En modern aktiebeskattning

Motion 2009/10:Sk230 av Lars Elinderson (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör göra en översyn av skattelagstiftningen i syfte att stärka det långsiktiga ägandet av aktier, stimulera sparande i enskilda aktier och öka möjligheten att överlåta eller byta aktier utan hämmande skattekonsekvenser.

Motivering

I motion 2008/09:Sk396 yrkade jag att riksdagen skulle tillkännage som sin mening att den svenska aktiebeskattningen bör läggas om i syfte att stärka det långsiktiga ägandet av aktier, stimulera sparande i enskilda aktier och öka möjligheten att överlåta eller byta aktier utan hämmande skattekonsekvenser. Syftet med min motion var att lyfta fram frågan om det långsiktiga ägandets betydelse för en stabil kapitalförsörjning och goda förutsättningar för svenska företag att växa i Sverige.

Enskilt aktieägande missgynnas i förhållande till andra typer av investeringar eller sparande på flera sätt. Den så kallade dubbelbeskattningen innebär att skatten på utdelningar är högre i Sverige än i de flesta andra länder. Detta har medfört att stora aktieägare i växande utsträckning utnyttjar möjligheten till inlösen av aktier, ofta tillsammans med en så kallad split, istället för utdelning. Detta missgynnar de små aktieägarna. Samtidigt innebär det att sparande i fonder blir mer gynnsamt än sparande i aktier.

Det faktum att beskattningen av kapitalvinster inte tar hänsyn till innehavets längd innebär samtidigt att långsiktigt ägande missgynnas. Även i detta hänseende skiljer sig Sverige från många andra länder. På långa aktieinnehav är den genomsnittliga skatten i EU och OECD 6 procent, medan skattesatsen på korta innehav på högst tre månader är 11 procent inom EU och 10 procent inom OECD. Inom EU är det vanligt med en differentierad skatteskala, där långa aktieinnehav beskattas lägre än korta. Samtidigt saknas i Sverige möjligheter att periodisera fiktiva vinster, det vill säga att använda hela likviden vid en försäljning att köpa nya aktier. Resultatet blir att allt fler privatpersoner drar sig för att köpa aktier. Att lägga sina aktier i en kapitalförsäkring kan ha sina fördelar, men innebär samtidigt att det institutionella ägandet av aktier ökar, eftersom försäkringsbolagen – inte försäkringsägaren – behåller både utdelningen och aktiernas rösträtt.

Beskattningen av aktier i förhållande till andra former av sparande och finansiella placeringar har en stor betydelse för ägar- och förmögenhetsstrukturen i samhället. Ogynnsamma skatteregler för aktieägande stimulerar framför allt privata investerare att välja andra former av sparande än aktier. Gynnsamma regler för indirekt sparande i fonder har medfört att enskilt ägande i aktier har minskat i förhållande institutionellt ägande.

Utskottet och riksdagen valde att besvara yrkandet i motionen med hänvisning till det arbete som pågår i Regeringskansliet och bland annat den utredning om statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag som regeringen tillsatte i december 2007. Vid genomläsning av direktiven till den ovan nämnda utredningen noterar jag att utredaren inte fått uppdrag att se över skattereglerna för noterade aktier.

De förslag jag argumenterar för i min motion förutsätter grundläggande förändringar i skattelagstiftningen, framför allt vad avser beskattning av kapitalvinster med hänsyn till innehavens längd och möjligheten att periodisera kapitalvinster genom till exempel ett system med investeringskonton. Samtidigt bör självklart eventuella förändringar i skattelagstiftningen i syfte att stimulera långsiktigt ägande baseras på ordentliga analyser av konsekvenserna av de förslag som läggs fram.

Jag anser att riksdagen bör ge regeringen till känna att en översyn av skattelagstiftningen bör ske i syfte att stärka det långsiktiga ägandet av aktier, stimulera sparande i enskilda aktier och öka möjligheten att överlåta eller byta aktier utan hämmande skattekonsekvenser.

Stockholm den 29 september 2009

Lars Elinderson (m)