En modern tågpolitik för pendling, gods, jobb och tillväxt

Motion 2021/22:3752 av Maria Stockhaus m.fl. (M)

av Maria Stockhaus m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tågsatsningar som gynnar jobb och tillväxt och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säga nej till byggandet av höghastighetsjärnväg och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om järnvägsunderhåll och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kapacitetsbrister på järnvägen och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska gå att köra tåg i 250 kilometer i timmen på viktiga stråk i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationella mål om punktlighet och ekonomiska incitament att hålla dessa och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om konkurrensneutral tillgång till järnvägens infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra Trafikverkets arbete med underhåll av järnväg för att säkra gods- och pendlingsflöden och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om konkurrensneutral tillgång till digital infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja en fortsatt konkurrensutsatt marknad för underhåll av järnvägen och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta nästa steg i arbetet för att halvera restiden med tåg mellan Oslo och Stockholm och tillkännager detta för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler längre och tyngre tåg och tillkännager detta för regeringen.
  13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn i syfte att minska fusket med biljetter och tillkännager detta för regeringen.
  14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff för personer som otillbörligen befinner sig inom spårområde, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om böter på plats vid otillbörligt uppehållande inom spårområde och tillkännager detta för regeringen.
  16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydliga regler avseende operatörers ansvar för att inte förorsaka onödigt slitage på järnvägar och tillkännager detta för regeringen.
  17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sanktionsavgifter för bokade men icke nyttjade tåglägen och tillkännager detta för regeringen.
  18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förutsättningar för ett gemensamt biljettsystem i hela Europa och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Svensk järnväg har problem med trängsel på spåren i pendlingsområden och eftersatt underhåll som påverkar inte minst gods- och pendlingsflöden. Regeringens oförmåga att hantera frågan om höghastighetståg på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt har påverkat debatten om järnväg. Viktiga frågor avseende utvecklingen av svensk järnväg har till stor del försvunnit från den politiska dagordningen. Istället har debatten fastnat i en omodern diskussion om att flytta över transporter från flyg, båt och väg till räls. Moderaterna ser tåget som ett av fyra viktiga framtida fossilfria färdmedel. Sverige behöver en robust järnväg med bra underhåll.

Moderaterna vill kombinera robusta och ekonomiskt försvarbara underhållsinsatser med investeringar i kostnadseffektiva och kapacitetshöjande åtgärder på järnväg runt omkring i landet. Vi satsar kommande planperiod 13 miljarder mer än regeringen på järnvägsunderhåll. Det behövs mer av underhåll, fler spår i befintligt nät och helt nya spår när det är samhällsekonomiskt försvarbart. Moderaterna vill prioritera de järnvägssatsningar som ger ekonomisk lönsamhet. Vi vill se en hållbar och politik för en robust järnvägen som gynnar jobb och tillväxt.

Prioritera tågsatsningar som gynnar jobb och tillväxt

Riksrevisionen riktar i rapporten ”Att tänka efter före – statens planering av höghastighetsjärnvägar” (RiR 2019:31) skarp kritik mot regeringens hantering av frågan om höghastighetsjärnväg. Riksrevisionen noterar att projektet inte bedömts enligt de riktlinjer som riksdagen och regeringen ställt upp. Istället föreslår Riksrevisionen att regeringen identifiera de brister i förhållande till de transportpolitiska målen som höghastighetsjärnvägen är tänkta att lösa. Det handlar framförallt om att utreda steg 1-åtgärder såsom avgifter och skatter för att uppnå ett effektivare kapacitetsutnyttjande, men även steg 2- och steg 3 - åtgärder såsom optimeringsåtgärder och trimningsinsatser.

Moderaterna ställer sig bakom Riksrevisionens bedömningar och konstaterar att dessa ligger i linje med den kritik vi tidigare riktat mot regeringens politik. Regeringens hantering av frågan om svensk järnväg är i hög grad präglad av en politisk låsning vid höghastighetsjärnväg. Att regeringen i propositionen 2020/21: 151 väljer att dra hela projektet i ytterligare årslång långbänk är direkt oansvarslöst.

Moderaterna anser att den så kallade fyrstegsmodellen är väl inarbetad och syftar till att säkerställa att skattebetalarnas pengar används på ett ansvarfullt sätt. Nu är det hög tid för regeringen att tillsätta en större övergripande utredning som syftar till att identifierade bristerna i svensk järnväg med utgångspunkt i fyrstegsprincipen. Utredningen bör prioritera tågsatsningar som gynnar jobb och tillväxt, exempelvis möjligheten att köra längre tåg, bättre underhåll, bygga bort så kallade flaskhalsar och fokusera på människors möjlighet till pendling.

