Elevhälsa

Motion 2003/04:Ub292 av Lennart Gustavsson m.fl. (v)

av Lennart Gustavsson m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den bör uppdra åt Skolverket att som en del av arbetet med mobbning och kränkningar analysera betydelsen av skolmiljöns utformning samt föreslå åtgärder.

  2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om hur ett nationellt statistikregister över elevers olycksfallsskador kan inrättas och följas upp i enlighet med vad som anförs i motionen.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den bör uppdra åt Skolverket att, utifrån Socialstyrelsens föreskrifter om städning, inkludera frågan i skolors kvalitetsarbete.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den bör uppdra åt Skolverket att utifrån arbetsmiljölagen utarbeta riktlinjer angående elevers arbetsmiljö i enlighet med vad som anförs i motionen.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om närhetsprincipens betydelse för fysisk aktivitet och därmed främjandet av elevers hälsa.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den bör uppdra åt Skolverket att initiera fortbildning för lärare och skolledare om elevhälsa, skyldigheter vid misstanke om att ett barn far illa m.m.

  7. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med förslag om hur lärares möjligheter till handledning skall utökas.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda om införande av nyckeltal för elevhälsa.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en översyn av möjligheterna att bedriva elevfackligt arbete.

  10. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med förslag som innebär att elevfackligt arbete skall vara meriterande.

  11. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som stärker elevskyddsombudens ställning.

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om hur föräldrautbildning, med i motionen nämnda projekt som förebilder, skall kunna spridas till fler skolor och kommuner, samt deras betydelse för föräldramedverkan i skolan.

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den bör uppdra åt Skolverket att utarbeta en handledning för kvalitetsarbete i syfte att förstärka kvalitetsredovisningen vad avser olika perspektiv, som klass, kön, etnicitet, sexualitet etc.

  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av riktade insatser mot gruppen pojkar.

  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den bör uppdra åt Skolverket att utforma riktlinjer för handlingsplaner för att förebygga sexuella trakasserier.

  16. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en uppföljning av de kurser för flickor i psykiskt och fysiskt självförsvar som genomförts samt med förslag på hur motsvarande arbete framgent skall bedrivas.

  17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stoppa tillgänglighet till pornografi i skolans miljö.

  18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över möjligheterna att använda överskottet från Svenska Spel AB inte enbart till att främja samarbete mellan skola och lokala idrottsföreningar utan även för andra hälsofrämjande åtgärder.1

  19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inleda arbetet med att utveckla ett bedömningssystem i grundskolan som anpassas till den nya gymnasieskolan.

  20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgången till vägledning i grundskola och gymnasieskola.

  21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den bör utreda hur mentorsprojektet med Näktergalen i Malmö som förebild skall kunna spridas till andra universitet, högskolor och kommuner samt om deltagandet skall kunna tillgodoräknas som en del i utbildningen för lärarstuderande.

  22. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar i skollagen så att det klart framgår att även barn i åldersgruppen 10–12 år har rätt till fritidshemsplats och att detta skall gälla även barn till arbetslösa och föräldralediga.

  23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna till en breddning av de hälsokontroller som ingår i elevhälsoarbetet att innefatta även psykosociala aspekter.

  24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Myndigheten för skolutveckling bör ges direktiv att följa, initiera och verka för ökat samarbete mellan den kommunala organisationen för elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatrin och för utvecklat samarbete vid överlämnandet från barnavårdscentraler till kommunal elevhälsa.

1Yrkande 18 hänvisat till KrU.

Bakgrund

Barn och unga utgör en viktig målgrupp för olika hälsofrämjande verksamheter. Deras situation och livsvillkor är grunden för deras framtida hälsoutveckling. De tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och gymnasieskola. Därför är dessa verksamheter viktiga arenor för samhällets strävan att bevara och främja barns och ungas hälsa.

När vi nedan talar om skola omfattas alla de verksamheter som räknas upp ovan. Förskolan har dock en särskild ställning eftersom ansvaret för barnens hälsovård åvilar barnhälsovården/barnavårdscentralen, ej förskolan. Däremot ingår förebyggande arbete och stöd till enskilda barn i förskolans verksamhet. För Vänsterpartiet handlar elevhälsa om att bygga de viktigaste miljöerna vi har, de som barn och unga vistas i.

