En aktivare alkoholpolitik

Motion till riksdagen
1988/89:So326

av Elver Jonsson och Hans Lindblad (båda fp)
En aktivare alkoholpolitik

Världshälsoorganisationen, WHO, har rekommenderat medlemsländerna i
Europa att minska den totala alkoholkonsumtionen med minst 25 % fram
till år 2000. För WHOs Europaregion är detta en viktig insats för att förbättra
folkhälsan i Europa.

När WHO preciserar målet att minska den totala alkoholkonsumtionen
med minst en fjärdedel så sker detta mot bakgrund av sambandet mellan
den totala alkoholkonsumtionen och förekomsten av alkoholbetingade
sjukdomar och skador.

Sverige fattade beslutet att ansluta sig till WHOs Europamål 1985. Tyvärr
har riksdagsbeslutet inte satt några påtagliga spår i regeringens alkoholpolitik.
Den totala alkoholkonsumtionen ökar och särskilt oroande är det att
ökningen av alkoholkonsumtionen synes vara störst bland ungdom och
kvinnor.

När de kommunala nykterhetsnämnderna försvann tappade kommunerna
också kompetens på alkoholområdet. Detta har man insett och allt oftare
förs idén fram att återskapa nykterhetsnämnderna eller åtminstone skaffa
någon expert till varje kommun.

Trots denna kunskap, som också har likheter med utvecklingen på länsstyrelserna,
föreslår socialstyrelsens chef och statssekreterarna i socialdepartementet
att socialstyrelsens alkoholbyrå ska upphöra. Den ska ombildas
till en avdelning som har hand om hälsofrågor/kostfrågor, sex och
samlevnad samt droger. Det är en högst olycklig väg, som bl.a. kommer att
innebära att överklagande av tillståndsfrågor överförs från socialstyrelsen
till kammarrätten. Detta är ett nytt oblygt försök att införa en ny alkoholpolitik
smygvägen på samma sätt som regeringen försökte med alkoholhandelsutredningen
för något år sedan.

Om regeringen menar allvar med alkoholpolitiken så måste socialstyrelsen
ges ökade resurser till alkoholbyrån i stället för nedrustning. Eftersom
en allt större andel av alkoholkonsumtionen sker på krogar, pubar eller
diskotek Finns det verkligen anledning att förverkliga 1977 års beslut att
förstärka handläggarkåren på länsstyrelserna. Som ett naturligt led i den
verksamheten ska också socialstyrelsens kompetens bevaras och ytterligare
förstärkas. Idéer om att överföra tillståndsärenden och kontrollverksamhet
till kammarrätterna bör omedelbart avskrivas.

Utöver alla tidigare kända fakta som övertygar oss om att alkoholen är
förödande, har forskaren Artur Solarz vid Brottsförebyggande Rådet,
BRÅ, undersökt brottsligheten bland missbrukare. Hans studier visar att
avancerade alkoholister svarar för fyra gånger fler brott än svensken i ge

Mot. 1988/89
So326

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att
hävda en aktiv alkoholpolitik med avsikt att uppfylla WHOs alkoholpolitiska
mål och 1977 års riksdagsbeslut,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utbredd omorganisation inom socialstyrelsen
beträffande alkoholpolitiska frågor bör avskrivas,

3. att riksdagen beslutar att åldersgränsen för servering av alkohol
på restauranger samordnas med den högre ålder som gäller för inköp
på Systembolaget,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder i syfte att
stärka det alkoholfria utbudet inom restaurangnäringen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärdsprogram
för att förverkliga ett antal alkoholfria zoner i enlighet med vad som
sägs i motionen.

Stockholm den 25 januari 1989

Hans Lindblad (fp) Elver Jonsson (fp)

men. Undersökningsresultatet överraskar och visar att en aktiv alkoholpolitik
ger positiva effekter också på kriminalvårdens område.

Erfarenheter från såväl Sovjet som USA och Canada visar att en höjning
av inköpsåldern för alkohol ger positiva effekter. Den kraftigt ökande
starkölskonsumtionen på pubar och restauranger motiverar att inköpsåldern
på restauranger höjs till 20 år, så att vi får samma åldersgräns som för
inköp på Systembolaget.

Ett annat verksamhet led i en aktiv alkoholpolitik är att utöka de alkoholfria
öarna i samhället. Dessa öar behövs framför allt för människor med
alkoholproblem. För en god rehabilitering räcker det inte med arbete och
bostad. Också människor med ett lättväckt alkoholbegär måste kultur- och
nöjesmiljöer finnas tillgängliga utöver vad som erbjuds av föreningslivet.
Den kraftiga sammankopplingen mellan nöjesliv och alkohol måste brytas,
och kulturinstitutioner måste alltjämt skyddas från alkoholinflytande.
Samhället bör pröva att återinföra stödet till alkoholfria restauranger, men
nu medge en generösare tolkning av restaurangbegreppet än vad de gamla
reglerna gjorde.

Sverige kan inte bli en alkoholfri ö i världen, men det är angeläget att det
Finns fem alkoholfria öar i Sverige, nämligen trafiken, arbetslivet, ungdomsåren,
graviditeten och vården av alkoholskadade. Att alla dessa områden
ska vara alkoholfria borde alla kunna vara överens om.

4