De medelstora högskolorna i landet har en stor fördel i
sin flexibilitet, sina stora möjligheter till samarbete över
ämnes- och fakultetsgränser samt korta beslutsvägar.
Den regionala och lokala profilen är ytterligare en fördel
vid utveckling av ny utbildning och ny kompetens.
I Värmland har ett ökande samarbete successivt skett
mellan natur- och kulturvårdare. Gemensamma projekt och
ett ökande inslag av integrerade utbildningsinslag har ägt
rum.
Behovet
I anledning av den nya plan- och bygglagen och
naturresurslagen har ökade krav ställts på kompetens inom
naturvårds- och kulturmiljövårdsfältet inom kommunerna.
De små kommunerna kan inte inom överskådlig tid tillsätta
tjänster som kommunantikvarie resp. kommunekolog med
inriktning på naturvården varför en bredare utbildning
borde kunna ge en funktionell lösning.
Behovet av en sådan utbildning begränsas inte enbart till
kommunerna. På museerna men också hos vissa företag
inom naturvårds- och miljövårdsområdet, liksom t.ex. inom
jordbruksrörelsen, finns behov av en liknande kompetens.
Utbildningens innehåll
Utbildningens inriktning bör vara flexibel, men viktiga
ämnen är geologi (både bergarts- och kvartär-),
kvartärbotanik, biologi, kulturgeografi, arkeologi,
kulturmiljövård, etnologi, arkitekturhistoria m.m.
Utbildningen bör läggas upp tvärvetenskapligt med
integrerad teori och praktik.
nHemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen föreslår att högskolan i
Karlstad får i uppdrag att närmare utreda behov, inriktning
och utbildningens uppläggning för en lokal utbildningslinje
för natur- och kulturvetare.
Stockholm den 24 januari 1991
Gullan Lindblad (m)
Göthe Knutson (m)