Den 24:e artikeln i FN:s konvention om barnets rättigheter inleds: ”Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa….” Vidare går det också att utifrån barnkonventionen hävda att det aldrig får råda minsta tvivel om att barns och ungdomars trygghet och välbefinnande har högsta prioritet i offentliga verksamheter såsom skolan.

Även skollag, skolförordning och läroplaner är tydliga i och med att det står att alla barn och ungdomar har rätt till utbildning, den ska vara likvärdig, den ska ge kunskaper och färdigheter samt främja elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (skollagen 1 kap. 2 §).

De allra flesta barn och ungdomar i Sverige mår rätt så bra i dag, men långt ifrån alla. Å ena sidan kan vi se en utveckling mot minskad spädbarnsdödlighet och att få barn och unga dör av sjukdomar i dag. Å andra sidan ser vi ett ökat inslag av både psykisk och fysisk ohälsa. Insjuknandefrekvensen i diabetes ökar och allergier och astma är i dag de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och unga. Skillnader i hälsa är klassrelaterade och/eller könsrelaterade. Exempelvis vet vi att det är flickor i högre grad än pojkar som mår psykiskt dåligt och att barn från områden med låg socioekonomisk status är överviktiga eller feta i högre grad än barn från områden med hög socioekonomisk status. Vänsterpartiets ambition är att utveckla en sammanhållen skolpolitik för främjandet av alla barns och ungas hälsa.

Från elevvård till elevhälsa

Syftet med förskjutningen från elevvård till elevhälsa är att komma bort från den uppdelning som ofta sker mellan elevvårdsarbete och resten av skolverksamheten. I Elevvårdsutredningen (SOU 2000:19) talas till och med om två spår, det elevvårdande och det pedagogiska, och att en integrering av dessa är nödvändigt för att skolan skall utvecklas till en miljö där elevernas lärande och allmänna utveckling främjas. Elevhälsa är ett eget verksamhetsområde i skolan, i enlighet med regeringens proposition (prop. 2000/01:14), som framför allt arbetar förebyggande och hälsofrämjande, som ska främja hälsa för alla, men samtidigt speciellt ska stötta elever i behov av stöd och stimulans.

Det handlar också om att elevers hälsa ska uppfattas som en fråga för hela skolan, inte för den enskilde eleven. Läs- och skrivkommittén (SOU 1997:108) talar om att elever med svårigheter är hela skolans problem och att läs- och skrivsvårigheter i första hand ska ses som undervisningsproblem inte som elevens problem. Därav följer att man inte ska tala om elever med särskilda behov utan om elever i behov av stimulans och stöd. Ibland förekommer till och med att skolans personal väljer att inte se, att ansvaret för t.ex. frånvaro läggs på den enskilde. Kanske för att man inte förmår eller orkar se att skolan, dess organisation och verksamhet, bidrar till problemen. I stället sker en sorts sofistikerad utstötning av de barn och unga som ej anpassar sig till skolans rådande system.

Likväl som alla barn har skolplikt så har skolan plikt att skapa förutsättningar för varje barn och ung människa att växa och utvecklas utifrån sina förutsättningar, vilket medför att skolan måste vara en positiv miljö med möjligheter för alla att utvecklas och lära. Svårigheter vid lärande, skolmisslyckanden och dåliga relationer till kamrater och lärare är tunga faktorer för psykiska och sociala problem och hinder för utveckling och lärande. Ett grundläggande krav är att alla elever har rätt att trivas i skolan, att de kan växa i självkänsla, att de upplever att de har en plats där de hör hemma och att de inte behöver uppleva sig som misslyckade, utstötta eller utsatta för kränkande handlingar. Riksdagen begär att regeringen uppdrar åt Skolverket att som en del av arbetet med mobbning och kränkningar analysera betydelsen av skolmiljöns utformning samt föreslå åtgärder.

Bemanna barns och ungdomars miljöer

Det finns en risk i att skolan håller på att utvecklas till alltför kunskapsorienterad, så till den grad att det sociala samspelet glöms bort. Om skolan istället fokuserade det sociala samspelet får lärandet samtidigt hjälp på traven. Det är också meningslöst att möta barn och unga som har svårt att samspela socialt med ”straff”.

Det finns ingen lösning på frågor om hälsa och elever i behov av stimulans och stöd som inte handlar om att det behövs vuxna i skolan. De vuxna måste ha tid med barnen och ungdomarna, tid att lära känna dem, att se och bekräfta var och en. För närvarande pågår en satsning på personal i skola och fritidshem och statsministern har i regeringsförklaringen utlovat att den med Vänsterpartiet och Miljöpartiet överenskomna motsvarande satsningen i förskolan skall inledas år 2005.