Nej till höghastighetståg

Utifrån prioriteringar om den samhällsekonomiska och miljömässiga nyttan säger Moderaterna nej till höghastighetsjärnväg.

Externa beräkningar pekar på en sammanlagd kostnad för projektet på mellan 350- och 400 miljarder kronor och projektet beräknas bli klimatneutralt tidigast år 2050. De tidsmässiga och miljömässiga vinsterna blir begränsade. Järnvägens stora utmaningar kopplat till pendling och bristfälligt underhåll löses inte genom satsningen på höghastighetståg.

Prioritera jobb och tillväxt i hela Sverige

Svensk järnväg behöver rustas för pendling och gods. Moderaterna vill bygga färdig påbörjade satsningar, gå vidare med vissa utpekade prioriterade satsningar som exempelvis halverad restid Oslo- Stockholm, bygga klart västra stambanan och långsiktigt kunna köra tåg 250 km/ timmen genom hela Sverige.  Fokus skall vara jobb och tillväxt i hela Sverige. Detta kräver att bygga bort flaskhalsar, binda ihop och utöka pendlingsstråk och stärka godstrafiken.

Inför nationella mål om punktlighet och ekonomiska incitament för att hålla dessa.

Punktlighet är viktig och det skall löna sig att göra rätt. Idag saknas tillräckligt tydliga ekonomiska incitament som innebär konsekvenser för operatörer som inte sköter sig. Regeringen bör initiera en utredning om punktlighet med ekonomiska incitament som gynnar de som uppfyller kraven avseende punktlighet. 

Prioritera järnvägsunderhållet

Den svenska järnvägen har stora brister avseende underhåll. Detta är en skuld som byggts upp under decennier och som behöver prioriteras under kommande planperiod. Företag skall kunna känna trygghet att varor levereras i tid i samband med godstransporter. På samma sätt skall pendlare veta att de kan komma i tid till jobbet och hem för att hämta på exempelvis förskola. Regeringen bör initiera arbetet med att ta fram en plan för att täcka underhållsskulden på järnväg.

Åtgärda järnvägens kapacitetsbrister.

Det finns ett antal områden på det svenska järnvägsnätet där det ofta uppstår förseningar och trängsel. För att säkerställa flöden både för pendlare och godstranstransporter bör regeringen tydligt identifiera dessa områden och ge Trafikverket tydligt i uppdrag att prioritera arbetet med dessa i en sammanhållen kontext.

Tåg 250 kilometer i timmen på viktiga stråk genom hela Sverige.

Som en del av arbetet att stärka järnvägen bör regeringen långsiktigt verka för att det ska vara möjligt att köra tåg 250 kilometer i timmen på sträckor över hela Sverige. Detta skall ske etappvis, där det är samhällsekonomiskt lönsamt. Detta skall ses som se en långsiktig vision för arbetet att stärka svensk järnväg som helhet.

Säkerställ konkurrensneutral tillgång till järnvägens infrastruktur

Moderaterna tror på mångfald och sund konkurrens. Svensk järnväg präglas fortsatt av tidigare decenniers statliga monopol. Vi ser detta i exempelvis tilldelning av spårtider vid rusningstrafik och svårighet för konsumenter att kunna boka biljetter från olika bolag. Monopolet är avskaffat men strukturerna lever fortsatt kvar. Det är olyckligt då en sund konkurrens driver utvecklingen och gynnar konsumenten med lägre priser och större tillgänglighet. Den svenska järnvägen behöver långsiktigt bli betydligt mer dynamisk, modern och tillgänglig. Regeringen bör skyndsamt säkerställa att fler kommersiella tågbolag kan få tillgång till en konkurrensneutral järnvägsinfrastruktur bland annat i form av tåglägestilldelning, depåtillgång och signalsystem.

Inför sanktionsavgifter för bokad men icke nyttjad spår- tid och tillkännager detta för regeringen.

Att företag bokar spår - tider som de inte nyttjar är från tid till en annan ett problem. Idag sker detta utan att det får konsekvenser. Det är orimligt givet att det på vissa platser och vid vissa tider är stor trängsel på spåren. Detta gäller exempelvis vid storstädernas in- och utpendling. Regeringen bör utreda hur detta kan stävjas och överväga en modell där företag riskerar böter för bokad och inte nyttjad spår- tid.

