Elevkårer

Motion 2013/14:Ub212 av Esabelle Dingizian (MP)

av Esabelle Dingizian (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändringar i skollagen när det gäller elevkårer och elevinflytande i gymnasieskolan.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att utreda hur en särskild elevkårsförordning skulle kunna se ut och fungera.

Motivering

Den utbildningsbevakning och kringverksamhet som i dag sker på högskolorna genom studentkårerna är en obestridlig del av kvalitetsarbetet och bidrar till en öppen akademi och utveckling inom högre utbildning. Kårerna styrs och verkar på studenternas egna villkor, vilket i sig också har ett värde. Grundregeln är att studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation (2 kap. 7 § högskolelagen). Normalt är det en studentkår vid ett universitet eller en högskola som får utse och entlediga studentrepresentanter (7 § studentkårsförordningen). En generell regel är också att en studentrepresentant ska representera även studenter som inte är medlemmar i en kår (8 § studentkårsförordningen). Det åligger representanterna att se till intresset hos alla studenter inom verksamhetsområdet.

Runt om i Sverige finns det en liknande verksamhet också på gymnasieskolor, som går under namnet elevkårer. Cirka en tredjedel av alla elever i gymnasieskolan går på en skola där det finns en elevkår. Elevkårer skiljer sig från elevråd i den bemärkelsen att eleverna själva har hela ägarskapet och elevkåren är fristående från skolans ledningsstruktur. Organiseringen sker utifrån elevernas egna intressen och på deras egna villkor. Det borde värderas högre. Elevkårernas arbete bör uppmuntras och stärkas och ges status liknande studentkårernas. Elevkårerna kan bidra med ett stärkt elevperspektiv, bättre relationer till närsamhället och arbetslivet och ökad trivsel. Att bygga broar mellan skolan och näringslivet och etablera kontakt med arbetsgivare är viktigt för utbildningen, också på gymnasienivå. De mer fristående elevkårerna kan göra mycket i dessa frågor. Det är ett led i att stärka kvaliteten i den svenska gymnasieskolan.

Ovanstående innebär att de skrivningar i skollagen som gäller elevinflytande bör justeras gällande gymnasieskolan samt att en särskild elevkårsförordning bör utredas. Det blir upp till regeringen att återkomma med förslag på hur så kan ske.

Stockholm den 26 september 2013

Esabelle Dingizian (MP)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 2013-09-26

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)