Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Motion 1999/2000:Sf296 av Margit Gennser m.fl. (m)

av Margit Gennser m.fl. (m)
Tabell 1: (2000 förändring )
Inledning
Inom detta utgiftsområde återfinns bl.a. barnbidragen och
föräldraförsäkringen.
Utgiftsområde 12
Ekonomisk trygghet för
familjer och barn
A 1 Allmänna barnbidraget
1994 var barnbidraget 750 kronor per barn och månad. Den
socialdemokratiska regeringen sänkte det till 640 kronor.
Den 1 januari 1998 höjdes det ånyo till 750 kronor. I
budgeten föreslår regeringen nu att barnbidraget skall höjas
med 100 kronor från den 1 januari år 2000. Samtidigt skall
flerbarnstillägget höjas i motsvarande grad. Vi avvisar
förslaget om höjt barnbidrag och hänvisar till vårt förslag om
ett kommunalt grundavdrag på 10 000 kronor per barn och
år. Vårt förslag innebär en bättre ekonomisk situation för
barnfamiljerna år 2000. Eftersom vårt förslag om ett
barnavdrag inte tar hänsyn till antalet barn accepterar vi
förslaget att höja flerbarnstillägget, vilket vi tagit hänsyn till
i vårt förslag till ram för anslagsområde
A 1.
A 2 Föräldraförsäkringen
Vi har i Sverige världens mest generösa föräldraledighet
både vad gäller ledighetens längd och inkomstkompensation.
Detta faktum bekräftas också i ESO-rapporten Samhällets
stöd till barnfamiljerna i Europa (Ds 1996:49). I rapporten
som presenterades i månadsskiftet augusti/september 1996
sägs följande:
"Den svenska föräldrapenningen ter sig generös i en internationell
jämförelse. Detta främst på grund av att ersättningsperioden är lång trots de
besparingar som genomförts under senare tid."
Att det i dagens föräldraförsäkring finns utrymme för
ytterligare besparingar och förändringar, vilket Moderata
samlingspartiet har hävdat, får stöd i ESO-rapporten:
"Det är dock rimligt att tänka sig att vissa ytterligare begränsningar av
föräldrapenningen skulle kunna genomföras utan att menligt påverka
möjligheten att kombinera förvärvsarbete och barnafödande."
Sedan den 1 januari 1998 är kompensationsnivån i
föräldraförsäkringen 80 procent. I samband med beslutet att
höja kompensationen reserverade Moderata samlingspartiet
sig, då vi ansåg och fortfarande anser att ersättningen bör
vara 75 procent. Vi upprepar detta förslag och anser att
riksdagen bör sänka kompensationsnivån den 1 januari 2000.
I en annan motion föreslår vi att det skall införas ytterligare en karensdag i
sjukpenningförsäkringen. Det finns signaler om att föräldrar vid egen
sjukdom utnyttjar möjligheten att ta ledigt för vård av sjukt barn. Detta kan
inte accepteras, varför det är väsentligt att regeringen och Riksförsäkrings-
verket mycket noga följer utvecklingen av den tillfälliga föräldra-
försäkringen, så att missbruk beivras.
I konsekvens med att vi ovan föreslår en förändring av beräkningen av SGI
i sjukpenningförsäkringen föreslås att samma beräkning skall användas för
föräldraförsäkringen.
Redan 1995 föreslog vi att havandeskapspenningen skulle samordnas med
sjukpenningförsäkringen. Eftersom vi i andra motioner förordar att social-
försäkringen görs så tydlig, överblickbar och enkel som möjligt menar vi att
havandeskapspenningen skall samordnas med sjukpenningförsäkringen från
och med den 1 januari 2000. Samtidigt som havandeskapspenningen
samordnas är det viktigt att lagstiftningen tydliggörs vad avser möjligheten
att använda föräldraförsäkringen mer flexibelt än i dag. Det skall t.ex. vara
möjligt att ta ut föräldraledighet två månader före en förlossning om man så
önskar.
Om man har ett arbete som enligt AFS 1994:32 förbjuder gravida kvinnor
att arbeta eller om graviditeten av andra orsaker är komplicerad skall
sedvanlig sjukskrivning gälla. En sådan lösning innebär att vi följer de
EG-direktiv som finns på detta område (92/85/EEG).
