om en nordisk kulturell hemmamarknad

Motion till riksdagen

av Karin Söder m. fl. (c, m, fp, vpk)
om en nordisk kulturell hemmamarknad

Mot.

1987/88

U537-540

Nordiskt kulturellt samarbete har tradition långt tillbaka och har sitt huvudsakliga
ursprung i ett antal samarbetsinitiativ från enskilda och olika ideella
och professionella organisationer i Norden. Det officiella kultursamarbetet
mellan de fem enskilda ländernas regeringar började först i slutet av
1940-talet genom bildandet av en nordisk kulturkommission.

I dag regleras det nordiska kultursamarbetet av det år 1971 ingångna kulturavtalet,
som tillkom på initiativ av Nordiska rådet och trädde i kraft den
11 januari 1972. Avtalet syftar till att stärka och intensifiera kulturellt samarbete
i vid bemärkelse mellan avtalsparterna för att vidareutveckla den
nordiska kulturgemenskapen.

Nordiska rådet har under en följd av år lagt ökad vikt vid att så långt som
möjligt göra kulturyttringarna i de nordiska länderna tillgängliga för publiken
i hela Norden. Dessa strävanden har bl. a. tagit sig uttryck i rekommendationer
till Nordiska ministerrådet. Därtill kommer prioriteringar framförda
i andra sammanhang av Nordiska rådet eller dess kulturutskott. År 1986
antogs en rekommendation om en handlingsplan för det nordiska kultursamarbetet
och i riktlinjerna för arbetet med nämnda rekommendation efterlyste
ministerrådet en redogörelse för sådana nationella rättsregler som
hindrar eller försvarar en realisering av den kommande handlingsplanens
mål.

Mot bakgrund härav har under 1986/87 en kartläggning genomförts,
”Norden utan gränser”, i syfte att främja strävandena att skapa en hemmamarknad
för nordiska kulturyttringar inom områdena teater, bildkonst, litteratur,
musik, film, radio och TV och andra elektroniska medier samt
annan kulturell verksamhet.

Det omedelbara syftet med kartläggningen har varit att definiera sådana
förhållanden av juridisk, ekonomisk, praktisk eller annan karaktär som förhindrar
eller försvårar utvecklingen av Norden som kulturell hemmamarknad.

Kartläggningen utmynnar, där så har varit möjligt, i förslag till undanröjande
av konstaterade hinder, till åtgärder av administrativ art, till ekonomiska
stödåtgärder eller till åtgärder av annan art.

I kartläggningen redovisas ett antal huvudtyper av hinder som vi i denna
motion velat rikta uppmärksamheten på. Dessa typer av hinder har inte omöjliggjort
att ett nordiskt kulturellt samarbete äger rum. Därom vittnar
tydligast det vidsträckta samarbete som bedrivs inom alla kulturområden
mellan de nordiska länderna på såväl officiellt som inofficiellt plan. Dessa

1 Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr U537-540

hinder bidrar dock till att försvåra en ytterligare utvidgning av det nordiska Mot. 1987/88

kultursamarbetet och att förverkliga strävandena att göra Norden till en U537

kulturell hemmamarknad. I motionen föreslås främst åtgärder som syftar
till att göra Norden till en kulturell hemmamarknad.

Bristande språkförståelse

Bristande språkförståelse utgör hinder för att ta del av kulturyttringar från
de nordiska grannländerna och att delta i nordiskt samarbete som givande
och tagande part. Brister i språkförståelsen kan ha negativa konsekvenser
för den allmänna kännedomen om grannländerna, vilket i sin tur lätt kan leda
till likgiltighet inför dessa eller rent av till negativa attityder.

För att öka språkförståelsen bör enligt vår mening regeringen verka för
att Nordiska ministerrådets handlingsprogram för förbättrad språkförståelse
i Norden ges ökad tyngd
att särskilda anslag intas i Nordiska ministerrådets budget för tolktjänster i
det nordiska samarbetet
att särskilda anslag intas i Nordiska ministerrådets budget för utbildning av
tolkar för det nordiska samarbetet
att radiobolagen i allt större omfattning låter intervjuer och andra liknande
inslag på ett grannlandsspråk gå ut i etern in extenso på resp. språk utan
att tona ned dessa till förmån för översättning eller referat
att TV-bolagen i Danmark, Norge och Sverige inför i försökssyfte egenspråkstextning
sålunda att grannlandsprogram och intervjuer från dessa
länder textas på danska, norska och svenska i stället för att översättas
att turistorganisationerna uppmärksammas på de nordiska språkens stora
betydelse såväl direkt som indirekt för turismen inom Norden.

Höga rese- och inkvarteringskostnader

Höga rese- och inkvarteringskostnader i Norden utgör en belastning för alla
parter på alla kulturområden och på alla plan. Samtidigt är det fullkomligt
klart att de nordiska ytterområdena relativt sett drabbas hårdast.