Säkerställ konkurrensneutral tillgång till digital infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.

Det skall vara lätt att boka tågbiljett vid resa inom landet och lätt att välja mellan olika tågsätt och bolag. Detta är förutsättningen för en fungerande marknad. Så är inte fallet idag. Konsumenter tvingas istället söka mellan olika hemsidor och system. Konkurrensverket konstaterar i en skrivelse till regeringen (Dnr 230/2018) att det finns ett större marknadsproblem och pekar på faktorer som SJ:s starka ställning på tågmarknaden i kombination med dess position som den centrala försäljningskanalen. Regeringen bör därför skyndsamt säkerställa att hinder tas bort för en marknadsdriven konkurrensneutral plattform för att köpa biljetter från alla bolag som kör på svensk järnväg

Främja en fortsatt konkurrensutsatt marknad för underhåll av järnvägen och tillkännager detta för regeringen.

Trafikverket fick den 14 november 2019 uppdraget att upprätta en långsiktig plan för underhåll av järnväg. Efter begäran från Trafikverket beslutade regeringen att förlänga uppdraget och utredningen presenterades den 29 april SOU 2020:18. Utredningen föreslår i linje med de av regeringen aviserade riktlinjerna att delar av järnvägsunderhållet ska återförstatligas.

Att järnvägens underhåll och investeringar upphandlas har inneburit att våra skattemedel kunnat användas effektivare. Enligt en rapport från VTI har konkurrensutsättningen genom upphandling av järnvägsunderhåll sänkt underhållskostnader med cirka 12 procent. Detta med bibehållen kvalitet. Det är i ljuset av detta som regeringens vilja om återförstatligande blir obegriplig. Vi lever i en modern och global tid med många och stora aktörer inom järnvägssektorn. Att backa tillbaka till ett gammalt monopolliknande system kommer att generera ökade kostnader samt effektivt stänga dörren för nya och innovativa lösningar. Trafikverkets ansvar för besiktningen av skicket och underhållsbehoven på hela järnvägen skall dock ligga kvar. Flera utvärderingar, bland annat Gunnar Alexanderssonsitt slutbetänkande SOU 2015:110 ”En annan tågordning – bortom järnvägsknuten”, pekar på Trafikverkets otillräcklighet avseende såväl upphandlingar som att bedöma järnvägen ur ett övergripande perspektiv. Detta behöver därmed förändras genom att öppnas upp, moderniseras och förbättras.

Fortsätt arbetet för att halvera restiden med tåg mellan restid Stockholm- Oslo.

Moderaterna vill fortsätta bygga ihop Sverige med sina grannländer inom ramen för samarbete med privata aktörer. Sverige bör gå vidare med projektet järnväg Oslo- Stockholm 2.55. Projektet skulle fullt utbyggt halverar resandetiden från dagens 6 timmar till tre timmar med sex stopp som gynnar pendling i växande regioner. Norska regeringen har ställt sig positiva till fortsatta förhandlingar.

Oslo- Stockholm 2.55 visar på alternativa möjligheter till Höghastighetståg. Projektet nyttjar befintlig järnväg, bygger ut och nytt på de delsträckor där detta är nödvändigt samt samarbetar finansiellt med ett annan land. Allt detta sammantaget innebär en hög grad av kostnadseffektivitet. All forskning och erfarenhet visar att principen rusta, vårda och bygga om befintlig infrastruktur är väsentligt mycket mer lönsam än att bygga nytt. Detta gäller särskilt järnväg. Höghastighetståg innebär nya raka stambanor för tåg som färdas snabbt med väldigt få stopp. Oslo- Stockholm stärker pendlingskorridoren Stockholm- Västerås- Örebro- Karlstad samt det gränsöverskridande resandet till Oslo. Detta till en väsentligt lägre kostnad.

Oslo- Stockholm 2.55 visar vad man kan uppnå om man utgår från befintlig järnväg och har ett tydligt fokus att stärka pendling och tillväxt. Regeringens primära syfte med höghastighetståg är att minska inrikesflyget. Givet att inrikesflyget vid tidpunkten när de nya stambanorna står färdigbyggda sannolikt kommer flygas fossilfritt är miljöargumenten för höghastighetståg helt orimliga. Regeringen bör nu gå vidare med samtal med Norge samt ge Trafikverket i uppdrag att fortsatt utreda projektet.

Bygg för fler, längre och tyngre tåg.

