Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Motion 1999/2000:Sf306 av Margit Gennser m.fl. (m)

av Margit Gennser m.fl. (m)
Tabell 1: (2000 förändring )
Inledning
Inom detta utgiftsområde ryms sjukförsäkring,
förtidspensioner och arbetsskadeförsäkring. Dessutom ryms
anslag till Riksförsäkringsverkets verksamhet inom
utgiftsområdet. De förslag till besparingar vi föreslår inom
området har som mål att ytterligare betona arbetslinjen i
socialförsäkringen. Våra förslag skall också ses mot
bakgrund av de förslag till skattesänkningar som vi beskriver
i motion 1999/2000:Fi209  av Bo Lundgren m.fl. (m) och
som riktar in sig på låg- och medelinkomsttagare.
A 1 Sjukpenning och
rehabilitering, m.m.
Vad gäller kompensationsnivån har det tidigare funnits i stort
sett politisk enighet i riksdagen om att 75 procent är en
lämplig och välbalanserad nivå. Den kombinerar både en
god trygghet för den som vidkänns ett tillfälligt
inkomstbortfall med betydelsen av arbetslinjen, dvs. att det
alltid skall löna sig bättre att arbeta än att inte göra det.
Landets allvarliga ekonomiska läge har dessutom inneburit
att kostnaderna för försäkringen måste minskas. Därför är
det en allvarlig signal när den socialdemokratiska regeringen
i samarbete med Centern nu höjt ersättningen.
Konsekvenserna av detta har inte låtit vänta på sig. Nu höjs
allt fler röster för att även andra bidrag och ersättningar skall
höjas till tidigare nivåer.
Vi vidhåller att kompensationsnivån skall vara 75 procent. Den bör således
ändras den 1 januari 2000.
I syfte att ytterligare betona arbetslinjen och dessutom skapa en reell
självrisk i sjukpenningen upprepar vi också vårt tidigare förslag att införa
ytterligare en karensdag för långtidsfriska. Vårt förslag om två karensdagar
skall, precis som gäller med en karensdag, kombineras med ett tak på tio
karensdagar under en ettårsperiod och med den begränsning som finns i dag
om sjukfall som inträffar inom en 14-dagarsperiod.
Utöver detta vill vi poängtera att de som är skiftarbetare eller har mer än
en arbetsgivare, och därför kan drabbas av fler karensdagar vid varje
sjuktillfälle än vad som faktiskt gäller, måste kompenseras. Det är också
viktigt att systemet för återförsäkring hos försäkringskassan för små företag
får en konstruktion som inte gör det olönsamt för dessa att teckna en sådan.
Det har visat sig att den försäkring som i dag erbjuds har inneburit att
småföretagen väljer att inte återförsäkra sig. Denna utveckling måste brytas.
Införandet av ytterligare en karensdag innebär lägre kostnader för
arbetsgivarna vilket neutraliseras via arbetsgivaravgiften.
Under den förra mandatperioden presenterade regeringen också ett antal
förslag på förändringar av beräkningen av den sjukpenninggrundande
inkomsten (SGI). Vi har biträtt dessa förändringar, först och främst eftersom
de renodlar inkomstbegreppet och gör det såväl enklare som tydligare. Vi
anser dock att SGI bör beräknas på ett genomsnitt av de senast föregående
24 månadernas inkomst i stället för att som i dag beräknas på en antagen
kommande inkomst. Detta förenklar SGI ytterligare samtidigt som det
minskar kostnaderna i försäkringen. Vidare anser vi att det förslag som
presenterades i utredningen Förmån efter inkomst (SOU 1997:85) om att den
sjukpenninggrundande inkomsten skall räknas upp med basbelopps-
utvecklingen som grund bör införas.
Vi föreslår vidare att arbetsskadeförsäkringen helt lyfts ur den offentliga
försäkringen och att sjukskrivningar som beror på trafikolyckor blir en del av
trafikskadeförsäkringen. Förslagen innebär sänkta kostnader vad gäller detta
anslag.
Vi föreslår också en ökad finansiell samordning mellan socialförsäkringen,
kommunen, hälso- och sjukvården och länsarbetsnämnden. Till skillnad från
regeringen anser vi att skyldigheten till finansiella samordning tydligare skall
markeras i lagstiftningen, ej enbart omfatta projekt som regeringen föreslagit.
Dessutom anser vi att det finns stora ekonomiska fördelar med detta sätt att
arbeta, vilket avspeglas i vårt ramanslag. Vårt förslag innebär vidare att
antalet nytillkommande förtidspensioner kan minskas.
Genom ökad kontroll vad gäller såväl sjukpenningen som förtidspension
menar vi, och finner i detta stöd hos bland annat Riksrevisionsverket, att det
är möjligt att minska kostnaderna för fusk och överutnyttjande.
Vi förordar slutligen att riksdagen återställer det särskilda grundavdraget
för förtidspensioner.
B 1 Riksförsäkringsverket
Mot bakgrund av de förslag som vi presenterat ovan bland
annat vad gäller ökade insatser för rehabilitering och
samordning och den arbetsbörda som de allmänna
försäkringskassorna har anslår vi ytterligare 400 miljoner
kronor per år utöver det regeringen anslår.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att kompensationsnivån i sjukpenning-
försäkringen skall utgöra 75 % av den sjukpenninggrundande in-
komsten,
2. att riksdagen beslutar införa ytterligare en karensdag i sjuk-
penningförsäkringen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om återförsäkring för småföretag för utgifter för
sjuklöneperioden,
4. att riksdagen beslutar om förändringar av beräkningen av den
sjukpenninggrundande inkomsten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kontroll av sjukpenningförsäkringen och för-
tidspensioner,
6. att riksdagen beslutar anslå 23 152 036 000 kr till anslag A 1
Sjukpenning och rehabilitering, m.m. för år 2000,
7. att riksdagen beslutar anslå 43 171 000 000 kr till anslag A 2
Förtidspensioner för år 2000,
8. att riksdagen beslutar återställa grundavdraget för för-
tidspensionärer fr.o.m. den 1 januari 2000,1
9. att riksdagen beslutar anslå 6 918 338 000 kr till anslag A 5
Arbetsskadeersättningar för år 2000,
10. att riksdagen beslutar anslå 1 117 000 000 kr till anslag B 1
Riksförsäkringsverket för år 2000.

Stockholm den 5 oktober 1999
Margit Gennser (m)
Ulf Kristersson (m)
Leif Carlson (m)
Gustaf von Essen (m)
Cristina Husmark Pehrsson (m)
Björn Leivik (m)
Göran Lindblad (m)
Cecilia Magnusson (m)
Carl G Nilsson (m)
1 Yrkande 8 hänvisat till FiU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning: 1999-10-05 Hänvisning: 1999-10-12 Bordläggning: 1999-10-12

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (20)