Den företagna kartläggningen visar att ett av de största hindren för framför
allt Island, Färöarna och Grönland att på jämbördig fot med de övriga
länderna och självstyrande områdena delta i samarbetet är just de höga rese-
och inkvarteringskostnaderna.

Höga kostnader eventuellt i förening med språksvårigheter blir effektiva
spärrar för en utvidgning av det nordiska samarbetet, samtidigt som detta
löper risk att snedvridas genom en koncentration till de centrala delarna i
Norden.

Mot denna bakgrund föreslås att regeringen i samarbete med övriga länders
regeringar verkar för en effektiv rabattordning på de internordiska
flyglinjerna i syfte att stimulera ett ökat nordiskt kultur-, ungdoms- och
idrottsutbyte.

2

Fiskala och byråkratiska hinder Mot. 1987/88

U537

Fiskala och byråkratiska hinder såsom långsam och/eller oenhetlig tilllämpning
av t. ex. moms/oms-bestämmelser utgör besvärande hinder för
kulturutbytet mellan de nordiska länderna. Särskilt utsatta områden är bildkonst,
litteratur, film, video etc.

Ett annat exempel på hinder av denna typ är källskattesystemet vid olika
typer av artistframträdanden. Dylika hinder är till besvär för berörda parter
samtidigt som de bidrar till att öka kostnaderna. Om kultursamarbetet skall
kunna utvidgas ytterligare, om strävandena att göra Norden till en kulturell
hemmamarknad skall kunna förverkligas, måste de fiskala och byråkratiska
hindren undanröjas.

Sedan 1954 råder det fri arbetsmarknad i Norden. Medborgarna kan röra
sig fritt över gränserna för att arbeta i annat nordiskt land. Men det är ännu
inte möjligt för medborgarna att därvid fritt ta med sig arbetsredskapen,
t. ex. filmkameror, eller resultatet av sitt arbete, t. ex. konsthantverk eller
videogram. Sådant påläggs vid gränsöverskridningen tull, moms etc. Det är
en procedur som dessutom är oerhört tidsödande i synnerhet jämfört med
den enkla passkontroll som upprätthålls vid inresa i och utresa ur Norden.

För att undanröja fiskala och byråkratiska hinder föreslår vi att regeringen
skall verka för

att på internationellt plan åstadkomma ändringar i tullnomenklaturen, så
att olika kategorier av konst behandlas på lika grunder
att de nordiska länderna samfällt vidtar åtgärder för att minska portokostnaderna,
genom att inom Norden återinföra trycksaksporto
att i samarbete med övriga nordiska länder arbeta för en revidering av källskattesystemen
vid olika typer av artistframträdanden
att åldersgränsen för film i de nordiska länderna harmoniseras för att underlätta
framför allt utväxlingen av barn- och ungdomsfilm mellan länderna
att i samarbete med Finlands regering avlägsna kravet på omcensurering av
i det andra landet redan censurerade filmer avsedda att visas i främsta
rummet för finlandssvenskar resp. sverigefinnar och ersättande av
granskningsplikten med anmälningsplikt
att inom Norden skapa ett slags ATA-carnet-system, varigenom nordisk
samproduktion av film, video etc. befrias från tull och andra liknande
avgifter vid lån eller medtagande av utrustning och framkallning av film
över gränserna mellan de nordiska länderna
att Nordvisionstarifferna ses över

att televerken i Norden sänker avgiften för användning av s. k. radioledning
och att Nordiska ministerrådet företar en undersökning av möjligheterna
att sänka avgiften för användning av satellitförbindelser mellan Island,
Färöarna, Grönland och det övriga Norden
att en harmonisering av principerna för förmedling av grannlandsprogram i
kabelnät kommer till stånd, sålunda att sådana program omfattas av den
s. k. Must carry-principen
att en överenskommelse träffas mellan de nordiska länderna om en gemensam
ordning för fjärrlån av videogram över gränserna mellan olika typer 3

av bildningsorgan, utan tull och andra liknande formaliteter i linje med
vad som gäller för fjärrlån av litteratur
att en överenskommelse träffas mellan de nordiska länderna om en gemensam
ordning för porto-, tull och moms/omsfri distribution av videogram
för hörselskadade över gränserna, samt att därefter samarbeta om att utvidga
den till att gälla även internationellt
att avlägsna eventuella hinder för att bevilja folkrörelser stöd för aktiviteter
i annat nordiskt land
att i samarbete med övriga nordiska länder verka för en harmonisering av
bestämmelserna om bussars axeltryck.