Längre och tyngre tåg ökar tågets konkurrenskraft genom förbättrad lönsamhet och effektivitet. Trafikverket har genomfört försöksverksamhet med trafik med upp till 730 meter långa godståg i Sverige. Resultaten redovisas i rapporten ”Möjligheter att köra längre och/eller tyngre godståg (Trafikverket 2015:17)”.

Ökad längd på tåg innebär att samma mängd gods kan transporteras av färre tåg och pendlingstågen kan köras med fler vagnar. Det ger förbättrade pendlingsmöjligheter, minskar transportkostnaderna och frigör kapacitet på spåren. Vidare blir järnvägssystemet mindre känsligt för störningar då antalet tåg i rörelse reduceras. Längre och tyngre tåg är ett viktigt sätt att stärka Sveriges konkurrenskraft kopplat till den tunga basindustrin. Regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att prioritera frågan om att bygga om stationer för att kunna ta emot längre och tyngre tåg.

Minska fusket med biljetter.

Arbetet mot fusket att åka med spårbunden trafik utan att betala avgift måste intensifieras. Vi ser idag hur människor bryter på detta, hur vakter blir hotade och slagna och att människor trotsar förbud mot tiggeri inne i vagnar. Detta visar att arbetet med att beivra fusk och annan brottslighet måste intensifieras. Regeringen bör skyndsamt utreda fler åtgärder för att beivra fusk och hot.

Skärpta straff för personer som otillbörligen befinner sig inom spårområde.

Antalet störningstimmar på grund av att obehöriga befinner sig på spårområdet har enligt Trafikverket nästan fördubblats, från 2664 timmars försening (år 2013) till 5102 (år 2018). I den mån de skyldiga straffas ligger straffen på låga bötesnivåer varför straffen för dessa brott bör skärpas. Detta både avseende bötesbeloppens storlek såväl som förbättrade möjligheter att döma till skadestånd för förseningar detta orsakat. Regeringen bör skyndsamt utreda en lagskärpning i båda dessa delar.

Böter på plats vid otillbörligt uppehållande inom spårområde.

För att stärka arbetet att beivra spårspring bör polis och vakter ges möjlighet att utdöma böter på plats enligt samma modell som idag sker för bland annat fortkörning och felparkering. Regeringen bör skyndsamt utreda frågan och återkomma med förslag som möjliggör detta.

Tydliga regler avseende operatörers ansvar att inte förorsaka onödigt slitage på järnvägar.

Det svenska järnvägsnätet utsätts för ständigt slitage. Detta gäller såväl järnvägsräls som tågens elförsörjning. Hur och i vilken takt är dock avhängt på hur väl tågoperatörer sköter sina fordon. Här föreligger en stor skillnad där bland annat vissa äldre tåg nöter av tråd och föranleder elfel, förseningar och onödiga kostnader. Idag finns stora möjligheter att mäta och kartlägga slitage på elförsörjning. Exempel på detta ärmätvagnar (IMV 200) och mätdressiner (IMV 100)och system där ingenjörer kan följa tågen i realtid och se var slitage och därmed risk för elfel kan uppstå. Det skall löna sig för tågoperatörer att investera i moderna tåg som i mindre grad sliter på infrastrukturen. Regelverket i denna del behöver tydliggöras. Det skall löna sig ekonomiskt för operatörer att göra rätt. Regeringen bör se över regelverket i dessa delar.

Ett gemensamt biljettsystem i hela Europa

Att boka tågbiljett över hela Europa skall vara lätt. Idag ser vi en stor skillnad mellan flyget och tåget. Att boka flyg till någon europeisk destination kräver några enstaka klick hemma på datorn, trots byten och att olika flygbolag är involverade. Kontrasten till att boka tåg, som kräver mycket tid av sökande och jämförande, är stor. Detta att förenkla resandet borde vara en viktig fråga för regeringen.

Regeringen har dock valt att istället upphandla enstaka tågförbindelser av nattåg till Tyskland. Detta är en dyr och ineffektiv politik som sannolikt bara gynnar en mycket begränsad grupp resenärer. Moderaterna säger nej till denna dyra och ineffektiva satsning. Istället bör regeringen skyndsamt påbörja arbetet att öppna upp för kommersiella plattformar u syfte att skapa förutsättning för ett bokningssystem av tågbiljetter som är lika lätt och transparant som flyget.

Maria Stockhaus (M)

Sten Bergheden (M)

Anders Hansson (M)

Åsa Coenraads (M)

Helena Storckenfeldt (M)

Marléne Lund Kopparklint (M)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämnad: 2021-10-05 Granskad: 2021-10-05 Hänvisad: 2021-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (18)