Skolan som arbetsmiljö

Skolan kan genom miljön, i vid bemärkelse, välja att främja eller motverka god hälsa. Det finns i dag en tendens att inte ta elevernas arbetsmiljö på allvar, och att varken fysisk arbetsmiljö eller psykosociala arbetsförhållanden, utom mobbning, ges något nämnvärt utrymme i diskussionen om barns och ungas utbildning. Ett exempel är frånvaro.

När det gäller arbetstagares frånvaro från arbetet kommer ofta brister i arbetsmiljön upp till diskussion, både den fysiska arbetsmiljön om t.ex. ljus, ljudnivå, arbetsplatsens utformning, arbetsbelastning, stress, kamratrelationer, inflytande, eller snarare brist på inflytande, dvs. psykosociala förhållanden. När det gäller barns och ungas situation tycks det inte ens självklart att man har tillgång till toaletter som kan användas utan risk att bli störd eller utsatt för kränkande handlingar, än mindre att kamratrelationer ej fungerar eller att arbetsplatsen är så dåligt utformat att den orsakar ryggbesvär.

Toaletter är undanskymda platser i skolan, och forskning har visat att många barn undviker att gå på toaletten under skoldagen för att undvika att bli utsatta för kränkande handlingar. Andra undanskymda platser såsom omklädningsrum är kanske svårare att undvika. En viktig del i arbetet med att förebygga kränkande behandling måste därför vara att kartlägga var i skolmiljön dessa äger rum och minska möjligheterna till detta.

Det finns i dag ingen samlad statistik över barns och ungas olycksfall i skolan. Under skoltid skadar sig yngre elever oftare än äldre. Enligt Socialstyrelsen vet vi att pojkar i högre grad skadar sig under rasterna och flickor på idrott- och hälsotimmarna. Det är viktigt att arbetet påskyndas att få en bättre bild över skador i skolan genom ett register där olycksfall, tillbud och uppkomna skador av fysisk och psykosocial karaktär, inklusive anmälda kränknings- och mobbningsärenden, sammanställs. En sådan statistik kan ge ökad kunskap och därmed beredskap för ett utvecklingsarbete kring elevers hälsa och arbetsmiljö, ett arbete som bör dokumenteras i de kommunala kvalitetsredovisningarna.

Regeringen bör återkomma med förslag om hur ett nationellt statistikregister över elevers olycksfallsskador kan inrättas och följas upp i enlighet med vad som anförs i motionen. Även efterlevandet av Socialstyrelsens föreskrifter om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar (SOSFS 1996:33) redovisas.

Regeringen bör återkomma med förslag utifrån Socialstyrelsens föreskrifter om städning och inkludera frågan i skolors kvalitetsarbete.

Som ett stöd för skolornas arbete med barns och ungas arbetsmiljö bör, utifrån arbetsmiljölagen, konkreta riktlinjer utarbetas som formuleras på ett sådant sätt att de kan följas upp och utvärderas.

Regeringen bör återkomma med förslag om att utarbeta riktlinjer angående elevers arbetsmiljö.

Med tanke på barns och ungas hälsa är det viktigt att skapa en skolmiljö som ger möjlighet till fysisk aktivitet. Alla typer av vardagliga fysiska aktiviteter, allt från städning till cykelturen till skolan, måste uppvärderas. Viktigt är då en fungerande och inspirerande skolgård, skolvägar med cykelbanor och säkra ställen att förvara cyklar på under skoldagen. Att gå i en skola nära bostaden, enligt närhetsprincipen, möjliggör för barn och unga att få daglig fysisk aktivitet på ett okomplicerat sätt.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Främja hälsa/förebygga ohälsa

Arbetet med elevhälsa måste framför allt vara förebyggande. För att kunna arbeta förebyggande måste elevers hälsa vara en medveten tanke i skolans alla verksamheter, t.ex. i skapandet av skolans fysiska miljö och i organiserandet av undervisning och andra pedagogiska verksamheter.

Regeringen bör återkomma med förslag om att initiera fortbildning för lärare och skolledare om elevhälsa, skyldigheter vid misstanke om att ett barn far illa m.m.