Hinder i själva kultursamarbetets organisation

Det är uppenbart att det i kultursamarbetets organisation förekommer bestämmelser
av olika slag som tillkommit i vällovligt syfte, men som vid tilllämpningen
blir prohibitiva på ett eller annat sätt. Detta behöver inte leda
till oöverstigliga hinder, men betyder i alla fall svårigheter som bör kunna
undanröjas.

Mot denna bakgrund föreslås att regeringen skall verka för
att administrationen av den nordiska utväxlingen av teatergästspel förenklas
i syfte att minska administrationskostnaderna och påskynda behandlingen

att en förteckning över utställningsarrangörer och utställningslokaler i de
noruiska länderna utarbetas
att en översyn av statuterna för kommittén för översättning av grannlandslitteratur
kommer till stånd, så att kommittén ges rätt att själv ta initiativ
till översättningar, och att rätten att söka stöd för översättningar utvidgas
till att gälla också andra än förlag
att en översyn av reglerna för beviljande av stöd till samarbete mellan folkrörelser
företas

att en uppluckring av reglerna för beviljande av medel till bilaterala projekt
ur Nordiska ministerrådets dispositionsmedel och andra stödordningar
företas, så att projekt av stort nordiskt intresse kan stödjas.

Utvidgning av kultursamarbetet

I samband med den företagna kartläggningen har även framkommit tankar
och idéer, av vilka en del kan tjäna som underlag till åtgärder för utvidgning
av det nordiska kultursamarbetet i enlighet med det aktuella syftet att göra
Norden till en kulturell hemmamarknad.

Vi önskar här rikta regeringens uppmärksamhet på några av dessa.

Möjligheterna att stödja bilaterala samarbetsprojekt mellan de nordiska
länderna/självstyrande områdena bör byggas ut genom att i förekommande
fril på statsbudgetarna uppta särskilda anslag för dylika ändamål.

Nordiska medel bör ställas till förfogande för att i experimentsyfte genomföra
ett projekt med en nordisk teater. 4

Mot. 1987/88
U537

Nordisk film bör noteras särskilt i de offentliga stödordningarna för film. Mot. 1987/88

Dessutom bör de offentliga stödordningarna för import av utomnordisk U537

kvalitetsfilm samordnas.

De nordiska TV-bolagen bör visa fler nordiska filmer än vad som nu är
fallet, för att hos publiken befästa intresset för nordisk film och Norden.

De nordiska radio- och TV-bolagen bör utvidga nätet av korrespondenter
i de nordiska grannländerna och därvid försöka tillfredsställa behovet av
kulturbevakning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Nordiska ministerrådets handlingsprogram för
förbättrad språkförståelse i Norden ges ökad tyngd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att radiobolagen i allt större omfattning skall låta
intervjuer och andra liknande inslag på ett grannlandsspråk gå ut i
etern in extenso på resp. språk utan att tona ned dessa till förmån för
översättning eller referat,

3. att riksdagen begär att regeringen skall verka för att TV-bolagen
i Danmark, Norge och Sverige i försökssyfte inför egenspråkstextning
sålunda att grannlandsprogram och intervjuer från dessa länder
textas på danska, norska och svenska i stället för att översättas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett effektivt rabattsystem på de internordiska flyglinjerna,

5. att riksdagen begär att regeringen på internationellt plan verkar
för ändringar i tullnomenklaturen, så att olika kategorier av konst behandlas
på lika grunder,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillsammans med övriga nordiska länder arbeta
för en revidering av källskattesystemen vid olika typer av artistframträdanden,

7. att riksdagen hos regeringen begär en harmonisering av åldersgränsen
för film i de nordiska länderna för att underlätta utväxling av
främst barn- och ungdomsfilm mellan länderna,

8. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av Nordvisionstarifferna,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en harmonisering av principerna för förmedling av
grannlandsprogram i kabelnät, sålunda att sådana program omfattas
av den s. k. Must carry-principen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att i samarbete med övriga nordiska länder verka
för en harmonisering av bestämmelserna om bussars axeltryck, 5

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i Mot. 1987/88
motionen anförts om förenkling av administrationen av den nordiska U537
utväxlingen av teatergästspel,

12. att riksdagen hos regeringen begär att en förteckning över utställningsarrangörer
och utställningslokaler i de nordiska länderna
utarbetas,

13. att riksdagen hos regeringen begär att en översyn av statuterna
för kommittén för översättning av grannlandslitteratur kommer till
stånd enligt de riktlinjer som anförts i motionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att nordisk film bör noteras särskilt i de offentliga
stödordningarna för film samtidigt som de offentliga stödordningarna
för import av utomnordisk kvalitetsfilm samordnas,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
övrigt anförts i motionen i syfte att göra Norden till en kulturell hemmamarknad.

Stockholm den 26 januari 1988

Karin Söder (c)

Ingrid Sundberg (m) Lars Werner (vpk)

Elver Jonsson (fp)

6