En handelspolitik för tillväxt

Motion 2018/19:165 av Tobias Andersson m.fl. (SD)

av Tobias Andersson m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en konkurrensöversyn och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för icke snedvridande konkurrensregler nationellt och globalt och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utvärdering bör göras gällande svenska sektorers långsiktiga importbehov och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka svenska exportmöjligheter gällande högteknologiska produkter högt upp i värdekedjan och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för en öppen och fri handel samt motverka protektionism och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handelsavtal i första hand ska prioritera en real tillväxt gällande den svenska industrin och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handelsavtal bör innefatta djuretik, CSR och miljöaspekter, framför allt ett minskat koldioxidläckage och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om handelsavtalet TTIP och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en drivande kraft inom EU för att ett nytt handelsavtal mellan EU och Storbritannien kommer till stånd och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige även fortsatt måste verka för goda handelsrelationer med Storbritannien, oaktat deras relation till EU, och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om harmonisering av terminalavgifterna och tillkännager detta för regeringen.

Handel

Sverigedemokraterna har en positiv syn på en fri och öppen handel med varor och tjänster. Handeln minskar protektionism, samt förmedlar kontakter och kompetens mellan länder och världsdelar. Den globala handeln är därmed en starkt bidragande faktor till både ökat välstånd och minskad fattigdom.

Vi menar att goda handelsrelationer och konkurrensneutrala globala handelsavtal är av största vikt, samt att det genererar en väl avstämd handelspolitik och bidrar till sunda konkurrensförhållanden. Detta gynnar bl.a. den svenska industrin och dess handelspartners, som tillsammans står för ungefär en femtedel av vår BNP, tre fjärdedelar av exporten samt sysselsätter, direkt eller indirekt, omkring en miljon personer och utgör därmed ryggraden i den svenska ekonomin.

Konkurrens

Vi avser att stärka den svenska industrins konkurrenskraft genom en ökad handel. Vårt mål är att öka marknadsandelarna, tillväxten och vinstmarginalerna för svenska bolag och att detta sker i reella termer med jämförbara länder. Vi ser dock ett behov av ytterligare faktorer gällande konkurrens.  

Vi anser att det behövs en total konkurrensöversyn och därmed en genomgång av dessa så kallade konkurrensfaktorer. Vi vill dock poängtera att det är marknadens uppgift att se över de egna sektorernas konkurrenskraft och att politiken inte ska gå in och detaljstyra. Vi ser dock behovet av ytterligare faktorer och en övergripande konkurrensöversyn gällande större mätområden i sin helhet.

Konkurrensregler

Sverige som nation måste hela tiden utveckla rätt förutsättningar för att vara ett attraktivt land för industriföretag. Vi vill verka för sund konkurrens och därmed icke snedvridande konkurrensregler, både nationellt och globalt. Vi anser inte att stora export- och ekonomiskt tunga nationer ska agera protektionistiskt och ge marknadsstöd och snedvridande subventioner till sin egen industri.

Frihandel

Vi är i grunden positiva till frihandel och globala handelsavtal i sin helhet. Vi anser att Sverige såväl inom EU som i internationella forum, såsom WTO, ska verka för en öppen och fri handel och för att motverka protektionism. Få saker skulle skada vår industri mer än om vi och våra handelspartners skulle börja begränsa eller på andra sätt förhindra eller fördyra internationell handel. Vi förordar i princip att Sverige för en frihandelsvänlig linje både som nation och inom Europeiska unionen. Som medlemsland i EU är Sverige en del av den inre marknaden. Vi är dock i vissa avseenden kritiska till EU-medlemskapet, men även om villkoren för Sveriges EU-medlemskap bör diskuteras i framtiden ser vi ändå att Sverige kommer att förbli en del av EU:s inre marknad, i likhet med Norge och Island.

Import

Vi ser positivt på import i sin helhet och dess betydelse för den svenska konkurrenskraften. Allt fler produkter innehåller delar som produceras någon annanstans i världen och den s.k. värdekedjan är i viss mån positiv, även om önskan gällande geografisk närhet till värdekedjor bör tas i beaktande.

Svenska företag får ta del av en global marknad med en ökad variation av produkter. Genom detta ökar konkurrenskraften vad gäller inhemsk produktion och därmed gynnas även exporten. Dock anser vi att importbehovet behöver utvärderas på lång sikt. Politisk instabilitet eller påtryckningar i exporterande nationer, länders monopolställningar på vissa produkter eller naturliga orsaker kan förändra den globala handelsmarknaden. Vi anser att en långsiktig utvärdering bör göras gällande svenska sektorers långsiktiga importbehov och stärka den svenska produktionen av produkter med betydelse i de globala värdekedjorna.