Vidare måste det finnas den kompetens som är nödvändig för ett förebyggande arbete. Alla lärare behöver ha kunskap om barns och ungas hälsa. För att skolsköterska, kurator och/eller psykolog ska kunna ingå även i förebyggande arbete och möta eleverna innan problemen blir större än vad som rimligen kan hanteras i skolan måste de vara tillgängliga i skolverksamheten både för elever och skolpersonal. Barn och unga ska enkelt och omedelbart kunna komma i kontakt med den och lärare ska kunna samverka och erhålla handledning.

Regeringen bör snarast återkomma med förslag om hur lärares möjligheter till handledning skall utökas.

Lärarutbildningen bör planeras utifrån det vida hälsobegrepp som anförs i motionen, den bör även ge lärarstudenterna juridisk kunskap t.ex. meddelandeskyldighet och anmälningsplikt. Beredskap att möta både elever och föräldrar med olika sexuell läggning är viktigt. Trots en god lärarutbildning uppstår i skolverksamheten tillfällen då lärare behöver tillgång till handledning. Det kan gälla tveksamhet om anmälningsplikt eller hur situationer i den dagliga verksamheten ska hanteras. Förutom personal på den enskilda skolan kan det vara positivt att ha ett centralt placerat team med viss specialistkompetens som kan delta i olika verksamheter, göra utredningar m.m., allt efter behov.

Vänsterpartiet vill att skollagen är entydig när det gäller elevers tillgång till personal som skolpsykolog, kurator och skolsköterska. Det är viktigt ur ett likvärdighetsperspektiv att kunna garantera alla elever rättigheten till elevhälsa och dess olika kompetenser. Vänsterpartiet anser det därför av stor betydelse att utreda införandet av nyckeltal för elevhälsa. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Elevdemokrati

Elevers möjlighet att påverka sin arbetssituation måste öka. Det gäller både arbetsmiljö, undervisning och övrig verksamhet. Att kunna påverka sin situation är en betydande faktor för god hälsa.

Förhållandena för elever som på olika sätt arbetar elevfackligt måste ses över. Elevskyddsombud och elevrepresentanter måste få rimliga förhållanden för att genomföra sina uppdrag. Det kan t.ex. handla om utbildning för uppdraget och kompensation för missade lektioner.

Regeringen bör genomföra en översyn av möjligheterna att bedriva elevfackligt arbete.

För de äldre ungdomarna i gymnasiet kan det också handla om att räkna elevfackligt arbete som en merit som förs in i betygsdokumentet.

Regeringen bör återkomma med förslag som innebär att elevfackligt arbete ska vara meriterande.

Det viktiga i sammanhanget är att man nu går från ord till handling. Att det ska finnas elevskyddsombud regleras i arbetsmiljölagen, vilken gäller för barn och unga i skolan sedan år 1990. Nu behövs konkreta utbildningsinsatser, reella möjligheter till att påverka. De formella rättigheterna måste bli reella.

Regeringen bör återkomma med förslag som stärker elevskyddsombudens ställning.

Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda möjligheterna att öka elev- och föräldrainflytande. Vänsterpartiet vill dock betona att det är barnen och ungdomarna som går i skolan, det medför att det i första hand och i stigande grad efter ålder måste vara deras inflytande som uppfattas som viktigt. Samtidigt ska föräldrars medverkan, på olika sätt, i skolverksamheten inte förringas. En skola med öppna dörrar även för föräldrar är något som båda parter vinner på. I många skolor, både i Sverige och i andra länder, pågår insatser som syftar till att stötta och utbilda föräldrar. Ett svenskt exempel är ”sy och språka”-projektet och projekt enligt COPE-modellen vid Nygårdsskolan i Linköping. I London finns t.ex. projekt som särskilt vänder sig till mammor med annat modersmål än engelska. Samtidigt som dessa mammor lär sig engelska lär de sig om den engelska skolan och om att vara barn och föräldrar i England och så ges det möjligheter till att knyta sociala kontakter.

Syftet med dylika projekt är att på olika sätt hjälpa föräldrar att bli mer säkra i sin föräldraroll. Vänsterpartiet anser att dessa verksamheter bör kartläggas och idéerna spridas och utvecklas.

Regeringen bör återkomma med förslag om hur föräldrautbildning skall kunna spridas till fler skolor och kommuner, samt deras betydelse för föräldramedverkan i skolan.

Regeringen har beslutat förlänga försöksverksamheten med lokala styrelser med elev- respektive föräldramajoritet fram till den 30 juni 2007 i avvaktan på arbetsgruppens arbete och eventuell författningsreglering. Uppföljningar av försöken med lokala skolstyrelser visar att alla föräldrar ej deltar, vilket är dåligt ur representationssynpunkt.

