från och till arbetet, för att hinna hämta och lämna barn på dagis eller för socialt umgänge på fritiden. Oavsett var i Sverige man befinner sig underlättar bilen vardagen och är till glädje på fritiden.

Hög bränslebeskattning medför att arbetsresor försvåras och att utrymmet för umgänge med familj och vänner krymper.

Höga bränsleskatter motiveras ofta med miljöargument. De har emellertid endast marginell påverkan på konsumtionen av bränsle. Eftersom transporterna är nödvändiga äger de rum trots den höga kostnaden.

Skatten på såväl bensin som på diesel bör sänkas med 70 öre per liter, inklusive moms. På längre sikt skall inte bensin och diesel kosta mer i Sverige än det gör genomsnittligt i Europa.

8.4.2 Underlätta pendling och resande – öka bilavdraget

För människor som bor i glesbygd är bilen helt avgörande för möjligheten att arbeta. Då de lokala arbetsmarknaderna blir allt större kommer arbetspendlingen att spela en allt större roll, vilket till exempel den regionalpolitiska utredningen påpekat.

Det avdrag som i dag får göras täcker inte kostnaderna för bilresor. Allteftersom bränslepriset ökar har värdet av avdraget urholkats. Det ger heller inte en rimlig möjlighet att kompensera värdeminskningen på bilen. Avdraget bör därför höjas till 20 kronor per mil.

8.5 Övriga skatter

8.5.1 Sänk straffskatten på kärnkraftsel

Beskattningen av energi har alltmer kommit att delas upp i en miljörelaterad del och i en energirelaterad del. Miljöskatten har till syfte att minska användningen av så kallade miljöskadliga bränslen. Den består i dag huvudsakligen av koldioxidskatt och svavelavgift. Energiskatten är en punktskatt på energi.

Enligt vår mening skall miljöskatter tas ut i produktionsledet medan energiskatter skall tas ut i konsumentledet. Då erhålls en konkurrensneutral beskattning mellan olika energiproducenter och mellan olika bränslen. Denna princip bör stadfästas i hela EU.

I Sverige finns en skatt som bryter mot denna princip. Det är den extra energiskatt som tas ut på el producerad i kärnkraftverk. På sikt bör den tas bort och nu sänkas med 0,5 öre per kilowattimme.

8.5.2 Höga alkoholskatter ökar risken för smuggling och slår ut svenska jobb – sänk alkoholskatten

När de skattefria införselkvantiteterna från andra EU-länder stiger är det givetvis viktigt att anpassa de svenska alkoholskatterna till omvärldens nivåer. Den danska nivån kan tjäna som riktmärke.

Sänks inte alkoholskatterna kommer allt större mängder av den i Sverige konsumerade alkoholen att antingen köpas in utomlands eller smugglas in i Sverige. I Sverige har redan bryggerinäringen kommit i svårigheter på grund av de höga skatterna.

Erfarenheterna från hanteringen av tobaksskatten 1997 visar hur höga skatter medför minskade skatteintäkter. Alkoholskatterna har i dag denna effekt. Tillsammans med minskad smuggling och fler arbeten i svensk industri bedömer vi därför att sänkta alkoholskatter inte har någon statsfinansiell effekt.

9 Finansiering av våra skattesänkningar

När förslag om sänkta skatter presenteras ställs alltid krav på en samtidig redovisning av hur skattesänkningen skall finansieras. Man kan dock konstatera att det aldrig ställs samma krav på en redovisning av hur hushållen kan finansiera de skattehöjningar de måste betala, trots att det vore minst lika befogat. Det är självfallet viktigt att den samhällsekonomiska balansen inte rubbas till följd av åtgärder på skatteområdet. När det gäller hushållsekonomin är det uppenbarligen inte lika självklart att ta hänsyn till att privatekonomin inte rubbas.

Det finns i princip tre sätt att finansiera en skattesänkning:

• Genom andra skattehöjningar – höjd skattesats eller breddad bas.

• Genom besparingar i de offentliga utgifterna.

• Genom att överskott i de offentliga finanserna tas i anspråk.

De skattereformer som genomförts under de senaste decennierna har alla haft som utgångspunkt ett i princip oförändrat totalt skatteuttag. Det har inneburit att skattesänkningar har växlats mot höjningar av andra skatter. Problem inom ett område har förts över till ett annat område, samtidigt som det övergripande problemet med ett allt för högt skattetryck fått bestå. Om syftet är att skapa förutsättningar för ökad personlig trygghet och en bättre fungerande samhällsekonomi förutsätter det i stället att det totala skattetrycket sänks.

Den grundläggande finansieringen för att genomföra skattesänkningar är att minska de offentliga utgifterna. Därigenom kan dessutom ekonomins sätt att fungera stärkas samtidigt som de offentliga finansernas konjunkturkänslighet minskar.

Det går naturligtvis att utforma en skattesänkningsreform där de sänkta skatterna mer än väl kompenserar att man samtidigt minskar bidrag och subventioner, vilket i sin tur finansierar skattesänkningarna. Verksamheter kan effektiviseras eller privatiseras, och andra besparingar som inte påverkar hushållsekonomin kan genomföras.

Högre tillväxt och fler människor i arbete gör att skatteinkomsterna stiger samtidigt som behoven av bidrag minskar. Skattebasen växer, d.v.s. fler är med och delar på skattebördan, vilket gör att var och en inte behöver betala lika mycket. Större skattebas skapar således utrymme för lägre skatt för alla.

För åren 2002–2004 redovisar vi i vår budgetmotion ett skattesänkningsutrymme som uppgår till cirka 80 miljarder kronor år 2004. Utrymmet skapas genom besparingar på cirka 73 miljarder kronor och genom att cirka 8 miljarder kronor av överskottet i de offentliga finanserna tas i anspråk. Från år 2004 till år 2010 bedömer vi att den ekonomiska tillväxten, tillsammans med återhållsamhet med de offentliga utgifterna, frigör ett utrymme för skattesänkningar som uppgår till 150 miljarder kronor.

Stockholm den 5 oktober 2001
Bo Lundgren (m)
Per Unckel (m)	Beatrice Ask (m)
Anders Björck (m)	Carl Fredrik Graf (m)
Chris Heister (m)	Anders G Högmark (m)
Gunnar Hökmark (m)	Henrik Landerholm (m)
Göran Lennmarker (m)	Fredrik Reinfeldt (m)
Inger René (m)	Per Westerberg (m)