Vad gäller anslaget för havandeskapspenningen överförs detta till Utgifts-
område 10 anslag A 1, Sjukpenning och rehabilitering.
A 3 Underhållsstöd
Vi har vid tidigare behandlingar av det nuvarande
underhållsstödet framfört förslag på förändringar. Vår
grundprincip är att föräldrarna aldrig kan komma ifrån sitt
försörjningsansvar.
Riksförsäkringsverket har fått i uppdrag av regeringen att under 1998-
2001 utvärdera det nya underhållsstödet. Vi anser att denna uppföljning skall
resultera i ett förslag från RFV som innebär att kostnaderna för
underhållsstödet kan minskas med 400 miljoner kronor från år 2001.
I förhållande till regeringens förslag innebär detta en minskad kostnad med
400 miljoner kronor år 2001 och med ungefär lika mycket år 2002. Vårt
förslag ovan gör att vi anvisar ett lika stort anslag som regeringen för
år 2000.
A 7 Vårdnadsbidrag
En av de mest centrala familjepolitiska reformerna den
borgerliga regeringen införde var rätten att dra av styrkta
barnomsorgskostnader och vårdnadsbidraget. Tanken bakom
det första steget till detta som togs våren 1994 var att skapa
en rättvisa mellan samtliga familjer och möjliggöra för alla
att välja just den omsorg som passade den egna familjen och
de egna barnen bäst, utan att vara hänvisad till endast de
omsorgsformer som politiker ansåg vara bäst.
Trots att avdragsrätten och vårdnadsbidraget när det infördes endast var på
24 000 kronor per år och trots att det avskaffades av den socialdemokratiska
regeringen bara efter ett halvår visade det sig att det fanns en stor
efterfrågan
på denna möjlighet till ökad valfrihet. På bara sex månader ansökte över
175 000 familjer om vårdnadsbidraget och under dess korta existens växte
det upp ett flertal nya spännande lösningar av omsorg som tyvärr aldrig fick
chansen att utvecklas. En av den nytillträdda socialdemokratiska regeringens
första återställare var just att avskaffa denna valfrihetsreform. Man drog sig
inte heller för att straffa de barnfamiljer som utnyttjat vårdnadsbidraget
genom att ta bort garantibeloppet för dessa föräldrar under föräldraledig-
hetens sista månader!
Vi anser att det är centralt att man återinför rätten till avdrag för styrkta
barnomsorgskostnader och vårdnadsbidraget. Värdet bör även fortsättnings-
vis vara 24 000 kronor med uppräkning avseende åren 1995-1999. Totalt
innebär förslaget en ökad kostnad inom utgiftsområde 12 på 2,4 miljarder
kronor år 2000.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om barnbidraget,
2. att riksdagen beslutar att kompensationsnivån i föräldraför-
säkringen skall utgöra 75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten,
3. att riksdagen beslutar om förändringar av beräkningen av den
sjukpenninggrundande inkomsten,
4. att riksdagen beslutar att havandeskapspenningen samordnas
med sjukpenningförsäkringen,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett underhållsstöd
i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar införa en avdragsrätt för styrkta barn-
omsorgskostnader och ett vårdnadsbidrag,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppföljning av utnyttjandet av den tillfälliga
föräldraförsäkringen,
8. att riksdagen beslutar anslå 16 632 000 000 kr till anslag A 1
Allmänna barnbidrag för år 2000,
9. att riksdagen beslutar anslå 15 589 000 000 kr till anslag A 2
Föräldraförsäkringen för år 2000,
10. att riksdagen beslutar anslå 2 400 000 000 kr till anslag A 7
Vårdnadsbidrag för år 2000.

Stockholm den 5 oktober 1999
Margit Gennser (m)
Ulf Kristersson (m)
Leif Carlson (m)
Gustaf von Essen (m)
Cristina Husmark Pehrsson (m)
Björn Leivik (m)
Göran Lindblad (m)
Cecilia Magnusson (m)
Carl G Nilsson (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning: 1999-10-05 Hänvisning: 1999-10-12 Bordläggning: 1999-10-12

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (20)