Vänsterpartiet anser att satsningar på olika typer av skolföräldraprojekt kan öka möjligheterna för fler föräldragrupper att delta. Kunskap om barn–föräldra-relationen bör ingå även i det eleverna lär sig i skolan.

Klass, kön, etnicitet och sexualitet

Forskningsresultat talar ett tydligt språk: att individens hälsa är beroende av faktorer som kön, socioekonomisk status, klass och sexuell läggning. Det spelar således roll om ett barn växer upp i en socioekonomiskt välbeställd familj eller en mindre välbeställd. Barnets eller den unges kön och sexuella läggning har betydelse och det spelar roll om dess föräldrar är födda i Sverige eller i ett annat land.

Denna kunskap om skillnader mellan barns och ungas hälsa gör att kvalitetsgranskningar måste göras utifrån alla olika elevers behov och situation. Det räcker ej att fråga om t.ex. skolans fysiska miljö är bra för barn och unga, utan man måste fråga om den är bra för flickor och pojkar, för dem från familjer med hög respektive låg socioekonomisk standard och för dem med skilda sexuella läggningar, med olika etnisk bakgrund osv. Skolverket måste stötta skolor i detta arbete och bör utarbeta kriterier eller liknande som stöd för skolors kvalitetsarbete.

Regeringen bör återkomma med förslag om att utarbeta en handledning för kvalitetsarbete i syfte att förstärka kvalitetsredovisningen vad avser olika perspektiv, som klass, kön, etnicitet, sexualitet etc.

Kränkande behandling

Inga barn eller ungdomar ska behöva gå till skolan rädda för att bli utsatta för diskriminering eller kränkande behandling. Flickor och pojkar utsätts i ungefär samma grad för kränkande behandling, eventuellt är pojkar något mer utsatta än flickor. Homofobi finns i skolan, särskilt bland pojkar, visar Skolverkets undersökning om relationer i skolan.

Pojkar utsätter andra i betydligt högre utsträckning för mobbning och övriga kränkande handlingar (Skolverket 2002). Många studier visar att det finns ett samband mellan mobbning och hälsoproblem bland barn och unga. Ungdomar med självmordstankar har ofta blivit mobbade under sin tid i årskurs 4–9 i grundskolan. Regeringen har tillsatt en kommitté som skall utreda diskriminering och annan kränkande behandling inom skolväsendet m.m.

Pojkars utsatthet och delaktighet i kränkande handlingar föranleder Vänsterpartiet att hävda att det finns behov av riktade insatser mot gruppen pojkar. En sådan skulle kunna vara anordnandet av kurser med ett innehåll riktat mot manlighet, hetero-, homo-, bi- och transsexualitet, mediaanalyser etc.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Jämställdhet i skolan

Jämställdhetspolitiken har som mål att undanröja de faktorer som bidrar till könssegregering och diskriminering utifrån kön. Det anses då viktigt att flickor/kvinnor och pojkar/män har samma chanser att styra och kontrollera sina livsmål och att de val barn och unga gör ska styras av egna preferenser och inte av ojämlika villkor. I varje samhälle konstrueras normer, beteenden och synsätt kring kön som får socialt betydelsefulla utfall. I skolan kan det t.ex. handla om bemötande i klassrummet, om vad som anses viktigt att kunna, om tilltal och om ställda förväntningar.

Flickor känner sig mer utsatta i skolmiljön. Varannan flicka har blivit kallad hora. Vänsterpartiet anser att det bör finnas handlingsplaner för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier.

Regeringen bör återkomma med förslag om att utforma riktlinjer för handlingsplaner för att förebygga sexuella trakasserier.

Vidare anser Vänsterpartiet att flickors utsatthet kräver särskilda åtgärder. En sådan är anordnandet av kurser i psykiskt och fysiskt självförsvar för flickor. Det har pågått en försöksverksamhet med sådana kurser för vilka anordnaren efter ansökan kunnat erhålla bidrag via Skolverket. Detta försök bör utvärderas och om resultatet är gott bör det övervägas om projektet ska permanentas.

Regeringen bör återkomma med en uppföljning av de kurser för flickor i psykiskt och fysiskt självförsvar som genomförts samt med förslag på hur motsvarande arbete framgent ska bedrivas.