Export

Sverigedemokraterna ser positiva utsikter gällande svensk konkurrenskraft och avser att fortsatt stärka den svenska industrins exportmöjligheter genom goda handelsrelationer och världsledande produkter och tjänster, högt upp i värdekedjan. Vår vision är att fortsätta utvecklingen genom att stärka Sveriges befintliga nationella konkurrensfördelar och därmed stärka Sveriges marknadsposition samt att ta delar av nya och växande internationella tillväxtregioner såsom bl.a. Indien, Kina och Sydamerika. Vi ser att detta gynnar hela den nationella företagskedjan i form av små enskilda underleverantörer till större kluster av bolagssamarbeten.

Handelsavtal

Vi ser vikten av att skapa globala handelsavtal i sin helhet, men vi vill även belysa vikten av dess innehåll och hur detta påverkar den svenska marknaden. Ett avtal behöver inte per automatik vara optimalt ur svensk synvinkel då sektorerna och faktorerna är många. Vi anser därmed att avtal ska skrivas med hänsyn till reella fördelar gällande den svenska industrin. Vi menar att vissa avtal kan gynna svenska sektorers intressen, dock kan övriga starka handelsnationers sektorer gynnas än mer.

Vi ser därmed att avtal i första hand skall prioritera reell industriell tillväxt i Sverige. Handelsavtal kan därför riktas mot t.ex. regionala delar av världen eller genom bilaterala samt multilaterala avtal nationer emellan för att uppnå bästa möjliga effekt. Vi anser även att andra intressen än rent ekonomiska bör kunna beaktas inom handelspolitiken som t.ex. djuretik, Corporate Social Responsibility (CSR) och miljöaspekter där prioriteringen ligger i ett minskat koldioxidläckage.

TTIP - Handelsavtalet mellan EU och USA

Vi är fullt medvetna om att TTIP i nuläget tycks ha skjutits på framtiden. Vi är dock oaktat generellt positiva till ett handelsavtal mellan EU och USA. Vi tror att detta kommer att stärka den svenska industrin genom borttagandet av både tariffära samt befintliga icke-tariffära handelshinder men även genom att förebygga tillkomsten av nya handelshinder.

Vi ser positivt på USA:s uttalade indikationer om transparens, deltagande och ansvarstagande och vår förhoppning är att framtagna standardiseringar styr mot redan befintliga handelsmekanismer i WTO:s avtal. Avtalet innehåller dock väldigt många faktorer och komplexiteten är påtaglig när det gäller bl.a. det tekniska och de icke-tariffära regelhindren, jämfört med borttagande av t.ex. ekonomiska tullar.

Sverigedemokraterna betonar vikten av att i första hand se över de områden som har störst möjlighet till regelsamarbete än att försöka hitta gemensamma nämnare för alla sektorer. Dessutom behövs en förståelse av att vissa regelverk är svåra att samköra på grund av olika myndighetsstrukturer samt olika produktregelverk. Vi anser att en gemensam minsta nämnare gällande de olika sektorerna ska generera avkastning, ökad marknadsintegration samt i viss mån skydd av nationella intressen samt att handelsrelationer med tredje land inte får försämras.

Gällande utfallet i de olika sektorerna vill vi poängtera att redan framtagna prognoser är just generella uppskattningar. Rapporter som visar vilka sektorer eller olika regioner som gynnas av handelsavtalet är osäkra. Även om vår generella uppfattning av avtalet i sin helhet är positiv gällande industrins exportmöjligheter så vill vi dock uppmärksamma vissa klausuler i avtalet.

Vi anser att tvistelösningsklausulen (ISDS) ska tas i största beaktning gällande hur denna kommer att utformas i det slutgiltiga avtalet. Vi vill vidare se att det blir fråga om en lista, där de delar som ska vara föremål för ett handelsavtal tas upp och inte som idag en lista, där endast de delar som inte kommer vara föremål för avtalet tas upp.

Sammanfattningsvis välkomnar vi ett frihandelsavtal med USA, men anser att ett sådant avtal inte får utmynna i en situation där företag generellt ska kunna stämma stater med stöd av avtalet, där den svenska modellen skadas eller i en situation där avtalet i övrigt leder till en underminering av den svenska autonomiteten.

Även om vi nu ser stora utmaningar med att få till stånd ett avtal inom snar framtid då förhandlingarna inte har resulterat i några färdiga förslag är avsikten att noggrant följa de kommande förhandlingarna gällande TTIP-avtalet. Även uppföljning gällande CETA-avtalet är viktigt att följa upp då vi i hög grad har den svenska industrins bästa för ögonen samtidigt som vi står upp för svenskt lantbruk.