Barn och unga måste också garanteras en arbetsmiljö som är fri från pornografi. Man måste finna vägar att förhindra t.ex. att datorer i skolor och bibliotek används till att besöka Internetsidor med pornografiskt innehåll.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Kunskap om hälsa

Förutom att skapa en god miljö för utveckling och lärande måste skolan se till att barn och ungdomar får lära sig om hälsa, t.ex. om den egna livsstilens betydelse för hälsa, och om hur viktigt det är med rörelse och motion, balanserat ätande och om hur goda sociala relationer skapas och bibehålls. Det handlar också om kunskap om hygien, relationer barn – föräldrar, intima relationer, hetero-, homo-, bi- och transsexualitet och om alkohol, narkotika och tobak. Ämnen som idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap har här en särskilt viktig ställning.

Det handlar också om kunskap om sig själv, om en positiv självbild, gott självförtroende och sist men inte minst om tilltro till den egna förmågan att påverka sin egen situation.

I budgetpropositionen för år 2003 sägs att överskottet från Svenska Spel AB ska användas för att främja samverkan mellan skolan och lokala idrottsföreningar. Vänsterpartiet stödjer regeringens tankar om betydelsen av fysisk aktivitet men anser att dessa pengar bör kunna utgå från ett vidare hälsoperspektiv. Vi anser därför att regeringen bör se över möjligheterna till att använda överskottet från Svenska Spel AB även till vidare hälsofrämjande verksamhet.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Betyg/bedömning

Vänsterpartiet förespråkar en betygsfri skola. Att betygsätta elever, vare sig det sker med sifferbetyg, bokstavsbetyg eller med ord, är orättvist och ett icke konstruktivt sätt att klassificera elever. Ett dåligt betyg leder till dåligt självförtroende. Betyg motverkar samarbete och solidaritet i klassrummet. Det finns också risk att det negativt påverkar elevers möjlighet till inflytande.

Rädslan för sämre betyg kan fungera som munkavle på en elev som har kritiska synpunkter på undervisning och lärarens insatser. Även lärare mår dåligt av att de måste bedöma barn och unga på det sätt som nuvarande betygssystem kräver av dem. De funktioner som betygen av förespråkarna anses ha anser Vänsterpartiet bättre kan fyllas på andra sätt. Vi är av den uppfattningen att en betygsfri grundskola skulle gynna både elever och lärare.

Betygen har spelat ut sin roll när det gäller antagningen till gymnasieskolan. Vänsterpartiet förespråkar en betygsfri intagning till gymnasieskolan och välkomnar därför Gymnasiekommitténs förslag som innebär att alla elever ska komma in på den sektor de önskar. Ett arbete bör därför snarast inledas med att utveckla ett bedömningssystem som är anpassat till den nya gymnasieskolan.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

En viktig fråga i detta sammanhang är barns och ungas behov av vägledning och vägledarnas betydelse för deras hälsa och välbefinnande. Att valfrihet har två sidor har de flesta av oss upplevt. Det är positivt att göra egna val, men det är svårt och upplevs ibland som omöjligt.

Tillgång till kvalificerad vägledning är ett måste för barn och unga, speciellt märks detta i samband med val till gymnasieskolan och i gymnasieskolan. Behovet kommer att öka inom gymnasieskolan när den nya gymnasiereformen genomförs, vilket, enligt budgetpropositionen 2004, är planerat till 2007. Vänsterpartiet vill därför betona betydelsen av tillgången till vägledare i grundskola såväl som gymnasieskola.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Elever i behov av stimulans och stöd

Alla barn och unga behöver stöd för sin utveckling och lärande, men även i en god arbetsmiljö där barn och de unga har möjligheter att lära sig om hälsa finns det de som är i behov av särskilt stöd och stimulans. För dessa måste skolan tillhandahålla det stöd och den stimulans den enskilde eleven behöver.

Detta stöd och stimulans kan ta sig många former. En positiv erfarenhet som borde spridas härrör från projektet ”Mentorsprojektet Näktergalen – möten mellan skolbarn och högskolestudenter” som drivits vid Lärarhögskolan i Malmö. Mentorerna, som rekryteras i första hand bland de lärarstuderande, har till uppgift att vara en positiv förebild för barnet och ge det uppmärksamhet och stöd. De barn som ingår i projektet lever under sådana förhållanden att de saknar goda möjligheter att utvecklas socialt och kunskapsmässigt.

Utvärderingen av projektet visar att projektet haft stor betydelse för barnen främst i två avseenden. De har fått nya upplevelser och erfarenheter, fått se nya miljöer och deltagit i aktiviteter som de tidigare inte varit med om. De har fått ha en vuxen för sig själv, någon som lyssnar, någon de fått ha en nära relation till och känna gemenskap med. För mentorernas del kan mentorskapet vara en viktig del i att få kunskap om barns olika uppväxtvillkor och om de utsatta miljöer som är många barns vardag.

Regeringen bör därför utreda hur erfarenheterna från mentorsprojektet kan spridas och utvecklas vid flera universitet och högskolor, samt om mentorskapet ska kunna tillgodoräknas som en del av utbildningen för lärarstuderande.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

En annan viktig fråga rör fritidshemsverksamheten. Det är viktigt att kommunerna har välfungerande fritidshem, inte bara för de yngsta barnen utan också för tio‑ till tolvåringarna. De senaste reformerna har löst en del problem men just för den nämnda åldersgruppen tar inte kommunerna sitt ansvar och erbjuder en meningsfull fritid och det stöd för barnens utveckling som en sådan utgör. Ur ett likvärdighetsperspektiv är det viktigt att se över utnyttjandet av fritidshemsverksamhet och där råder stora skillnader utifrån t.ex. föräldrarnas utbildningsnivå. Vänsterpartiet menar att man snarast måste se över möjligheterna att införa rätt till fritidshem för alla barn upp till tolvårs ålder.

Regeringen bör återkomma med förslag till ändringar i skollagen så att det klart framgår att även barn i åldersgruppen tio–tolv år har rätt till fritidshemsplats och att detta ska gälla även barn till arbetslösa och föräldralediga.

Samverkan med barn och ungdomspsykiatrin

En verkligt alarmerande utveckling när det gäller barns och ungas hälsa är ökningen av psykiska problem såsom stress, depression, koncentrationssvårigheter, motoriska störningar och psykosomatiska problem.

Ett uttryck för denna ökning är ett ökat föreskrivande av antidepressiva medel.

Ökningen märks särskilt i gruppen unga kvinnor, en grupp inom vilken de självdestruktiva skadorna också ökar mest. Till Karolinska Institutet kommer två tre flickor per dag som tillfogat sig så stora skador att de inte kan åtgärda skadorna själva.

Skolhälsovårdens utveckling över tid speglar i mycket hälsoutvecklingen i landet. Det är därför rimligt att utgå ifrån att det ökande antalet barn och unga med psykiska problem kommer att medföra anpassning av det vi i dag talar om som elevhälsa. Satsningarna på ökad personaltäthet i skola och förskola som pågår eller skall påbörjas inom kort borde ge utrymme för att förstärka skolans elevhälsoarbete genom att skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer anställs. Denna grupp utgör en sorts primärvård för barn och unga, vilka inom skolans ram kan ta hand om många barn och unga. Den utgör också en självklar samarbetspartner till barn- och ungdomspsykiatrin. Ett utvecklingsarbete bör initieras vad gäller detta samarbete.

I elevhälsaarbetet ingår ett antal fysiska hälsokontroller. Med tanke på utvecklingen i ohälsan bör dessa hälsoundersökningar utvidgas till att innefatta någon form av lägesbeskrivning av den psykosociala hälsan. Det är ett arbete som egentligen borde påbörjas redan inom mödravårdscentralerna eller åtminstone barnavårdscentralerna. Det är ungefär 5 % av barnen som föds in i miljöer som av olika skäl ej kan ge dem det stöd som de behöver. Om dessa fångas upp på detta tidiga stadium och åtgärder sätts in för att stötta dessa barn i sina familjemiljöer, kan insatserna stävja att senare ohälsa utvecklas. Samtidigt bör överlämnandet mellan barnavårdscentraler och kommunal elevhälsoorganisation utvecklas.

Myndigheten för skolutveckling bör ges direktiv att följa, initiera och verka för ökat samarbete mellan den kommunala organisationen för elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatrin och för utvecklat samarbete vid överlämnandet från barnavårdscentraler till kommunal elevhälsa. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 1 oktober 2003

Lennart Gustavsson (v)

Britt-Marie Danestig (v)

Camilla Sköld Jansson (v)

Anders Wiklund (v)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 2003-10-07 Hänvisning: 2003-10-15 Bordläggning: 2003-10-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (24)