Brexit

I juni 2016 förändrades synsättet på det europeiska samarbetet i sin helhet då Storbritannien med klar demokratisk majoritet röstade för ett utträde ur EU. Storbritanniens utträde ur EU kommer att få mer långtgående effekter för unionens medlemsstater än man hittills velat diskutera. Frågan kommer inte bara gälla ekonomi, den fria rörligheten och handel utan den kommer också handla om folkrättsliga relationer med andra stater utanför dagens samarbete.

Sverige och Storbritannien har många gemensamma drag, såsom den industriella utvecklingen och den privata sektorn, och därmed har samarbetet och de nära företagsrelationerna varit goda. Vår strävan är att fortsätta på den linjen.

Vi blir dock oroade över tidigare uttalanden på regeringsnivå gällande framtida krav på Storbritannien för att de ska få tillgång till den inre marknaden. Vi är fullt på det klara med att EU:s institutioner och dess förespråkare i medlemsstaterna inte vill ge Storbritannien något bra avtal till den inre marknaden, eller för den delen skynda på processen. Vi är medvetna om att ett snabbt utträde för Storbritannien kan resultera i att likvärdiga länder som Sverige även väljer att rösta om utträde ur EU och det är något som unionens förespråkare vill förhindra genom långa och utdragna processer. Men vi anser inte att det är vare sig EU eller de nationella EU-förespråkarnas roll att ställa krav på Storbritannien.

Istället respekterar vi Storbritanniens suveräna beslut att gå ur EU och betonar vikten av att förhandlingarna gällande framtida handelsavtal med EU sker skyndsamt. Det är dock viktigt, inte bara för den svenska industrin, utan även för hela den europeiska handeln i sin helhet att arbeta fram underlag till ett kommande handelsavtal så fort som möjligt. Detta skulle ge mer trovärdighet för EU men framför allt underlätta för investeringar både i Sverige och Storbritannien då det ger en möjlighet för företagen att planera sin kommande verksamhet. Vår uppfattning är att Sverige ska vara en drivande kraft inom EU för att ett nytt handelsavtal mellan EU och Storbritannien kommer till stånd.

Alldeles oavsett framtida relationer mellan EU och Storbritannien kvarstår det faktum att Storbritannien idag är en av Sveriges mest betydande handelspartners, både gällande export och import.

Sverige exporterar mestadels verkstads-, trä- och petroleumprodukter, men även andra varor som t.ex. mode är en del av den totala exporten. Sveriges basindustri, men även den svenska ekonomiska sektorn är väl förankrad gentemot Storbritannien. Utöver detta är brittiska företag några av de största direktinvesterarna i Sverige. Även om ett framtida handelsavtal mellan EU och Storbritannien uteblir föreligger onekligen behovet av goda relationer mellan våra länder. Vi vill därför vara tydliga med behovet av en välfungerande handelsrelation till Storbritannien inom överskådlig framtid, oaktat övriga faktorer.

Harmonisera terminalavgifterna i den globala poststrategin

Flertalet utvecklingsländer har haft särskilt förmånliga postregler som sträcker sig ända tillbaka till 1800-talet. Dessa dåtida förmånliga regler har i vissa fall genererat nutida handelsfördelar, exempelvis för bl.a. Kina Post och kinesiska e-handelsföretag.

Dessa ekonomiska lättnader för Kina Post påverkar särskilt den globala e-handeln och betyder förenklat att vissa bl.a. europeiska mottagarländers postsystem subventionerar utgående försändelser ifrån Kina Post. Vår syn är att detta på senare tid har missgynnat de nordiska länderna och dess e-handelsföretag.

I september 2016 togs en ny global poststrategi fram i Turkiet, den s.k. Istanbul World Postal Strategy. Frågor som behandlades på konferensen var bl.a. dessa ekonomiska lättnader och bl.a. terminal dues (terminalavgifter) för olika utvecklingsländer. Dock är den nya strategin oerhört komplex och vissa länder kommer även fortsättningsvis att ha delvis subventionerade postförsändelser som finansieras av bl.a. europeiska e-handlare och portobetalare, vilket i sin tur ger en snedvriden konkurrens som missgynnar inte minst svenska företag.

Vi menar att den internationella e-handeln och dess globala postförsändelser måste ha likvärdiga villkor som målsättning för att sund konkurrens ska råda och anser därför att regeringen ytterligare ska verka för att harmonisera terminalavgifterna i den globala poststrategin.

Tobias Andersson (SD)

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Eric Palmqvist (SD)

Charlotte Quensel (SD)

Josef Fransson (SD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-10-23 Granskad: 2018-10-23 Hänvisad: 2018-12-05
Yrkanden (11)